Etikett: Regeringen

Nu har regeringen fastställt inkomstbasbeloppet för 2025

Posted on november 13, 2024 by - Pension

Regeringen informerade på onsdagen om att inkomstbasbelopp och inkomstindex för år 2025 nu har fastställts. 

Det var torsdagen den 7 november som regeringen fastställde det index som bland annat används vid den årliga uppräkningen av inkomst- och tilläggspensioner. Inkomstindexet ökar nästa år från 208,41 till 220,23, en ökning med 5,7 procent.

Inkomstbasbeloppet för år 2025 har fastställts till 80 600 kronor. Inkomstbasbeloppet styr bland annat hur stor inkomst som försäkras i det allmänna ålderspensionssystemet. För 2025 uppgår den inkomsten till 54 167 kronor per månad.

För att följa att skulderna inte överstiger tillgångarna i pensionssystemet fastställer regeringen varje år ett balanstal. Om tillgångarna är lika stora som skulderna är balanstalet 1. Om tillgångarna är större än skulderna är balanstalet över 1. Balanstalet för 2025 är 1,1206, det vill säga att tillgångarna i systemet överstiger skulderna med drygt 12 procent.

Ekofinrådet beslutar i dag om Solvens II och resolutionsdirektivet

Posted on november 5, 2024 by - Allmänt

I dag den 5 november väntas Ekofinrådet inom EU att fatta beslut om ändringar av Solvens II-direktivet och nya regler om återhämtning och resolution av försäkringar.

Ekofinrådet består av finansministrarna för de olika EU-länderna och fattar beslut om EU-regler som avser finansiella frågor.

Under rubriken ”Finansiella tjänster” står det så här om beslutspunkter som avser Solvens II-direktivet och resolutionsdirektivet:

”Som en punkt utan diskussion kommer rådet att anta två rättsakter som ändrar Solvens II-direktivet, EU:s viktigaste rättsakt på försäkringsområdet, och inför nya regler om återhämtning och resolution av försäkringar.”

Det nuvarande Solvens II-regelverket trädde i kraft 2016. EU-kommissionen lade i september 2021 fram förslag på ändringar av direktivet. De ändringar som genomförs väntas träda i kraft i slutet av 2026. Ändringarna innebär bland annat att tröskelvärden för försäkringsbolag som kan undantas från direktivet höjs, och möjlighet att anpassa reglerna för vissa typer av företag. Ändringarna väntas också innebära förändringar av garantiberäkningar, hantering av likviditetsrisker och bedömningar av risker kopplade till klimatförändringar.

Krishanteringsdirektivet syftar till att harmonisera regelverket i EU för hur försäkringsbolag i kris ska hanteras. Även krishanteringsdirektivet ska implementeras i nationell lagstiftning inom två år. Exakt vilka företag som ska omfattas av kraven i det nya krishanteringsdirektivet bestäms i viss utsträckning nationellt.

Regeringen fattade tidigare i år beslut om kommittédirektiv för en utredning om hur dessa två förändringar av EU:s regelverk för försäkringsbranschen ska införas i svensk lagstiftning. Utredare är departementsrådet Tord Gransbo och uppdraget ska redovisas senast den 1 september nästa år.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av kommittédirektiven som beslutades av regeringen i augusti.


Nu har regeringen fattat beslut om Dora-propositionen

Posted on oktober 29, 2024 by - Allmänt

Den 24 oktober beslutade regeringen om Dora-propositionen — ”Digital operativ motståndskraft för finanssektorn”. Propositionen överlämnades på tisdagen till riksdagen. 

Bakgrunden till propositionen är att EU har beslutet om en förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn.

Det nya EU-regelverket innebär nya krav på företag inom den finansiella sektorn. Kraven handlar bland annat om företagens riskhantering kring informations- och kommunikationsteknik, incidentrapportering, hantering av utlagd verksamhet och testning av digital operativ motståndskraft.

Den föreslagna nya lagstiftningen handlar bland annat om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter, ingripanden och sanktioner vid överträdelser av EU-förordningen och avgifter för att bekosta Finansinspektionens och Riksbankens verksamhet enligt EU-förordningen.

