Under 2025 uppgick de sammanlagda skadekostnaderna naturorsakade försäkringsskador till 1,6 miljarder kronor, en ökning från 1,1 miljarder kronor föregående år, framgår det av statistik från Svensk Försäkring. Därmed var naturskadorna förra året cirka 50 procent dyrare än genomsnittet för perioden 2015-2025.
Svensk Försäkring har publicerat en rapport om naturskadorna i Sverige.
Av rapporten framgår att det förra året inträffade omkring 25 800 naturorsakade försäkringsskador i Sverige, vilket innebär att antalet rapporterade skador var det näst högsta under tioårsperioden 2015–2025. Det högsta skadebeloppet för ett enskilt år under perioden var 3,2 miljarder kronor år 2021, då det inträffade omfattande översvämningar i Gävleborg.
Skadebeloppet uppgick till närmare 1,6 miljarder kronor. Större delen av skadekostnaderna utgjordes av stormskador på fastigheter och skog, och utfallet påverkades i hög grad av stormen Johannes som drog in över norra Svealand och södra Norrland i slutet av december. Gävleborgs län, Dalarnas län och Västernorrlands län stod tillsammans för 56 procent av det skadebeloppet för naturorsakade skador i Sverige under året.
• Pär Karlsson
– Naturorsakade skador drabbar alla kommuner i Sverige, men de ekonomiska konsekvenserna blir ofta mycket ojämnt fördelade. Att tre län stod för mer än hälften av skadebeloppet 2025 visar hur en enskild storm kan få stort genomslag i vissa delar av landet, säger Pär Karlsson, expert på klimatanpassning och beredskap på Svensk Försäkring, i en kommentar.
Ser man till hela perioden 2015–2025 var det Gävleborgs län som hade det högsta sammanlagda skadebeloppet under perioden: närmare 2,7 miljarder kronor vilket motsvarar närmare en fjärdedel av skadebeloppet i hela Sverige. Översvämningarna 2021 var det som bidrog mest till länets höga skadebelopp, men även stormen Johannes 2025 hade stor betydelse.
– Skadorna visar att klimatanpassning behöver vara en självklar del av kommunernas långsiktiga planering. Riskerna behöver kartläggas och förebyggande åtgärder prioriteras innan skadorna inträffar. Det kräver politiska beslut, resurser och samarbete mellan kommuner, staten och andra berörda aktörer, säger Pär Karlsson.
Skillnaderna var stora mellan olika delar av landet även om man utgår från skadekostnaderna relaterade till folkmängden i respektive kommun. Förra året hade Ockelbo kommun det högsta skadebeloppet per invånare, cirka 15 900 kronor vilket även var det högsta skadebeloppet per invånare för stormskador. Kramfors kommun hade det högsta skadebeloppet per invånare när det gäller översvämnings- och vattenskador. Totalt hade Kramfors ett skadebelopp på 1 740 kronor per invånvare. För Sverige som helhet låg skadebeloppet per invånare på 150 kronor förra året, medan årsgenomsnittet för perioden 2015–2025 var 100 kronor. Det tydliggör att 2025 var ett ovanligt skadedrabbat år med fler skador och högre skadebelopp än det årliga genomsnittet för hela perioden.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.
