Etikett: Riksbanken

Riksbanken varnar för försäkringsnöd i klimatkrisens spår

Det finns en risk att de pågående klimatförändringarna leder till att försäkringsbolag slutar erbjuda vissa försäkringar. Detta kan i sin tur påverka företag och hushåll negativt, konstaterar Riksbanken i sin rapport Finansiell Stabilitet.

Riksbanken har presenterat sin höstrapport om den finansiella stabiliteten i Sverige. I rapporten finns ett särskilt avsnitt om klimatrelaterade risker och finansiell stabilitet, där man bland annat pekar på hur klimatförändringarna påverkar försäkringsbranschen.

En av konsekvenserna av klimatförändringarna är risken för att försäkringsbolag och banker drabbas av höga skadekostnader i form av exempel torka, översvämningar, orkaner, värmeböljor och skador orsakade av havsnivåhöjningar och förändringar av ekosystem.

En annan risk för samhället är att försäkringsbolagen istället slutar att erbjuda vissa försäkringar, eftersom det kan vara svårt att uppskatta riskerna med klimatrelaterade naturkatastrofer. Det kan med andra ord finnas risk för försäkringsnöd för fastigheter med närhet till havsstränder, och andra svårbedömbara risker.

Om klimatkrisen leder till beslut om att fossila naturresurser som kol och olja inte längre ska utvinnas, kan det orsaka konkurser hos de företag som äger dessa tillgångar — och leda till negativa konsekvenser för banker som står för lån till dessa företag.

Riskbanken nämner att det på internationell finns initiativ som syftar till att främja ett hållbart finansiellt system, bland annat arbetet i G20/Financial Stability Board som har mynnat ut i rekommendationer för att definiera, mäta och jämföra olika klimatrelaterade risker på ett enhetligt sätt. Den typen av intiativ kan underlätta för banker, försäkringsbolag och andra finansiella företag att bedöma sina exponeringar mot motparternas klimatrelaterade risker och vidta åtgärder för att hantera dessa.

Här hittar du Riksbankens finansiella stabilitetsrapport. 

Svensk Försäkring sågar Riksbankens nya krav på statistik

Svensk Försäkring sågar Riksbankens förslag på nya rapporteringskrav om hushållens tillgångar, bland annat pensionsförsäkringar. I ett remissvar beskrivs förslaget som onödigt och integritetskränkande – samtidigt som det riskerar att drabba försäkringsbolagen hårt genom stora extra kostnader. Svensk Försäkring ifrågasätter även om det finns lagligt stöd för Riksbankens krav på rapportering!

Svensk Försäkring har lämnat remissvar på en rapport från Riksbanken med förslag till ny statistik över hushållens finansiella tillgångar och skulder. 

Enligt Svensk Försäkring finns det flera problem med de förslag som har framförts av Riksbanken: 

• Räkna inte in p- och t-försäkringar! Svensk Försäkring påpekar att pensionsförsäkringar och tjänstepensionsförsäkringar inte är likvida tillgångar som hushållen kan avyttra i ett ekonomiskt krisläge. Tjänstepensionerna tillhör i själva verket inte ens hushållen, utan arbetsgivarna. Därför vill man att de tillgångarna inte räknas med i statistiken.  

Fokusera på bostäderna! Det är bostäderna och bostadslånen som är det intressanta när det gäller hushållens skuldsättning, därför är det där som rapporteringskraven bör koncentreras – inte på försäkringssparandet, menar Svensk Försäkring. Man pekar också på att en väsentlig del av bostäderna saknas i statistiken, nämligen värdet på bostadsrätter där det inte finns något tillgängligt underlag.   

Tänk på integriteten! Svensk Försäkring påminner också om EU:s nya dataskyddsförordning med förstärkta krav vid hantering av personuppgifter. Riskbankens förslag går i motsatt riktning, menar Svensk Försäkring, och ifrågasätter om Riksbanken har ett behov av individualiserade uppgifter – särskilt när det gäller tjänstepensionen. Enligt Svensk Försäkring är det också tveksamt om det finns lagligt stöd för denna typ av informationsinsamling!

Öka inte rapporteringsbördan! Redan i dag har försäkringsbolagen höga krav på sig när det gäller förändringar av datasystem, exempelvis på grund av nya solvensregler. Ytterligare rapporteringsbörda leder till kostsamma it-projekt och behov av nya administrativa rutiner.

Riksbanken har inte på ett övertygande sätt visat att man har behov av de uppgifter man vill samla in, skriver Svensk Försäkring i sitt mycket kritiska remissyttrande.   

Här kan du läsa hela Svensk Försäkrings remissyttrande!

Henrik Braconier åter till FI efter rekordkort tid på Riksbanken

Finansinspektionen meddelade på onsdagen att Henrik Braconier återkommer till Finansinspektionen som chefsekonom.

Han kom till Finansinspektionen som chefsekonom första gången 2013. Tidigare har han arbetat inom OECD, Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet. Henrik har en doktorsexamen i nationalekonomi från Lunds universitet.

Den 7 juli i år meddelades att han skulle lämna Finansinspektionen för att istället bli chef över Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.

Den tjänsten tillträdde han den 2 oktober. Men den 5 oktober valde han att lämna Riksbanken. Som motivering till beslutet att lämna efter så pass kort tid sade han då att hans uppgifter på Riksbanken medför ett stort ansvar, men att han inte var helt redo för det.

– Det är en väldigt trevlig organisation att arbeta i, om än kortvarigt, med många kompetenta medarbetare, kommenterade han då sitt beslut i en intervju i tidningen Affärsvärlden.

Riksbanken garanteras 60 miljarder kronor i eget kapital

Regeringen lägger i dag fram ett förslag som innebär att Riksbanken garanteras 60 miljarder kronor i eget kapital. Endast om det egna kapitalet överstiger den summan ska banken kunna dela ut pengar till staten, enligt förslaget som skickas ut i dag på remiss från Finansdepartementet. 

Förslaget innehåller även regler för hur Riksbanken ska återkapitaliseras, och regler för valutaupplåning. I krissituationer ska Riksbanken ha möjlighet att låna utländsk valuta via Riksgäldskontoret. Förslaget är i linje med finansutskottets betänkande förra året som samtliga riksdagspartier stod bakom.

– Frågan kring Riksbankens finansiella oberoende har i nästan två decennier varit en outlöst fråga och utretts flera gånger. Jag är glad över att vi nu, med ett brett stöd i riksdagen, kan presentera ett förslag som åtgärdar detta, säger finansminister Magdalena Andersson i en presskommentar.