— Det är centralt att finansiella företag har en hög motståndskraft och kan upprätthålla verksamheten vid driftstörningar. Med regeringens förslag får Finansinspektionen och Riksbanken verktygen för att DORA-förordningen ska kunna tillämpas i Sverige, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman i en kommentar till propositionen.

Enligt riksdagens planering ska ett betänkande från finansutskottet komma i november så att riksdagen kan fatta beslut om propositionen den 11 december.

De nya lagarna ska enligt propositionen träda i kraft den 17 januari nästa år.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionen.


Så ska FI hindra kriminella från att missbruka det finansiella systemet

Posted on juli 8, 2024 by - Allmänt

Finansdepartementet har lämnat förslag på hur Finansinspektionen ska få utökade befogenheter för att motverka missbruk av det finansiella systemet av kriminella aktörer.

I en promemoria föreslås Finansinspektionen få utökade möjligheter att vid lämplighetsprövningar kontrollera om företrädare för finansiella företag har begått brott. Regeringen framhåller att Finansinspektionen genom de föreslagna ändringarna får de verktyg som efterfrågats i en hemställan till regeringen.

Bakgrunden till förslagen är att kriminella nätverk använder finansiella företag för att tvätta brottsvinster och finansiera ytterligare kriminell verksamhet.

Finansinspektionen har skyldighet att genomföra prövningar av om företrädare för finansiella företag är lämpliga för den uppgift som de ska utföra. Hittills har FI endast haft tillgång till uppgifter om vissa brott i belastningsregistret, främst ekonomisk brottslighet. Med de nya förslagen ska FI även tillgång till information om fler brott, inklusive narkotikabrott och våldsbrott. Förslagen beskrivs som ett svar på den allvarliga brottsutvecklingen och är tänkta att göra det svårare för kriminella nätverk att utnyttja finansiell verksamhet.

Regeringen pekar särskilt ut betaltjänstombud för utländska företag som en kategori som är särskilt utsatt för att missbrukas av kriminella nätverk. Enligt regeringen kan betaltjänstombuden utnyttjas för att inom ramen för alternativa betalningssystem — så kallad hawala-verkamhet — överföra pengar mellan kriminella i olika länder. Med de nya förslagen får FI utökade möjligheter att pröva lämpligheten hos dessa ombud.

— Kriminella ska inte kunna använda det finansiella systemet. Striktare kontroll av utländska betaltjänstombud förstärker våra samlade insatser mot penningtvätt och den organiserade brottligheten, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman i en kommentar.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian, som lades fram den 4 juli.


Regeringen beslutade om flexiblare regler för pensionsutbetalning

Posted on juni 13, 2024 by - Pension

Regeringen har nu fattat beslut om att lägga fram en proposition om mer flexibla regler för utbetalning av tjänstepension. De nya bestämmelserna är tänkta att träda i kraft den 1 januari nästa år.

I dag gäller den så kallade femårsregeln som innebär att kapitalet i en pensions­försäkring eller på ett pensionssparkonto inte får betalas ut under en kortare tid än fem år, och att utbetalningarna under den tiden ska göras med samma eller med stigande belopp.

Enligt propositionen ska det nu bli möjligt att pausa utbetalningarna under de första fem utbetalningsåren av tjänstepensionen, och att förlänga utbetalningstiden. Motsvarande ändringar föreslås även för utbetalning av efterlevandepension och från pensionssparkonto.

Dock tycks det som om propositionen inte omfattar privat pensionssparande, åtminstone sägs inget om detta i informationen från regeringen.

Propositionen baseras på en överenskommelse i pensionsgruppen i oktober.

— Sveriges pensionärer ska själva kunna välja hur de vill lägga upp sin pension. Regeringen möjliggör nu ett mer flexibelt uttag av tjänstepensionen. Nu blir det också viktigt att arbetsmarknadens parter och försäkringsföretagen tillsammans anstränger sig för att det även ska fungera i praktiken, säger finansminister Elisabeth Svantesson i en kommentar.

