Etikett: Hans Lindberg

”Bankskatt hotar återhämtningen och Sveriges klimatambitioner”

Posted on maj 25, 2021 by - Allmänt

Regeringens nya förslag på en bankskatt kan komma att försämra den svenska återhämtningen efter pandemin — och dessutom fördyra de klimatinvesteringar som är nödvändiga. Det menar Svenska Bankföreningen i en kommentar till förslaget om en riskskatt på större kreditinstitut. 

Det var i går som regeringen presenterade sitt nya förslag på en bankskatt. Svenska Bankföreningen menar att det i praktiken handlar om en skatt på bankernas utlåning till företag och hushåll – ju större utlåning desto högre skatt. Bankföreningen menar att en sådan skatt skulle få långtgående negativa konsekvenser för svenska jobb, svensk tillväxt och svenska bankers konkurrenskraft.

— Bankskatten kommer att göra det dyrare för svenska företag och hushåll att låna pengar och därmed försämra den svenska återhämtningen efter pandemin. Högre finansieringskostnader fördyrar dessutom de klimatinvesteringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna leva upp till Parisavtalet, säger Svenska Bankföreningens VD Hans Lindberg i sin kommentar.

Hans Lindberg pekar också på att det nya förslaget slår mot svenska bankers konkurrenskraft internationellt, i och med att även utlåningen i bankernas filialer utomlands ska räknas in i underlaget för skatten.

— Det innebär att konkurrensen mellan svenska och utländska banker snedvrids i än större omfattning jämfört med tidigare förslag. Konflikten med EU:s statsstödsregler kvarstår och därför är det vår bedömning att skatten är olaglig. Det är dessutom anmärkningsvärt att regeringen går vidare med ett förslag som enligt både Finansinspektionen och Riksgälden riskerar att försvaga den finansiella stabiliteten, säger Hans Lindberg.

Höjd k-försäkringsskatt föreslås i utredning om grönt sparande

Posted on april 1, 2020 by - Allmänt

I betänkandet ”Grönt sparande” föreslås bland annat en höjd skatt på kapitalförsäkring och ISK som finansieringen av en möjlig ny skattesubventionerad sparform som ska bidra till en ökning av gröna investeringar. 

Under torsdagen presenterades utredningsbetänkandet ”Grönt sparande” från Utredningen om grönt sparande.

Utredningen har bland annat haft i uppgift att kartlägga på vilket sätt kapitalmarknaden i dag tar hänsyn till miljö- och klimatfrågor, och undersöka om projekt som bidrar till miljömål i dag får investeringar på en sådan nivå att det kan anses vara samhällsekonomiskt optimalt. Utredningen fick också i uppgift att ta ställning till om skattereglerna bör ändras för att öka incitamenten för grönt sparande, där kapitalet ska användas för att finansiera gröna projekt, och om fler samhällsekonomiskt lönsamma gröna projekt därigenom kan komma att genomföras.

Utredningen tillsattes i augusti 2018 och som särskild utredare förordnades kanslichefen Birgitta Pettersson.  De experter som förordnades var kanslirådet Marita Axelsson vid Finansdepartementet, departementssekreteraren Viveca Bergstrand vid Näringsdepartementet, ekonomen Sara Bergström på Svensk Försäkring, forskaren Svenne Junker vid Handelshögskolan i Stockhom/ Misum, juristen Anna Larris från Fondbolagens förening, VD Hans Lindberg på Svenska Bankföreningen, handläggaren Miriam Münnich Vass vid Naturvårdsverket, kanslirådet Robert Sand på Finansdepartementet, finansinspektören Johanna Sundberg  på FI, ämnesrådet Christian Thomann på Finansdepartementet, civilekonomen Vigg Troedsson  på Svenska Fondhandlareföreningen och rättsliga experten Olof Wallin vid Skatteverket.

