Etikett: bankföreningen

Jens Henriksson valdes till ny ordförande i Bankföreningen

Posted on juli 6, 2023 by - Allmänt

Swedbanks VD och koncernchef Jens Henriksson har valts till ny ordförande för Svenska Bankföreningen.

Han efterträder därmed Handelsbankens VD och koncernchef Carina Åkerström.

— Bankerna är och ska vara trygga partners för privatpersoner, näringslivet och samhällets institutioner. Vi spelar en central roll i samhällsekonomin, där digital säkerhet och samverkan för att motverka bedrägerier är nyckelfrågor. I vår tid har finanssektorn också en viktig roll i att finansiera en hållbar omställning. Och Bankföreningen är vårt gemensamma forum för att bidra till trygghet för kunderna och tillväxt i samhället, säger Jens Henriksson i en kommentar.

SEB:s VD och koncernchef Johan Torgeby valdes samtidigt till ny vice ordförande.

Bankföreningens styrelse har därmed följande sammansättning: Ordförande Jens Henriksson, Swedbank, vice ordförande Johan Torgeby, SEB, Carina Åkerström, Handelsbanken, Martin Persson, Nordea, Johanna Norberg, Danske Bank, Sven Eggefalk, Länsförsäkringar Bank, Per Lindblad, Landshypotek Bank, Marie Halling, ICA Banken, Jan Olsson, Deutsche Bank och Hans Lindberg, Svenska Bankföreningen

Svenska Bankföreningen företräder 32 banker i Sverige och är medlem i den Europeiska Bankföreningen.

Bankföreningen: Troligen är bankskatten olaglig

Posted on november 10, 2020 by - Allmänt

Den föreslagna bankskatten är sannolikt olaglig och strider dessutom mot EU:s statsstödsregler. Det skriver bankföreningen i sitt remissvar på förslaget om att införa en så kallad riskskatt på vissa kreditinstitut. 

Regeringens bedömer att den föreslagna skatten att ge cirka 6,3 miljarder kronor till statskassan år 2022 och från och med år 2023 vara cirka 1 miljard kronor högre. I remissvaret skriver Bankföreningen att skatten har ett oklart motiv, är rättsosäker och har negativa effekter på tillväxt och konkurrens.

– Förslaget om skatt på bankers verksamhet och kunder blir i praktiken en investerings- och exportskatt. I motsats till skattens syfte leder den till färre jobb och en långsammare ekonomisk återhämtning från coronakrisen, säger Bankföreningens VD Hans Lindberg i en kommentar.

Enligt Bankföreningen är texten också svårtolkad och skapar snedvridningar mellan kreditinstitut med olika legal struktur. Totalt sett är det ett mindre antal banker som komnmer upp i gränsvärdet på 150 miljarder kronor i krediter och därmed påverkas av skatten.

– Sammantaget har förslaget så många brister och negativa samhällseffekter att det inte kan ligga till grund för en långtgående särbeskattning av ett fåtal företag, menar Hans Lindberg.

Två professorer – Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, och Jérôme Monsenego, professor i internationell skatterätt – har på Bankföreningens uppdrag gjort en rättslig bedömning av den föreslagna lagstiftningen. Båda slår fast att förslaget till skatt sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler.

– Skattens snedvridande effekter försämrar svenska bankers och företags konkurrensförmåga i förhållande till utländska banker och företag. Mycket tyder på att skatten är olaglig i sin konstruktion. Därför bör förslaget inte genomföras, säger Hans Lindberg.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Bankföreningens remissvar.


Alla godkänner att pensionskassor ska få bryta mot kapitalkraven

Posted on augusti 12, 2020 by - Liv

Samtliga de remissinstanser som har kommit med remissvar på promemorian ”Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor” godkänner — eller avstår från att lämna synpunkter på — förslagen i promemorian, som sammanfattningsvis innebär att tjänstepensionskassor ska kunna tillåtas att bryta mot regelverket för tillståndspliktigt kapitalkrav i samband med ombildning.

Promemorian är föranledd av farhågor om att vissa av dagens tjänstepensionskassor som planerar ombildning till tjänstepensionsföreningar, på grund av corona-krisens inledande börsras skulle ha alltför svaga finanser för att kunna tillåtas att ombildas.

Förslaget i promemorian innebär i korthet att tillstånd för ombildning ska få ges även om en tjänstepensionskassa inte kan antas komma att uppfylla det riskkänsliga kapitalkrav som gäller enligt lagen om tjänstepensionsföretag.