• Anna Tenje

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje kommenterar propositionen så här:

— Att pausa sin tjänstepension handlar om att stärka pensionerna och arbetslinjen samtidigt som äldre personers kompetens på arbetsmarknaden tillvaratas. Allt fler vill vara jobbonärer, det vill säga blanda arbete med pension, men det har inte varit möjligt att pausa utbetalningarna av tjänstepensionen. Med den här förändringen blir det win-win-win för individ, arbetsgivare och samhälle.

Propositionen har inte publicerats ännu men här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av lagrådsremissen som propositionen bygger på. Lagrådet lämnade lagrådsremissen utan erinran.


Mats Dillén blir ny ordförande för Fondtorgsnämnden i augusti

Posted on juni 13, 2024 by - Pension

Regeringen meddelade i dag att Mats Dillén förordnats som nämndordförande för Fondtorgsnämnden från den 1 augusti fram till och med den 31 juli 2027.

Mats Dillén är civilekonom och har tidigare varit generaldirektör för Konjunkturinstitutet. Han har även en bakgrund som departementsråd i regeringskansliet och ledamot i Finanspolitiska rådet. I dag är han ordförande i Kärnavfallsfonden och ledamot i Skatteverkets styrelse.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje säger så här i en kommentar till utnämningen av Mats Dillén:

— Jag är glad att Mats Dillén tackat ja till uppdraget som nämndordförande för Fondtorgsnämnden. Fondtorgsnämndens verksamhet är viktig för pensionssparare och pensionärers ekonomiska trygghet, och den långa och gedigna erfarenhet som Mats Dillén har av finansmarknaden och kapitalförvaltning kommer att vara mycket värdefull i Fondtorgsnämndens fortsatta arbete. Vi ser att Fondtorgsnämndens första upphandling blev lyckosam, den pressade ner avgifterna vilket innebär att mer pengar är kvar hos pensionsspararna. Arbetet med de kommande upphandlingarna pågår och här kan Mats Dillén bidra med sin kunskap.

Fondtorgsnämnden upphandlar, granskar och kvalitetssäkrar fonder i det svenska premiepensionssystemet. Fondtorgsnämnden ska enligt myndighetens instruktion bestå av högst sju ledamöter varav en ska vara ordförande. Mats Sjöstrand, som har varit ordförande i Fondtorgsnämnden sedan myndigheten inrättades i juni 2022, begärde tidigare i år sitt entledigande från uppdraget efter en lång och trogen tjänst inom staten.

Pensionsmyndigheten: Nu stiger snittpensionsåldern snabbt!

Posted on april 11, 2024 by - Pension

Den genomsnittliga åldern för pensionsuttag stiger nu kraftigt, meddelar Pensionsmyndigheten i en rapport till regeringen. På bara ett år har den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension ökat med drygt ett år till 66 år. 

Rapporten, som publicerades på torsdagen, har tagits fram som ett svar på ett regeringsuppdrag.

Enligt Pensionsmyndigheten är den genomsnittliga åldern för uttag av pension nu 66 år, en ökning med över ett år jämfört med tidigare. Enligt Pensionsmyndigheten är bakgrunden till den höjda genomsnittliga pensionsåldern att tre pensionsrelaterade åldersgränserna höjdes vid årsskiftet 2022/2023.

Pensionsmyndigheten påpekar att ökningen avviker stort från historiska mönster ända tillbaka till 2004, där medelpensioneringsåldern har legat mellan 64,6 år och 65,0 år.

— Vår rapport visar en ökning i den genomsnittliga pensioneringsåldern som är ovanligt kraftig. Orsaken till den stora ökningen är de tre höjda åldersgränserna som påverkar vilken tid man kan börja ta ut sin pension, säger Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Samtidigt beräknar Pensionsmyndigheten att den kraftiga ökningstakten troligtvis dämpas under innevarande år, eftersom personer i den yngsta årskullen kan påbörja uttag av allmän pension från 63 års ålder.