Det ska sägas att utredningen faktiskt kommer fram till att det egentligen inte går att dra slutsatsen att det behövs någon ändring av skattereglerna för att öka tillgången på kapital som leder till uppfyllnad av miljömålen. Med detta sagt, förelår utredningen ändå en modell för grönt skattegynnat sparande. Detta eftersom det framgår av instruktionen i utredningsdirektiven att man ska göra det.

Det utredningen då förordar är en modell för grönt sparande som är inspirerad av en sparform i Nederländerna. Förslaget från utredningen är att det införs ett miljösparkonto där insatta medel får en skattereduktion på 1 procent av ett kapitalunderlag som uppgår till högst 950 000 kronor per person och beskattningsår. Kostnaderna för staten — framförallt för skattereduktionen — väntas uppgå till 104 miljoner kronor år 2022, 145 miljoner kronor år 2023 och 176 miljoner kronor år 2024.

Någonstans måste de pengarna tas.

Utredningens förslag är då att kostnaderna finansieras genom att schablonintäkten för investeringssparkonto och skatteunderlaget för kapitalförsäkring ändras, så att den beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1,025 procent i stället för med dagens 1,0 procent.

Höjd skatt på k-försäkring och ISK med andra ord.

Inte överraskande uppskattas inte det av alla inblandade. Svensk Försäkrings ekonom Sara Bergström och Fondbolagens förenings jurist Anna Larris skriver i ett särskilt yttrande att förslaget om finansiering inte har varit föremål för någon mer omfattande diskussion med experterna i utredningen, utan endast presenterat skriftligt vid utredningens allra sista sammanträde. Man är i yttrandet mycket kritiska till förslaget:

— Förslaget till höjd skatt på investeringssparkonto och kapitalförsäkring är enligt vår mening problematiskt ur flera aspekter. För det första ändrar det förutsättningarna för de båda sparformerna. En viktig förutsättning för att bibehålla sparformernas attraktionskraft bland spararna är tydliga, långsiktiga och stabila regler, heter det bland annat i det särskilda yttrandet, heter det bland annat.

Här kan du läsa mer om Svensk Försäkrings kritik mot förslaget.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela utredningsförslaget om grönt sparande, inklusive det särskilda yttrandet.


Bankskatten gäller inte bara banker

Posted on september 1, 2019 by - Allmänt

Höjda försvarsanslag har gett regeringen anledning att införa en ny skatt som ska inbringa fem miljarder kronor per år. Den kallas ”bankskatt” men gäller hela finanssektorn. Kanske också livbolagen?

När regeringen senast ville införa en skatt på finanssektorn, för drygt två år sedan, drogs förslaget snabbt tillbaka, delvis beroende på att den föreslagna skatten skulle drabba även ömsesidiga livbolag. Den gången beräknades skatten inbringa mellan 3,7 och 7,0 miljarder kronor årligen.

Den nya ”bankskatt” som regeringen än så länge har undvikit att beskriva ska ge statskassan 5 miljarder kronor om året, alltså ungefär lika mycket som det tidigare förslaget. Om detta betyder att det är samma förslag som kommer tillbaka i något modifierad form återstår att se.

Av regerings kortfattade pressmeddelande framgår i alla fall att skatten inte nödvändigtvis kommer att gälla enbart banker:

”En finansiell kris kan ge upphov till utdragna perioder av minskad produktion och sysselsättning och djupa nedgångar på tillgångsmarknaderna. Detta kan i sin tur försämra de offentliga finanserna genom lägre skatteintäkter och högre offentliga utgifter. Med hänsyn till de samhällskostnader som kan uppkomma i händelse av en finansiell kris bör skatteuttaget från finanssektorn öka.

Regeringen avser att införa en sådan skatt på 5 miljarder kronor 2022 och finansiera tillskottet till försvaret 2022 med skatten. Exakt utformning av hur bankskatten ska se ut återkommer Regeringen till. Skatten ska också vara förenlig med EU:s statsstödsregelverk.”

