Etikett: sjukförsäkring

Om staten efterlevde gällande lagstiftning för socialavgifterna skulle arbetsgivaravgifterna kunna sänkas från 31,42 till 22,31 procent, motsvarande en höjning av månadslönen före skatt med drygt 2 700 kronor för en genomsnittslöntagare. Det konstaterar Forena i en ny rapport om den allmänna sjukförsäkringen. 

Det senaste decenniet har den allmänna sjukförsäkringen gått med betydande underskott. Förlusten har varierat mellan 9 och 24 miljarder kronor per år, framgår det av Forenas rapport.

Forenas slår i sin rapport fast är att orsaken till underskotten är att staten inte anpassar sjukförsäkringsavgiften till försäkringens kostnader — något som enligt Forena står i strid med socialavgiftslagen och lagen om fördelning av socialavgifter. Intentionen i lagarna är nämligen att sjukförsäkringsavgiften ska finansiera kostnaderna för försäkringsersättningen.

Detta gäller för övrigt även andra socialavgifter, förutom ålderspensionsavgiften där det är uttalat att avgiftsuttag för inkomstdelar över intjänandetaket för allmän pension ”ska föras till staten”.

Men det är långt i från alla socialförsäkringar som går med underskott.

I själva verket ger de totala arbetsgivaravgifterna totalt sett mer än tillräckligt i överskott för att täcka underskottet i sjukförsäkringen. Ja, alltsedan 2012 har socialförsäkringarna som helhet gått med överskott varje år; bortsett från pandemins startår 2020 då kostsamma åtgärder sattes in.

Nu handlar ersättning vid sjukdom inte bara om den allmänna sjukförsäkringen. Utöver ersättningen från den allmänna sjukförsäkringen sker utbetalningar från kompletterande försäkringar, framförallt kollektivavtalade sjukförsäkringsförmåner — eller motsvarande försäkringar som tecknas av arbetsgivarna. Till det kommer sjukförsäkringar som anställda och företagare tecknar hos privata försäkringsbolag. Dessutom går betydande ersättningsbelopp ut från premiebefrielseförsäkringarna som betalar pensionspremien vid sjukdom.

Forena uppskattar att utbetalningarna från kollektivavtalade och individuellt tecknade försäkringarna uppgår till minst 16 miljarder kronor per år, räknat på år 2020. Tillsammans med den allmänna sjukförsäkringen uppgår den totala försäkringsersättningen för sjukdom därmed till 103 miljarder kronor. Inklusive arbetsgivarnas kostnader för sjuklöneperioden de första 14 sjukdagarna — drygt 35 miljarder kronor 2020 — uppgår därmed slutnotan för ersättningen till löntagare vid sjukdom till 143 miljarder kronor. Cirka två tredjedelar av sjukfrånvarons ersättningskostnader är därmed försäkrade via det offentliga systemet medan en fjärdedel av kostnaderna är helt oförsäkrade.

Forenas rapport visar också att kännedomen om sjukförsäkringens finansiering är mycket låg. Hälften av de tillfrågade i en intervjuundersökning tror att en genomsnittslöntagare betalar upp till 10 000 kronor per år medan den faktiska avgiftskostnaden uppgår till drygt 16 200 kronor per år  Två av tre yrkesverksamma tycker att detta pris är rimligt med tanke på sjukförsäkringens ersättningsnivåer och villkor, medan en av fyra tycker att avgiften ska sänkas och knappt en av tio tycker att den ska höjas.

Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman framhåller i sin kommentar att rätten till ersättning vid sjukdom är kopplad till att vi betalar den sjukförsäkringsavgift som ingår i arbetsgivaravgifterna som sjukförsäkringsavgift.

— Det är inget skattefinansierat bidrag. Avgiftsskyldigheten är en central princip som har gällt sedan de frivilliga sjukkassorna vid förra sekelskiftet. Sedan ett par decennier har statsmakten medvetet brutit mot denna intention som även kommer till uttryck i lagstiftningen som reglerar nivåerna för avgifterna. Detta har fått två allvarliga konsekvenser. Dels har löntagarna idag en oerhört låg kännedom avgifternas koppling till försäkringens finansiering. Dels betraktar statsmakten avgifterna som en dold skatteintäkt som fritt kan användas till andra åtaganden som egentligen ska finansieras av de vanliga skatteintäkterna, utan hänsyn till lagstiftningen, säger Håkan Svärdman.