— De som ingår i årskullen födda 1961 hade kanske tänkt ta ut pension vid 62 års ålder men fick nu vänta till 63 års ålder på sitt pensionsuttag. Det innebär att vi med stor sannolikhet får se ett ökat pensionsuttag vid 63 års ålder under 2024 som kommer att dra ner den genomsnittliga pensioneringsåldern. Vi har uppskattat att pensioneringsåldern faller till omkring 65,6 år, baserat på beteenden vi såg vid förra pensionsåldershöjningen 2021, säger Alma Masic.

Statisiken visera också att spridningen mellan åldrar när man tar ut pension fortsätter att öka. I årskullen född 1938 tog 77 procent ut sin pension vid 65 års ålder. Andelen som tar ut sin första pension vid just 65 års ålder har minskat för varje yngre årskull. Av de som föddes 1958, och som därför påverkades av höjningen av garantipensionsåldern, tog endast 22 procent ut sin pension vid 65 års ålder.

Det här är de tre åldershöjningar som trädde i kraft förra året:

  • Lägsta åldern för uttag av allmän inkomstgrundad pension höjdes från 62 år till 63 år.
  • Ålder för när rätten till grundskydd infaller steg från 65 år till 66 år.
  • LAS-åldern — det vill säga då rätten att arbeta kvar på en arbetsplats — ökade från 68 år till 69 år.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens rapport.


FI: Så arbetar vi för att förenkla för finanssektorn

Posted on mars 17, 2024 by - Allmänt

Finansinspektionen har lämnat en delrapport som beskriver tillsynsmyndighetens arbete för att förenkla för finanssektorn. 

Bakgrunden är att FI i regleringsbrevet för 2024 har fått i uppdrag av regeringen att stärka och påskynda förenklingsarbetet — utan att tumma på uppdraget att värna finansiell stabilitet, ett starkt konsumentskydd och arbetet för att motverka att det finansiella systemet missbrukas av kriminella.

Av regleringsbrevet framgår att FI ska återrapportera genomförda och planerade åtgärder, hinder och möjligheter samt vilka effekter åtgärderna bedöms ge under tre år.

I fredags skickade FI över sin första årliga återrapportering av förenklingsarbetet.

Ett exempel på förenkling som FI beskriver i rapporten är utformandet av reglerna för företag i finansbranschen.

— I de nya och ändrade regler som FI fattat beslut om på senare tid ingår förenkling för de företag som berörs som en ingrediens. De nya reglerna har bland annat utformats så att det ska bli lättare att lämna uppgifter inom ramen för den periodiska rapporteringen. Fler sådana justeringar av FI:s regelverk är på väg under året, skriver FI i sin rapport til regeringen.

Ytterligare ett exempel är att FI planerar att framöver ta fram nya föreskrifter för att förtydliga begreppet god inkassosed.

— Genom att förändra vårt regelverk på dessa sätt arbetar vi för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader, heter det i FI:s rapport.

FI pekar även på att man har tagit ett nytt grepp på arbetet med vägledning och att verksamhetsområdena får i uppgift att avsätta resurser till vägledningsprojekt.

— Som en första åtgärd inom den rättsliga vägledningen i år har FI nyligen publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilka krediter som får ingå i säkerhetsmassan för säkerställda obligationer, skriver FI.

Arbetet fortsätter också med vägledning som gäller FI:s Innovationscenter, som är tänkt att underlätta för innovativa företag inom den finansiella sektorn att starta verksamhet. Tanken är att innovativa företag ska möta ökad förståelse för regler och processer de behöver känna till och ta hänsyn till.

FI lyfter också fram sitt arbete med digitalisering av olika processer, bland annat med målet att kunna ta emot uppgifter i mer obearbetat format vilket minskar behovet av bearbetning hos de företag som är skyldiga att lämna uppgifter till FI.

FI kommer 2025 och 2026 med uppföljande rapportering som gäller förenklingsuppdraget.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av FI:s återrapportering av förenklingsuppdraget.