Det förslag som skrotades år 2017 påminde om den danska modellen med ”lønsumsafgift” på finansiella tjänster. I Danmark betalade då företag i finansbranschen en extra arbetsgivaravgift på 13,6 procent av lönesumman. Den gav runt sex miljarder DKK till den danska statskassan. I år är den danska avgiften 15,0 procent, och den är tänkt att öka successivt upp till 15,3 procent år 2021.

I Sverige skulle den extra arbetsgivaravgiften kallas ”finansiell verksamhetsskatt” och nivån ligga på 15,0 procent direkt vid införandet. Hur stora skatteintäkter detta skulle gett vet vi inte, eftersom förslaget drogs tillbaka. Den gången var det framför allt konsekvenserna för de ömsesidiga livbolagen och den finansiella tekniksektorn som fick regeringen att backa. Nu tror man sig kanske ha hittat ett sätt att undvika dessa konsekvenser. Eller så har man valt att bortse från dem.

En konsekvens som är omöjlig att undvika är dock kritik från branschen. Snabbast ut var Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen, som i en kommentar säger:

”En bankskatt skulle slå hårt mot jobb och tillväxt. Tillfället är dessutom olyckligt då ekonomin nu är på väg in i en avmattning och det nya Baselregelverket för kapitaltäckning sannolikt kommer hålla tillbaka företagens kreditförsörjning.

Bankerna gör inga övervinster. De har lägre lönsamhet än de svenska börsbolagen i övrigt. Dessutom betalar de speciella avgifter, som är väl tilltagna och reserveras, för att staten ska kunna hantera finansiella kriser. Jag ser också att det saknas en legitim grund för en bankskatt. Vi kan inte ha ett skattesystem som innebär godtycklig straffbeskattning av enskilda verksamheter och branscher.”

Bankföreningen: Krav på kontanter i vissa banker kan vara olagligt

Posted on oktober 16, 2018 by - Allmänt

Det kan strida mot EU-rätten – och därmed vara olagligt – att kräva att några få indirekt utpekade banker ska ta ansvaret för att tillhandahålla kontanter. Det menar Bankföreningen i sitt remissvar på Riksbankskommitténs delbetänkande ”Tryggad tillgång till kontanter”. 

Bankföreningen motsätter sig därför helt förslaget från Riksbankskommitténs delbetänkande ”Tryggad tillgång till kontanter” om att några få banker ska vara ansvariga för att tillhandahålla kontanttjänster i hela landet. Det saknas motiv till den långtgående regleringen och det finns starka principiella och praktiska invändningar emot lagförslagets utformning – och dessutom innebär det en otillåten särbehandling enligt EU:s statsstödsregler, menar Bankföreningen.

– Att reglera hanteringen av kontanter i syfte att motverka den minskande efterfrågan framstår som ogenomtänkt. Ett sådant initiativ är inte förenligt med den utveckling i form av digitalisering, innovation och fintech som idag sker i Sverige, säger Bankföreningens VD Hans Lindberg i en presskommentar.

Bankföreningen menar också att fortsatt beredning av förslaget bör avvakta  till dess att huvudbetänkandet har presenterats.

Här kan du ta del av Bankföreningens remissvar. 

Bankföreningen: Nya bankavgiften kan strida mot EU-rätten

Posted on april 5, 2017 by - Allmänt

Förslaget om att höja avgiften till resolutionsreserven strider sannolikt mot EU-rätten. Det menar Svenska Bankföreningen, och stöder sig på ett rättsutlåtande från Ulf Bernitz. Bankföreningen ordnar i dag ett seminarium om den föreslagna höjningen av resolutionsavgiften.