Bland de remissinstanser som under senare tid har lämnat svar där man tillstyrker promemorians förslag märks Svensk Försäkring. Några av de remissinstanser som på sistone har framfört att man inte har några synpunkter är Kammarrätten i Stockholm, Konsumentverket, Advokatsamfundet och Bankföreningen.

Inte heller Förvaltningsrätten i Stockholm har några synpunkter på förslaget, men passar ändå på att konstatera att förslaget endast berör åtta tjänstepensionskassor, och att det nu bedöms att det ekonomiska läget kan vara sådant att bestämmelserna i promemorian inte alls behöver tillämpas.

Remisstiden på promemorian går ut denna vecka på fredag.

Här kan du ta del av samtliga registrerade remissvar på promemorian.

Bankskatten gäller inte bara banker

Posted on september 1, 2019 by - Allmänt

Höjda försvarsanslag har gett regeringen anledning att införa en ny skatt som ska inbringa fem miljarder kronor per år. Den kallas ”bankskatt” men gäller hela finanssektorn. Kanske också livbolagen?

När regeringen senast ville införa en skatt på finanssektorn, för drygt två år sedan, drogs förslaget snabbt tillbaka, delvis beroende på att den föreslagna skatten skulle drabba även ömsesidiga livbolag. Den gången beräknades skatten inbringa mellan 3,7 och 7,0 miljarder kronor årligen.

Den nya ”bankskatt” som regeringen än så länge har undvikit att beskriva ska ge statskassan 5 miljarder kronor om året, alltså ungefär lika mycket som det tidigare förslaget. Om detta betyder att det är samma förslag som kommer tillbaka i något modifierad form återstår att se.

Av regerings kortfattade pressmeddelande framgår i alla fall att skatten inte nödvändigtvis kommer att gälla enbart banker:

”En finansiell kris kan ge upphov till utdragna perioder av minskad produktion och sysselsättning och djupa nedgångar på tillgångsmarknaderna. Detta kan i sin tur försämra de offentliga finanserna genom lägre skatteintäkter och högre offentliga utgifter. Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatteuttaget från finanssektorn öka.

Regeringen avser att införa en sådan skatt på 5 miljarder kronor 2022 och finansiera tillskottet till försvaret 2022 med skatten. Exakt utformning av hur bankskatten ska se ut återkommer Regeringen till. Skatten ska också vara förenlig med EU:s statsstödsregelverk.”

Det förslag som skrotades år 2017 påminde om den danska modellen med ”lønsumsafgift” på finansiella tjänster. I Danmark betalade då företag i finansbranschen en extra arbetsgivaravgift på 13,6 procent av lönesumman. Den gav runt sex miljarder DKK till den danska statskassan. I år är den danska avgiften 15,0 procent, och den är tänkt att öka successivt upp till 15,3 procent år 2021.

I Sverige skulle den extra arbetsgivaravgiften kallas ”finansiell verksamhetsskatt” och nivån ligga på 15,0 procent direkt vid införandet. Hur stora skatteintäkter detta skulle gett vet vi inte, eftersom förslaget drogs tillbaka. Den gången var det framför allt konsekvenserna för de ömsesidiga livbolagen och den finansiella tekniksektorn som fick regeringen att backa. Nu tror man sig kanske ha hittat ett sätt att undvika dessa konsekvenser. Eller så har man valt att bortse från dem.

En konsekvens som är omöjlig att undvika är dock kritik från branschen. Snabbast ut var Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen, som i en kommentar säger:

”En bankskatt skulle slå hårt mot jobb och tillväxt. Tillfället är dessutom olyckligt då ekonomin nu är på väg in i en avmattning och det nya Baselregelverket för kapitaltäckning sannolikt kommer hålla tillbaka företagens kreditförsörjning.

Bankerna gör inga övervinster. De har lägre lönsamhet än de svenska börsbolagen i övrigt. Dessutom betalar de speciella avgifter, som är väl tilltagna och reserveras, för att staten ska kunna hantera finansiella kriser. Jag ser också att det saknas en legitim grund för en bankskatt. Vi kan inte ha ett skattesystem som innebär godtycklig straffbeskattning av enskilda verksamheter och branscher.”

