Etikett: bostadstillägg

Pensionsmyndigheten får i uppdrag att minska kötiderna — igen

Posted on juni 30, 2022 by - Pension

Regeringen meddelade på torsdagen att Pensionsmyndigheten får som nytt mål i sitt regleringsbrev för 2022 att ärendebalanserna för bostadstillägg till pensionärer ska minska och att vidta åtgärder för att öka tillgängligheten i telefonin.

— Att stärka pensionerna handlar om respekt för alla de som varit med och byggt landet. Det är viktigt att säkerställa att landets pensionärer får tillgång till de förmåner de har rätt till och att de inte behöver vänta orimligt länge, säger socialförsäkrings­minister Ardalan Shekarabi i sin kommentar till de nya målen för 2022 års regleringsbrev.

Även i regleringsbrevet för 2021 slog regeringen fast mål för bättre service när det gäller ansökan om bostadstillägg. Då var målet att den genomsnittliga handläggningstiden skulle vara högst 40 dagar vid utgången av 2021 och kötiderna i telefon skulle minskas så att andelen besvarade samtal inom tio minuter uppgick till minst 75 procent.

Pensionsmyndigheten ska, enligt det nya uppdraget, vidta relevanta åtgärder för att öka produktiviteten och korta handläggningstiderna för bostadstillägg. Uppdraget omfattar ärendebalanserna för samtliga delar av förmånen, det vill säga nyansökningar, omprövningar och återkrav. Pensionsmyndigheten ska även vidta relevanta åtgärder för att tillgängligheten i telefonin ska öka, så att fler samtal kommer fram till myndigheten, heter det nu i informationen från regeringen.

Så sent som i maj fick Pensionsmyndigheten kritik av JO för sina långa handläggningstider för bostadstillägg.

Nytt regeringsförslag om höjt bostadstillägg till pensionärer

Posted on januari 26, 2022 by - Pension

I en promemoria föreslår Regeringen att konsumtionsstödet inom bostadstillägget från och med 1 augusti 2022 höjs med 200 kronor i månaden för ogifta och 100 kronor i månaden för gifta.

För att de pensionärer som betalar avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen också ska få ta del av höjningen föreslår regeringen också att det minimibelopp som används när man fastställer avgifter enligt socialtjänstlagen höjs.

Regeringspromemorian har skickats ut på remiss, och sista dag att svara på remissen är den 15 februari.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian.


Pensionsmyndigheten ska ta fram plan för snabbare handläggning

Posted on november 4, 2021 by - Pension

Regeringen meddelar att Pensionsmyndigheten får i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för hur handläggningstiden för bostadstillägg till pensionärer kan kortas. Samtidigt får Statskontoret i uppdrag att analysera Pensionsmyndighetens inre effektivitet.

Uppdraget till Pensionsmyndigheten ges i form av ett tilläggsuppdrag till myndighetens regleringsbrev för 2021.

I Pensionsmyndighetens åtgärdsplan ska ska myndigheten redovisa hur handläggningstiderna kan kortas så att regeringens uppsatta mål om att en handläggningstid på högst 40 dagar kan uppnås. Åtgärdsplanen ska redovisas senast den 15 januari till Socialdepartementet.

Syftet med att också ge Statskontoret i uppdrag att analysera Pensionsmyndighetens inre effektivitet är enligt regeringen att ge ett breddat beslutsunderlag och att ge myndigheten förutsättningar för en förbättrad och utvecklad styrning. Bakgrunden är bland annat myndighetens långa handläggningstider när det gäller bostadstillägg till pensionärer och de långa väntetiderna i kundtjänsten. Statskontorets uppdrag ska redovisas till Socialdepartementet senast den 31 oktober nästa år.

I juli i år fick 293 000 pensionärer bostadstillägg.

Regeringen vill införa ny trygghetspension för utslitna

Posted on september 2, 2021 by - Pension

Regeringen meddelar i dag att man i budgetpropositionen för 2022 kommer att föreslå en ny ”trygghetspension” för dem som slitit ut sig i arbetslivet och som närmar sig pensionen. Ytterligare ett förslag är att höja bostadstillägget för pensionärer. 

