Den nya schablonskatten på sakbolagens säkerhetsreserver innebär en engångskostnad för branschen på cirka 1,6 miljarder kronor, och därtill ett permanent årligt ökat skatteuttag på minst 139 miljoner kronor, med dagens nivåer på säkerhetsreserverna. I värsta fall kan schablonskatten bli betydligt mer kostsam än så, framgår det av en färsk rapport från Sak & Liv.
Från årsskiftet gäller ny lagstiftning som innebär att svenska skadeförsäkringsbolag belastas av schablonskatt på säkerhetsreserven.
Eller rättare sagt; egentligen handlar det om två olika skatter på säkerhetsreserven. Dels den permanenta schablonskatten som tas ut varje år analogt med schablonskatten på periodiseringsfonder, dels den tillfälliga schablonskatten som tas ut under ett begränsat antal år med hänvisning till att den behövs för att finansiera en sänkning av bolagsskatten.
Även svenskägda försäkringsbolag i utlandet kommer att drabbas av schablonskatten genom en uppdatering av CFC-regelverket som påverkar beskattningen av svenskägda bolag i utlandet.
Sak & Liv konstaterar i en rapport att den nya schablonskatten kan innebära avsevärda kostnader för försäkringsbolagen. För 2019 väntas den permanenta schablonskatten uppgå till 139 miljoner kronor. År 2021 leder den tillfälliga schablonbeskattningen till ett extra skatteuttag 1,6 miljarder kronor. Två av de bolag som påverkas allra mest är Afa Sjukförsäkring och PRI Pensionsgaranti med vardera över 20 miljarder kronor i säkerhetsreserv.
Och skulle ränteläget stiga framöver kan det handla om betydligt högre tal än så. Om statslåneräntan stiger till 1,0 procent, fördubblas det årliga uttaget för den permanenta schablonskatten till 278 miljoner kronor. Stiger statslåneräntan till de nivåer som gällde i början av 2000-talet handlar det om ett årligt ökat skatteuttag från den permanenta schablonskatten på 1,3 miljarder kronor.
Du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium kan ta del av rapporten om den nya schablonskatten här.