Kammarrätten i Stockholm har meddelat dom i ett mål om Trygg-Hansas rätt att ta del av ett polisförhör. Domstolen menar att försäkringsbolaget inte har visat att man fungerade som ombud för försäkringstagaren i ärendet.
Möjligheten att ta del av förundersökningar för att fatta korrekta beslut i försäkringsärenden har uppmärksammats under senare tid.
Svensk Försäkring har påpekat att skaderegleringen har försvårats avsevärt på senare tid, då försäkringsbolagen förhindras ta del av polisens förundersökningsmaterial. Enligt Svensk Försäkring kommer detta sannolikt att medföra en större restriktivitet i ersättningar som inte kan styrkas samt innebära att skaderegleringen tar längre tid i anspråk.
Under januari meddelade Kammarrätten i Stockholm en dom där Trygg-Hansa nekas att ta del av förhör i en nedlagd polisutredning.
Bakgrunden är att en försäkringstagare eventuellt skulle kunna ha rätt till försäkringsersättning från Trygg-Hansa. För att styrka den rätten har hon gett bolaget fullmakt att inhämta uppgifter som behövs för att bedöma ersättningsanspråket.
Med stöd av denna fullmakt har Trygg-Hansa vänt sig till Polismyndigheten för att ta del av förhör i en nedlagd polisutredning. Dessa förhör skulle kunna styrka försäkringstagarens rätt till ersättning.
Men polisen sa nej.
Trygg-Hansa överklagade då beslutet till kammarrätten.
I rättegången argumenterade Trygg-Hansa för att begreppet ”anspråk på skadestånd” i lagen även borde omfatta en skadelidandes anspråk på försäkringsersättning med anledning av brott. Därför borde den bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som gäller möjlighet att ta del av information ur polisutredningar vid anspråk på skadestånd även kunna gälla i de fall där man ska bevisa sin rätt till försäkringsersättning, resonerade Trygg-Hansa. Den sekretessbrytande bestämmelsen finns i 35 kap. 8 § andra stycket i offentlighets- och sekretesslagen.
Men domstolen går inte på Trygg-Hansas linje. Kammarrätten slår i sin dom istället fast att man inte kan tolka fullmakten som att Trygg-Hansa i egenskap av ombud företräder den skadelidande.
Så här formuleras det i domen:
— I nu aktuellt fall kan den fullmakt som lämnats inte uppfattas som att bolaget företräder den skadelidande såsom ombud. Det är alltså inte den skadelidande som begär ut handlingarna och det finns heller inget som talar för att den skadelidande har överlåtit sin rätt till bolaget. Kammarrätten bedömer därför att den sekretessbrytande bestämmelsen i 35 kap. 8 § andra stycket OSL inte är tillämplig. Kammarrätten anser att uppgifterna i förhöret inte heller kan lämnas med ett förbehåll enligt 10 kap. 14 § OSL. Överklagandet ska därför avslås.
Domen skulle med andra ord möjligen kunna tolkas som en fingervisning att försäkringsbolag — för att kunna ta del av material ur en förundersökning — bör formulera fullmakten från försäkringstagaren på så sätt att det inte kan missförstås att försäkringsbolaget är ombud i ärendet för den försäkrade.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.