I slutet på januari 2020 registrerades det första fallet av Covid19 i Sverige och den 11 mars konstaterade Världshälsoorganisationen att vi stod inför en pandemi. Viruset fick snabb spridning och Sveriges regering tvingades att vidta drastiska åtgärder. En del dessa åtgärder var restriktioner som innebär en ökad social isolering för många, en möjlig riskfaktor för ett ökat spelberoende.
Visserligen skulle den sociala isoleringen och vissa smittskyddsåtgärder mot Covid19 ha kunnat bidra till en minskning av spelproblem. Åtgärder som exempelvis stängningen av internationella casinon, restriktioner kopplade till lokaler där spel erbjuds och inställda sportevenemang torde ju hållt fler borta från spelandet, men trots detta har man nu sett en ökning av spelproblem.
Folkhälsomyndigheten menar på att det finns en risk för att permitteringar, hög arbetslöshet och hemstudier kan ha haft negativa effekter på spelberoendet bland befolkningen då tillgängligheten att spela online har ökat. Fler människor har med andra ord i större utsträckning kunnat sitta isolerade hemma och använda exempelvis spelautomater på nätet utan någon annans vetskap.
Riskfaktorer för spelmissbruk
Anders Håkansson, professor i spelberoende, menar att spelberoende har en tydlig koppling och samsjuklighet för personer som lider av andra åkommor eller problem. Psykisk ohälsa, personer med missbruksproblem, personer som lever under hot och våld samt personer som är arbetslösa är exempel på detta.
Tidigare har män varit överrepresenterade i samtliga åldersgrupper grupper när det kommer till problemspelande. På senare år är det inte längre någon skillnad mellan män och kvinnor, förutom i åldern 18-24 år där männen fortfarande dominerar.
Ökad arbetslöshet och psykisk ohälsa
Under pandemin har många blivit permitterade och arbetslösheten ökade under år 2020 med 1,5 procent jämfört med 2019, den högsta nivån sedan efter finanskrisen 2010. Arbetslösheten har i synnerhet drabbat utrikes födda personer där man kan se en ökning från 3,7 procent till 18,8 procent. Även bland gruppen unga mellan 15-24 år har arbetslösheten ökat från 20 procent till 24 procent under 2020.
Pandemin har även påverkat vårt psykiska mående och nu visar flera rapporter att den grupp som har drabbats värst är unga vuxna. Folkhälsomyndigheten lyfter särskilt fram studenter som även i vanliga fall lider av psykisk ohälsa i större utsträckning än jämnåriga. Att den psykiska ohälsan bland unga vuxna har ökat under pandemin tror sig främst bero på bristen på framtidstro och oron kring jobb och ekonomi.
Unga personer utan jobb och en egen familj är mer beroende av sina vänner. Därför har även restriktionerna kring social distansering påverkat just den här gruppen i större utsträckning. Att just unga vuxna är den grupp som har mått sämst kan tyckas förvånande då det är de äldsta i befolkningen som har haft allra hårdast restriktioner.
Störst ökning bland de med tidigare spelberoende
Trots att ökning av psykisk ohälsa har varit störst bland unga under pandemin kan vi enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport inte se någon ökning vad det gäller spelproblem i den här gruppen.
Däremot ser man en tydlig ökning på omkring 20 procent bland de som redan hade spelproblem före pandemin. Det här gäller även bland arbetslösa och de som vars fritidsaktiviteter blivit inställda. Man har främst sett en ökning av användandet av nätcasinon och flera stödföreningar uppger att många återfaller i ett spelmissbruk.