Bankföreningen varnar: Så hårt kan nya Basel-regler slå i Sverige

Posted on februari 14, 2019 by - Allmänt

De nya kapitalkraven i Basel 4 kan få stora negativa konsekvenser för svenska banker samt för företag och privatpersoner som lånar pengar, skriver Bankföreningen i en analys. Bankföreningen menar att svenska banker kan drabbas särskilt hårt av planerna på att införa kapitalkrav enligt schabloner, istället för kapitalkrav baserade på bankernas egen kunskap om sina kunder. Effekten kan bli högre räntor — främst för kunder med låg risk.

Arbetet med det regelverket som kallas för Basel 4 påbörjades under 2017. Planen är att reglerna ska träda i kraft år 2022, med en femårs infasningsperiod fram till år 2027 för delar av regelverket. Förra året påbörjades en process för att implementera regelverket i EU, och ett förslag från EU-kommissionen kan förväntas under det första halvåret 2020.

En bärande tanke i Basel 4-reglerna är att begränsa utrymmet för bankerna att använda interna modeller för att beräkna kapitalkrav. Detta mot bakgrund av en misstro mot hur de interna modellerna används.

I dag går det ännu inte att helt förutse effekterna av Basel 4 för svenska banker. En avgörande faktor är hur reglerna genomförs i EU. Men Bankföreningen konstaterar ändå banker i Nordeuropa riskerar att drabbas hårdare än andra, beroende på att de i dag har en stor andel utlåning med låg risk i sina låneportföljer. Skulle man i framtiden tvingas använda schablonberäkningar för kapitalkraven för sina lån, riskerar med andra ord lån att bli dyrare — särskilt för företag och privatpersoner som i dag betraktas som låga risker. En beräkning som har gjorts visar till exempel att företagslån kan bli cirka 1 procentenhet dyrare med de nya reglerna.

— Bankföreningen ser stora risker med det föreslagna kapitalgolvet, främst vid ett strikt EU-genomförande. Vi värnar de riskbaserade kapitalkrav som med stor framgång tillämpas i Sverige, och som den svenska Finansinspektionen står bakom, skriver Bankföreningen i en kommentar.

Bankföreningen menar samtidigt att det är fullt möjligt att genomföra Basel 4-regelverket på ett sådant sätt att det inte handlar om bindande krav, utan att stå i strid med Baselöverenskommelsen

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium läsa hela Bankföreningens policydokument om Basel 4.

Bankföreningen: Krav på kontanter i vissa banker kan vara olagligt

Posted on oktober 16, 2018 by - Allmänt

Det kan strida mot EU-rätten – och därmed vara olagligt – att kräva att några få indirekt utpekade banker ska ta ansvaret för att tillhandahålla kontanter. Det menar Bankföreningen i sitt remissvar på Riksbankskommitténs delbetänkande ”Tryggad tillgång till kontanter”. 

Bankföreningen motsätter sig därför helt förslaget från Riksbankskommitténs delbetänkande ”Tryggad tillgång till kontanter” om att några få banker ska vara ansvariga för att tillhandahålla kontanttjänster i hela landet. Det saknas motiv till den långtgående regleringen och det finns starka principiella och praktiska invändningar emot lagförslagets utformning – och dessutom innebär det en otillåten särbehandling enligt EU:s statsstödsregler, menar Bankföreningen.

– Att reglera hanteringen av kontanter i syfte att motverka den minskande efterfrågan framstår som ogenomtänkt. Ett sådant initiativ är inte förenligt med den utveckling i form av digitalisering, innovation och fintech som idag sker i Sverige, säger Bankföreningens VD Hans Lindberg i en presskommentar.

Bankföreningen menar också att fortsatt beredning av förslaget bör avvakta  till dess att huvudbetänkandet har presenterats.

Här kan du ta del av Bankföreningens remissvar. 

Bankföreningen: Gärna makrotillsyn – men inte för mycket!

Posted on april 18, 2017 by - Allmänt

Det är viktigt att FI får ett väl definierat mandat för makrotillsyn. Men det regeringen föreslår är för långtgående, skriver Bankföreningen i ett remissvar på Finansdepartementets promemoria ”Ytterligare verktyg för makrotillsyn”.

Enligt Bankföreningen bör ett mandat för att utöva makrotillsyn avgränsas till åtgärder som kan motiveras med risker för den finansiella stabiliteten, eller som har väl underbyggda konsumentskyddande syften. Men där går regeringens förslag för långt, menar Bankföreningen: 

I sitt yttrande avstyrker Bankföreningen den metod som föreslås för att ge Finansinspektionen ett vidare mandat för makrotillsyn. Bankföreningen anser att de föreslagna lagbestämmelserna är otydliga, oförutsägbara och saknar närmare definition av innebörden av finansiella obalanser.