Här är direktiven för utredningen om nivån på pensionsavgifterna

Posted on mars 6, 2024 by - Pension

Regeringen har nu publicerat utredningsdirektiven för den särskilde utredare som ska analysera avgiftsnivån i det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet, för att klarlägga om den nuvarande pensionsavgiften är på rätt nivå för att upprätthålla pensionsnivåerna.

Det var den 28 februaris som det offentliggjordes att Pensionsgruppen med representanter för riksdagens åtta partier har ställt sig bakom att genomföra en översyn av avgiftsnivån i det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet, en fråga som har sin bakgrund i Pensionsgruppens överenskommelse från 2017 om långsiktigt höjda och trygga pensioner.

— Med dagens besked hedrar vi överenskommelsen från 2017 vad gäller att genomföra en analys av avgiftsnivån i pensionssystemet samtidigt som vi också kommit överens om att ta fram förslag på hur överskottet i pensionssystemet kan hanteras. Dessa båda överenskommelserna visar att samtliga åtta riksdagspartier är villiga och beredda att ta ansvar för ett långsiktigt och hållbart pensionssystem, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i samband med att överenskommelsen i Pensionsgruppen presenterades.

Nu har regeringen offentliggjort direktiven för utredningen om pensionsavgifterna.

Utredningen ska presenteras senast om ett år, den 3 mars nästa år.

Utredarens uppdrag blir nu att:

  • Analysera om den nuvarande avgiften är på rätt nivå för att upprätthålla pensionsnivåerna
  • I analysen ta hänsyn till den kompletterande tjänstepensionen
  • I analysen också ta hänsyn till att de pensionsrelaterade åldersgränserna höjs.

Det har inte offentliggjorts vem som kommer att få utredningsuppdraget att se över pensionsavgifterna.

Det kan betonas att även om Pensionsgruppen har enats om att utreda pensionsavgifterna, innebär det inte att det i dag råder enighet om vilka åtgärder som kan behövas framöver.

Pensionsgruppen har också kommit överens om att ta fram förslag på hur överskott i pensionssystemet kan hanteras. Det förslaget kommer att tas fram av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av de fullständiga utredningsdirektiven.


Så vill regeringen stärka fondmarknadens konkurrenskraft

Posted on december 19, 2023 by - Allmänt

Regeringen meddelar att man har beslutat att tillsätta en utredning för att se över fondlagstiftningen, i syfte att göra den svenska fondmarknaden mer konkurrenskraftig och motståndskraftig.

I informationen om utredningen framhåller regeringen att det är viktigt att reglerna som styr fonder och fondförvaltare säkerställer att fondspararna har tillgång till bra och prisvärda produkter och att reglerna gör det möjligt för fondförvaltare att hantera likviditetsrisker i fonderna.

— Sverige ska ha en fond­lagstiftning som kan bidra till att stärka svensk fondmarknads konkurrenskraft. Genom att tillsätta den här utredningen tar regeringen ett viktigt steg mot att modernisera fondlagstiftningen och anpassa den till marknadens behov, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Utredaren ska bland annat se över möjligheterna att bilda associa­tions­­rättsliga fonder med rörligt aktiekapital i Sverige. I uppdrag ingår också att se över förut­sättningarna för europeiska långsiktiga investeringsfonder, Eltif-fonder, och ta ställning till om det bör införas en transparent fondstruktur för institutionella investerare som möjliggör att utländsk källskatt inte betalas på mottagna utdelningar i fonden. Utredaren ska även göra en översyn av reglerna kring hur ofta en fondsparare kan sälja fondandelar och hur lång tid det tar för en fondsparare att få utbetalning vid försäljning av fondandelar, och lämna förslag på hur ändringar i EU:s direktiv på fondområdet ska genomföras i svensk rätt.

Regeringen har utsett justitierådet Inga-Lill Askersjö till utredare och uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av utredningsdirektiven.