Enligt utlåtandet från Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet, leder avgiftshöjningen till att Sverige får en resolutionsreserv som är oproportionerlig för ändamålet. Avgiften kan också strida mot EU:s statsstödsregler,menar Bernitz och understryker att om regeringen ska gå vidare med förslaget måste det notifieras för EU-kommissionen eftersom det är förbjudet att genomföra ett statsstöd som inte har anmälts till kommissionen.

Bernitz pekar också på att resolutionsavgifterna går rakt in i statens tillgångar som en intäkt – och mycket väl kan användas till att finansiera statens utgifter i stället för att vara fonderade och tillgängliga vid behov.

– Rättsutlåtandet stärker uppfattningen om att en kraftigt höjd och permanent resolutionsavgift bör ses som en förtäckt skatt. Sakliga skäl för en höjning, kopplade till finansiell stabilitet, saknas helt i regeringens argumentation, säger Hans Lindberg, vd på Svenska Bankföreningen, i ett pressuttalande.

– Precis som Bernitz anser vi att resolutionsavgiften måste fonderas. Det är också den lösning man valt inom Bankunionen. Här i Sverige sätts istället avgiften in på ett konto i Riksgäldskontoret och kan därmed användas av staten för att finansiera ökade utgifter. Det är tydligt att slutresultatet riskerar bli en oproportionellt hög avgift som inte kan motiveras utifrån bankkrishantering.

Hans Lindberg säger också att Bankföreningen ser mycket allvarligt på att konkurrensen riskerar att kraftigt snedvridas om förslaget realiseras, både på den svenska marknaden och på de marknader utomlands där svenska banker är verksamma via filialer.

Birgitte Bonnesen tar över i Svenska Bankföreningen

Posted on mars 9, 2017 by - Allmänt

Swedbanks koncernchef Birgitte Bonnesen har valts till ny ordförande i Svenska Bankföreningens styrelse. Hon efterträder Annika Falkengren, vd och koncernchef i SEB. 

– Det är ett viktigt uppdrag att ta över ordföranderollen i Bankföreningen efter Annika Falkengren som betytt mycket för utvecklingen av vår bransch. Vi lever i en föränderlig tid där bankerna spelar en viktig roll i att säkerställa en god tillväxt till förmån för både hushåll och företag. I det avseendet kommer frågor om öppenhet, teknikutveckling, konsumentskydd och förtroende fortsatt att vara centrala för vår branschs utveckling, säger Birgitte Bonnesen i en presskommentar.

Anders Bouvin, vd och koncernchef i Handelsbanken, har samtidigt valts till vice ordförande.

Bankföreningens styrelse har nu följande sammansättning

Ordförande: Birgitte Bonnesen, Swedbank

Vice ordförande: Anders Bouvin, Handelsbanken

Casper von Koskull, Nordea

Johan Torgeby, SEB

Ann Krumlinde, Danske Bank

Rikard Josefson, Länsförsäkringar Bank

Jan Olsson, Deutsche Bank

Hans Lindberg, Svenska Bankföreningen

Bankföreningen: Därför strider förslaget om finansskatt mot EU-rätten

Posted on januari 31, 2017 by - Allmänt

Den föreslagna skatten på finansiell verksamhet, även kallad finansskatten, strider sannolikt mot EU:s statsstödsregler. Det säger Bankföreningen med hänvisning till ett rättsutlåtande som presenteras i dag på ett seminarium.

Bankföreningen har anlitat Jérôme Monsenego, docent i finansrätt vid Uppsala universitet, för en analys av utredningens förslag. Hans bedömning är att skatten sannolikt strider mot EU:s statsstödsregler.

Utgångspunkten för utredningen är att den föreslagna skatten ska balansera den förmån som finanstjänster har eftersom de är momsbefriade. Men eftersom skatten endast ska påverka på den finansiella sektorn och inte andra momsbefriade sektorer – till exempel fastighets- och utbildningssektorn – är skatten troligen inte förenlig med EU:s statsstödsregler, enligt rättsutlåtandet från Jérôme Monsenego.

