Finansinspektionen varnar för att det tycks bli allt vanligare att bedragare erbjuder falska, förmånliga lån till utsatta konsumenter.
Under första halvåret växte Finansinspektionens varningslista med inte mindre än 2 000 nya varningar, rapporterar FI.
Det handlar bland annat om investeringsbedrägerier där bedragare lockar med investeringar i lönsamma placeringar — som sedan visar sig inte existera.
Under andra kvartalet har FI också noterat att trenden med bedrägliga låneerbjudanden växer sig allt starkare.
Den senaste tidens höga inflation och lågkonjunktur pressar allt fler hushåll. Detta utnyttjar bedragarna genom att utlova konsumenter falska lån med till synes förmånliga villkor.
I likhet med vid investeringsbedrägerier använder sig bedragarna av en fejkad hemsida med ett lockande erbjudande. När det gäller falska lån används heter det ofta argument att konsumenten ska få ”pengarna på bankkontot inom en timme” eller att lånet har en ”fast och låg ränta”. Det är också vanligt med säljfraser som att företaget ”anpassar lånet efter dina behov” och att lånet är ”unikt, snabbt och enkelt” är vanligt förekommande.
Den som ansöker om lån på den falska hemsidan får snabbt besked om att ansökan har beviljats, tillsammans med uppmaningar om att betala in olika påhittade avgifter i förskott. Det kan handla om falska uppläggningskostnader, försäkringspremier, legala avgifter eller betalning av ränta och amortering i förväg.
Något lån kommer dock aldrig att utbetalas.
– Det finns väldigt många som försöker lura folk på pengar. Som konsument och placerare behöver du vara mycket skeptisk mot alla förslag där det går lite för snabbt och enkelt, säger Mikael Sandahl, finansinspektör på FI och expert på investeringsbedrägerier, i en kommentar.
FI konstaterar också att bedragarna ofta vill ha betalt i kryptotillgångar, via en kryptoväxlare till en kryptoplånbok som påstås tillhöra företaget som erbjuder investeringen. I takt med att bankerna är mer ifrågasättande vid utlandsbetalningar och när konsumenter vill växla pengar till kryptotillgångar har bedragarna också börjat undvika de större bankerna. I stället rekommenderar bedragarna någon mindre aktör där det brukar vara enklare att göra överföringen.
— Du ska vara kritisk om någon söker upp dig med ett investeringserbjudande. Om du dessutom ombeds att undvika din vanliga bank för att göra överföringen ska du lägga på luren. Seriösa företag arbetar inte på det sättet, säger Mikael Sandahl.
FI har tidigare även rapporterat om att bedragarna använder sig av kända eller bekanta företagsnamn, eller till och med enskilda, kända personer i sina annonser. Detta är ett tillvägagångssätt som fortsatt är vanligt, inte minst i annonser i sociala medier. Ibland rör det sig om riktiga bilder på kända personer. Med ny AI-teknik finns även sett exempel på ”deep fake”; manipulerade videor på kända personer där de pratar om en investeringsmöjlighet.
— De här är videos som kan vara svåra att urskilja från verkliga och sanna. Därför ska du alltid vara på din vakt och kom ihåg att några snabba och lönsamma investeringar utan risk inte finns, säger Mikael Sandahl.
Finansinspektionen uppmanar den som drabbas av bedrägerier att kontakta sin bank så snart som möjligt och att göra en polisanmälan.