”Orimligt att kräva arbetsgivares underskrift vid pensionsflytt”

Posted on oktober 26, 2023 by - Liv

I en skrivelse till finansminister Niklas Wykman framför Avanza Pensions VD Åsa Mindus Söderlund att det inte är rimligt att kräva arbetsgivares underskrift vid flytt av tjänstepension, och att det är bekymmersamt att Finansinspektionen har dragit slutsatsen att en sådan förändring inte är nödvändig. 

Avanza Pension påpekar att man bara de senaste tolv månaderna har fått förfrågningar från försäkringstagare som önskat flytta sin tjänstepension från företag som har likviderats eller gått i konkurs, och ställer den retoriska frågan om det är rimligt att en juridisk person som inte längre finns för evigt ska få styra över vilka avgiftsuttag som ska gälla på pensionsspararens framtida inkomst.

— Vi anser att Finansdepartementet behöver fortsätta sitt arbete kring borttagandet av arbetsgivarens underskrift oavsett vad Finansinspektionen anser – för pensionsspararnas skull!, skriver Åsa Mindus Söderlund i brevet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av skrivelsen.


Pensionsmyndigheten: Inkomstpensionen ökar 1 % nästa år

Posted on oktober 26, 2023 by - Pension

I januasri 2024 ökar inkomstpensionen med 1 procent, rapporterar Pensionsmyndigheten i en rapport till regeringen. Redovisningen visar också att fler svenskar får garantipension nästa år. I och med att garantipensionen följer prisutvecklingen höjs den mer än inkomstpensionen; hela 9,1 procent 2024.

Ökningen av inkomst- och tilläggspensionen 2024 blir lägre än i år då inkomst- och tilläggspensionen ökade med 3,0 procent.

— Inkomstpensionens utveckling ska vara i takt med inkomstutvecklingen i samhället. När inkomstpensionen beräknas förstärks den i början av utbetalningen med ett förskott på 1,6 procent. Förskottet dras sedan av från inkomstutvecklingen vid varje årlig omräkning av inkomstpensionen. Eftersom inkomsterna i snitt ökade med 2,6 procent 2023 blir ökningen av inkomstpensionen 1 procent, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Först i december när premiepensionens utveckling blir känd går det att säga hur hela den allmänna pensionen utvecklas 2024.

Pensionmyndigheten påpekar att de flesta garantipensionärer både har inkomstpension och garantipension. Den samlade höjningen av den allmänna pensionen, exklusive premiepensionen, blir därmed mellan 1,0 och 9,1 procent.

Skälet till att antalet garantipensionärer ökar nästa år är den stora skillnaden mellan höjningen av garantipensionen och höjningen av inkomstpensionen. Totalt väntas antalet pensionärer som får garantipension öka nästa år med cirka 190 000.

— Gränsen för att få garantipension flyttas när prisbasbeloppet stiger vilket tillsammans med riksdagens beslut om höjningar av garantipensionen, leder till att det idag är fler som får garantipension än som inte får det, säger Ole Settergren.

Nu är det klart: Alla riksdagens partier är med i pensionsgruppen

Posted on oktober 10, 2023 by - Pension

Regeringen meddelade på måndagen att beslut har fattats om att utvidga att pensionsgruppen.

Beslutet innebär att riksdagens samtliga partier nu ingår i pensionsgruppen.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje säger så här i en kommentar:

— Pensionsgruppen har funnits i snart 30 år, det innebär att beslutet i sig är historiskt. Beslutet innebär att samtliga partier i riksdagen ställer sig bakom de principer, överenskommelser och beslut som pensionsgruppens arbete vilar på och att samtliga partier är villiga att ta ett långsiktigt ansvar för Sveriges pensioner. Jag är angelägen om att gruppens arbete startar så snart som möjligt. Vi har många viktiga frågor att ta tag i för att fortsätta att utveckla pensionssystemet.

Så vill FI underlätta för flytt av individuell tjänstepension

Posted on september 15, 2023 by - Liv

Just nu behövs inga ytterligare lagändringar för att underlätta flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring. Däremot kan försäkringsbranschen göra mer för att underlätta för den som vill genomföra en pensionsflytt med bland annat gemensamma standarder för signering. Det skriver Finansinspektionen i en rapport som överlämnades till regeringen på fredagen. 