Om EU-kommissionen skulle anse att det handlar om ett statsstöd som inte är förenligt med EU-rätten får inte Sverige införa skatten. Om skatten trots allt införs och sedan förklaras olaglig riskerar övriga momsbefriade sektorer att bli återbetalningsskyldiga.

Förslaget från utredningen innebär att finansiella verksamheter drabbas av en extra löneskatt på 15 procent. Just nu är utredningsförslaget ute på remiss. Bankföreningen har tidigare invänt mot förslaget eftersom det hotar 16 000 jobb i Sverige och kommer att leda till sämre service samt nedlagda bankkontor på landsbygden.

– Nu visar det sig dessutom att skatten sannolikt är olaglig, säger Hans Lindberg, VD på Svenska Bankföreningen, i en kommentar i ett pressmeddelande.

Här hittar du hela rättsutlåtandet. 

Nya finansskatten kan kosta finanssektorn upp till 7 Mdr kr per år

Posted on november 7, 2016 by - Allmänt

Den nya finansskatten kan komma att kosta finanssektorn mellan 3,7 och 7,0 miljarder kronor från och med år 2018. Den bedömningen görs i utredningen ”Skatt på finansiell verksamhet”. Den slutliga kostnaden kommer troligen att hamna i det övre spannet, det vill säga närmare 7 miljarder kronor per år.  

Precis som har förutspåtts i förhandsspekulationerna, föreslår utredningen ett slags extra arbetsgivaravgift på lönen för anställda i finansiella företag. Skattesatsen föreslås bli 15 procent.

Den nya finansskatten motiveras som ett slags kompensation för att finansiella tjänster inte har moms på sig.  

Enligt utredningens beräkningar innebär den nya finansskatten en prishöjning med 3,1 procent på banktjänster och 3,7 procent på försäkringstjänster, om kostnaden helt och hållet vältras över på kunderna. 

Finansbranschen har tidigare varnat för konsekvenserna av utredningens förslag. En rapport från Copenhagen Economics pekade på att hela 16 000 arbetstillfällen i hela finanssektorn kan komma att gå förlorade på grund av de dyrare anställningskostnaderna. 

Hans Lindberg, VD för Svenska Bankföreningen, uttalade sig så här i frågan i senaste numret av Affärsvärlden: 

– Jag tycker att det finns ett 80-talstänk över förslaget. Det förutsätter på något sätt att Sverige är isolerat från omvärlden och att det inte finns något flöde av arbetskraft, tjänster och kapital över gränserna. Jag tror att en sådan här extra löneskatt skulle innebära en rejäl skjuts i att utnyttja de möjligheter som finns med att placera olika delar av verksamheterna utomlands. 

I en kommentar från Svensk Försäkring säger chefsekonom Eva Erlandsson bland annat att den extra finansskatten skulle kunna drabba kunder genom försämrad service och höjda avgifter. Den extra löneskatten kan leda till att företag som redan har etablerade organisationer utomlands, väljer att flytta arbetsuppgifter till länder där lönekostnaderna är lägre än i Sverige. Till det kommer att digitaliseringen möjliggör flytt av verksamhet utomlands på ett helt annat sätt än tidigare.

— Finansmarknaden befinner sig just nu i en fas av ökade kostnader till följd av höjda kapitalkrav och ultralåga räntor som riskerar att urholka de framtida pensionerna. Att i det läget införa en extra skatt på arbete som innebär kraftigt höjda personalkostnader är obegripligt. Inte minst i ljuset av regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ter sig därför förslaget som märkligt, säger Eva Erlandsson i pressinformationen.

Det som har lagts fram nu är som sagt ett utredningsförslag.

Visserligen har regeringen sagt sig vara intresserad av att genomföra tankarna på skatt på finansföretag. Men regeringen har inte majoritet i riksdagen, och det är inte givet hur de andra partierna resonerar. 

Klicka här för att ta del av hela utredningen.