– Förslaget skulle i praktiken innebära att Finansinspektionen får mandat att bedriva stabiliseringspolitik för att minska konjunktursvängningarna, trots att det ligger utanför myndighetens ansvarsområde, menar Bankföreningens vd Hans Lindberg i en presskommentar.

– Det är viktigt att eventuella makrotillsynsverktyg används med stor försiktighet. Det kan bli fråga om långtgående ingrepp i människors privatekonomi och vardag. Många kan få svårt att finansiera sitt eget boende. 

Bankföreningen: Nya bankavgiften kan strida mot EU-rätten

Posted on april 5, 2017 by - Allmänt

Förslaget om att höja avgiften till resolutionsreserven strider sannolikt mot EU-rätten. Det menar Svenska Bankföreningen, och stöder sig på ett rättsutlåtande från Ulf Bernitz. Bankföreningen ordnar i dag ett seminarium om den föreslagna höjningen av resolutionsavgiften.

Enligt utlåtandet från Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet, leder avgiftshöjningen till att Sverige får en resolutionsreserv som är oproportionerlig för ändamålet. Avgiften kan också strida mot EU:s statsstödsregler,menar Bernitz och understryker att om regeringen ska gå vidare med förslaget måste det notifieras för EU-kommissionen eftersom det är förbjudet att genomföra ett statsstöd som inte har anmälts till kommissionen.

Bernitz pekar också på att resolutionsavgifterna går rakt in i statens tillgångar som en intäkt – och mycket väl kan användas till att finansiera statens utgifter i stället för att vara fonderade och tillgängliga vid behov.

– Rättsutlåtandet stärker uppfattningen om att en kraftigt höjd och permanent resolutionsavgift bör ses som en förtäckt skatt. Sakliga skäl för en höjning, kopplade till finansiell stabilitet, saknas helt i regeringens argumentation, säger Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen, i ett pressuttalande.

– Precis som Bernitz anser vi att resolutionsavgiften måste fonderas. Det är också den lösning man valt inom Bankunionen. Här i Sverige sätts istället avgiften in på ett konto i Riksgäldskontoret och kan därmed användas av staten för att finansiera ökade utgifter. Det är tydligt att slutresultatet riskerar bli en oproportionellt hög avgift som inte kan motiveras utifrån bankkrishantering.

Hans Lindberg säger också att Bankföreningen ser mycket allvarligt på att konkurrensen riskerar att kraftigt snedvridas om förslaget realiseras, både på den svenska marknaden och på de marknader utomlands där svenska banker är verksamma via filialer.

Bankföreningen: Därför strider förslaget om finansskatt mot EU-rätten

Posted on januari 31, 2017 by - Allmänt

Den föreslagna skatten på finansiell verksamhet, även kallad finansskatten, strider sannolikt mot EU:s statsstödsregler. Det säger Bankföreningen med hänvisning till ett rättsutlåtande som presenteras i dag på ett seminarium.

Bankföreningen har anlitat Jérôme Monsenego, docent i finansrätt vid Uppsala universitet, för en analys av utredningens förslag. Hans bedömning är att skatten sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler.

Utgångspunkten för utredningen är att den föreslagna skatten ska balansera den förmån som finanstjänster har eftersom de är momsbefriade. Men eftersom skatten endast ska påverka på den finansiella sektorn och inte andra momsbefriade sektorer – till exempel fastighets- och utbildningssektorn – är skatten troligen inte förenlig med EU:s statsstödsregler, enligt rättsutlåtandet från Jérôme Monsenego.

Om EU-kommissionen skulle anse att det handlar om ett statsstöd som inte är förenligt med EU-rätten får inte Sverige införa skatten. Om skatten trots allt införs och sedan förklaras olaglig riskerar övriga momsbefriade sektorer att bli återbetalningsskyldiga.

Förslaget från utredningen innebär att finansiella verksamheter drabbas av en extra löneskatt på 15 procent. Just nu är utredningsförslaget ute på remiss. Bankföreningen har tidigare invänt mot förslaget eftersom det hotar 16 000 jobb i Sverige och kommer att leda till sämre service samt nedlagda bankkontor på landsbygden.

– Nu visar det sig dessutom att skatten sannolikt är olaglig, säger Hans Lindberg, VD på Svenska Bankföreningen, i en kommentar i ett pressmeddelande.

Här hittar du hela rättsutlåtandet.