Enligt Håkan Svärdman är konsekvensen av att regering och riksdag ignorerar skyldigheten att sätta rätt avgift för att finansiera sjukförsäkringen att det uppkommer underskott. Detta underskott har vid flera tillfällen använts som argument för att göra besparingar i försäkringen — utan för den skull den totala nivån på arbetsgivaravgifterna har sänkts för att motsvarande de lägre kostnaderna.

— Därmed minskas kostnaderna för sjukförsäkringen samtidigt som statens överskott ökar. Det är för mig ett mysterium att detta har fått pågå i decennier utan ansvariga statsråd har blivit KU-anmälda, när det i andra fall räcker med att uttala sin förkärlek för gruvor, säger Håkan Svärdman.

— Om staten efterlevde gällande lagstiftning för socialavgifterna och återställde den allmänna löneavgiften till sin ursprungliga nivå skulle arbetsgivaravgifterna kunna sänkas från 31,42 till 22,31 procent. På 2020 års totala lönesumma motsvarar en sådan sänkning cirka 180 miljarder kronor. För en genomsnittslöntagare skulle sänkningen kunna innebära en höjning av månadslönen före skatt med drygt 2 700 kronor.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Forenas rapport om sjukförsäkringen.

Forena publicerar i dag en undersökning som visar att varannan yrkesverksam i Sverige inte tycker att dagens ersättningsnivå i sjukförsäkringen är tillräcklig för att de ska känna sig trygga.

Samtidigt anser sex av tio att de inte kan känna sig trygga i att Försäkringskassan och sjukförsäkringen kommer att fungera och ge en tillräcklig försörjning ifall de skulle bli sjuka.

Hälften av de förvärvsaktiva uppger sig vara rädda för att bli sjuka i mer än fjorton dagar, framförallt för att de inte vet om de ska kunna klara sig på ersättningen. Nästan var femte förvärvsaktiv bedömer att de inte skulle ha råd att bo kvar ifall de blir sjuka i minst sex månader. Cirka 12 procent uppger att de det senaste året undvikit att sjukskriva sig på grund av oro för att inte klara sin försörjning, eller för att Försäkringskassan inte beviljat deras ansökan. Det skulle enligt Forena kunna innebära att omkring 600 000 yrkesverksamma gått till jobbet det senaste året trots att de varit sjuka.

I undersökningen säger 42 procent av de tillfrågade att de har mycket eller ganska stort förtroende för Försäkringskassan, medan hela 46 procent menar sig ha ganska litet eller mycket litet förtroende myndigheten. Lägst är förtroendet bland medlemmar i LO-förbund och bland personer i åldrarna 45—64 år. På frågan ”Rent allmänt, litar du på Försäkringskassan?”  svarade 55 procent av de yrkesverksamma ja, 25 procent svarade nej och 19 procent svarande vet ej.

— Den statliga sjukförsäkringens har försämrats kraftigt sedan början 1990-talet. Ersättningen varierar beroende på ålder, diagnos, sjukdomshistoria, eller om man är anställd eller arbetslös. Som lägst kan ersättningen bli 160 kronor per dag eller 4 800 kronor per månad. Och som högst 1 027 per dag eller 30 780 kronor per månad, vilket motsvarar 77 procent av inkomstförlusten vid sjukdom.  Tillsammans med kollektivavtalade sjukförsäkringsförmåner kan bruttoersättningen som högst bli 86 procent. Är man sjuk i mer 180 dagar riskerar man dessutom bli av med både sjukpenningen och anställningen om Försäkringskassan anser att man har en arbetsförmåga som lämpar sig för ett normalt förekommande arbete, men inte tillräcklig normal för att klara sitt vanliga jobb. Skulle Försäkringskassan bevilja sjukpenning i mer än 365 dagar, inte nödvändigtvis under en sammanhängande period, sänks ersättningsnivån efter skatt till 66 procent av lönen, påpekar Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman i en kommentar.

— För löntagaren upplevs detta mer som ett lotteri än ett försäkringssystem som är likvärdigt, förutsägbart och rättssäkert. Därför är det inte förvånande att löntagarnas förtroende och tillit till sjukförsäkringen och till Försäkringskassan i synnerhet har nått bottennivåer.

Här kan du ta del av Forenas sammanställning.