FI har på uppdrag av regeringen undersökt möjligheterna att flytta sin individuella tjänstepensionsförsäkring.

I uppdraget har även ingått att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna behövas för att undanröja hinder för flytt.

FI konstaterar i sin kartläggning att flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring har ökat successivt de senaste fem åren. År 2022 flyttades försäkringar till ett värde av 37,6 miljarder kronor.

Den senaste lagändringen för att underlätta flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring trädde i kraft 1 juli 2022. Mot bakgrund av att det inte har gått så lång tid sedan dess, menar FI att det är för tidigt att avgöra om det behövs ytterligare lagstiftning — bland annat med hänsyn till att tjänstepension är ett långsiktigt sparande som kräver förutsägbarhet för alla aktörer.

— Tjänstepension är ett långsiktigt sparande som kräver förutsägbarhet för alla aktörer. Flytträtten kan innebära ökade risker för de försäkrade, till exempel att en flytt av pensionspengarna sker av andra skäl än att den försäkrade ska få en bättre pension. Vi ser därför att förändringar i regelverken behöver föregås av en grundläggande analys och noggranna överväganden av hur fler lättnader kan påverka den försäkrade, säger Åsa Larson, chef för FI:s verksamhetsområde försäkring, i en kommentar.

Samtidigt ser FI ett fortsatt behov av att förenkla och digitalisera hanteringen av flytt, som i dag till stor del görs manuellt.

FI uttalar därför att försäkringsbranschen bör ta fram gemensamma lösningar för bland annat digitala signaturer, och påpekar att bolagen borde föra statistik över handläggningstiderna för pensionsflytt.

Finansinspektionen konstaterar att det inte har funnits tid att undersöka hur de försäkrade upplever eller uppfattar sina pensionsflyttar, men lyfter fram att ett sådant underlag skulle vara ett värdefullt komplement till en framtida diskussion om flytträtten.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av FI:s rapport till regeringen.


Garantipensionen höjs nästa år med 972 kronor i månaden

Posted on september 12, 2023 by - Pension

Regeringen meddelade på tisdagen att man nu har beslutat om nya prisbasbelopp och det förhöjda prisbasbelopp för 2024. Beloppen höjs till 57 300 kronor respektive 58 500 kronor. Höjningen innebär bland annat att en pensionär med maximal garantipension får 972 kronor mer i månaden. 

Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och skattesystemet. Höjningen av prisbasbeloppet innebär bland annat att garantipensionen höjs och att taken i bland annat ersättningarna från sjuk- och föräldrapenning lyfts.

Prisbasbeloppet beräknas av SCB och fastställs formellt av regeringen.

— Det är ett tufft ekonomiskt läge för hushållen och den höga inflationen gröper ur många familjers plånböcker. Uppräkningen av prisbasbeloppet utgår från inflationen och landar för 2024 på 9,14 procent. För exempelvis en pensionär med maximal garantipension innebär det 972 kronor mer per månad. Regeringen för också en balanserad politik för att bekämpa inflationen och stärka hushållen och har redan aviserat sänkt skatt på arbete, främst riktat till de med låga och medelhöga inkomster, sänkt skatt på pensioner och sänkt skatt på drivmedel för att ytterligare stärka hushållens ekonomi i en svår tid, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i en kommentar.

Höjningen av prisbasbeloppet innebär att garantiersättningen i sjukersättningen höjs till 13 275 kr per månad, motsvarande en höjning med 1 112 kr per månad. Maximal inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning höjs till 23 171kr per månad vilket är en höjning med 1 941 kr per månad. Höjningen av prisbasbeloppet innebär också att den högsta ersättningsnivån inom föräldrapenningen blir 1 218 kronor per dag vilket är en höjning med 102 kronor per dag. Motsvarande höjning och ny högstanivå gäller även för kalenderdagsberäknad sjukpenning (80-procentsnivån). Det nya taket i föräldrapenningen och sjukpenningen motsvarar en månadsinkomst på ca 47 750 kronor.