Upplägget för den nya trygghetspensionen påminner med andra ord om den uppmärksammade danska ”Arne-pensionen”.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi kommenterar förslaget om trygghetspension så här:

— Trygga pensioner är en grundbult i det svenska välfärdssamhället. I budgeten för 2022 tar vi flera viktiga steg för ökad trygghet för såväl blivande som nuvarande pensionärer. Vi föreslår en trygghetspension för dem som slitit ut sig i arbetslivet och inte orkar till pensionen. Dessutom föreslår vi höjt bostadstillägg för pensionärer.

I regeringens budget avsätts medel inom ramen för sjukersättningen för att införa den särskilda trygghetspensionen.

Förslaget innebär att det införs särskilda regler för äldre i sjukersättningen. Dagens regelverk om sjukersättning tar ingen hänsyn till ålder. Det innebär att en 64-åring bedöms på samma sätt som en 34-åring. Därigenom väljer många personer som får avslag på ansökan om sjukersättning i stället att ta ut ålderspension i förtid, något som leder till en livsvarigt lägre pension. Därför föreslås nu särskilda regler för dem som har högst fem år kvar tills de inte längre kan få sjukersättning betald, vilket i dag är 60 år. Utgångspunkten är det förslag som har lämnats av Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering. För dessa personer ska arbetsförmågan bedömas mot arbeten den försäkrade har erfarenhet av, eller andra lämpliga arbeten som finns tillgängliga.

Förslaget beräknas på sikt öka utgifterna för sjukersättningen med cirka 1 miljard kronor per år, samtidigt som utgifterna för sjukpenning och arbetslöshetsersättning beräknas minska. Tanken är att det nya regelverket ska träda i kraft den 1 juli 2022.

Regeringen föreslår även att bostadstillägget höjs från och med den 1 januari 2022. Dels föreslås konsumtionsstödet i bostadstillägget höjas med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta, dels föreslås bostadskostnadstaket höjas från 7 000 till 7 500 kronor per månad. Som mest innebär förslagen en ökning av bostadstillägget om 450 kronor per månad. Förslagen väntas kosta 1 022 miljoner kronor i budgeten för 2022.

I budgeten föreslås även Pensionsmyndigheten få 7 miljoner kronor extra år 2022 och därefter 2 miljoner kronor årligen från och med 2023 för att administrera bostadstillägget för pensionärer.

Här kan du ta del av regeringens digitala pressträff där regeringens förslag presenterades.

Pensionsmyndigheten lanserar den digitala chatbotten Penni

Posted on maj 18, 2021 by - Pension

”Hey, Penni, hur mycket extra pension kan man få med hjälp av inkomstpensionstillägget?” Pensionsmyndigheten meddelar nu att man framöver kommer att ta hjälp av den digitala chatbotten Penni för att ge svar på vissa allmänna frågor om pensionen.  

Enligt informationen från Pensionsmyndigheten är Penni tränad att svara på generella frågor om bostadstillägg och inkomstpensionstillägg, och att hjälpa till med att hitta information om detta på webbplatsen.

– Vi jobbar inom många områden för att förbättra vår service, och det här är ett sätt att hjälpa fler, dygnet runt. En chattbott ersätter inte våra handläggare, utan är ett komplement, säger Pär Hedén, produktionsområdeschef på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.

Pensionsmyndigheten understryker att Penni i dag endast kan besvara generella frågor, inte frågor om ett specifikt ärende.

Dock påpekar man att Penni för varje dag kommer att lära sig mer, och ju fler som använder tjänsten desto större kunskap får myndigheten om hur chattbotten används och vilka frågor den behöver kunna svara på.

— Även om du inte får svar på precis det du frågade så hjälper du oss att förbättra tjänsten. Och vi kan nästan lova en trevlig pratstund med Penni, säger Pär Hedén.

C frågar om handläggningstider hos Pensionsmyndigheten

Posted on augusti 19, 2020 by - Pension

Vad gör egentligen regeringen för att pensionärerna ska ha en rimlig handläggningstid när de ansöker om bostadstillägg? Det undrar den centerpartistiske riksdagsledamoten Per Schöldberg i en riksdagsfråga ställd till den socialdemokratiske socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi.

Av riksdagsfrågan framgår att Pensionsmyndigheten själv konstaterat att handläggningstiden för nyansökningar för bostadstillägg kan vara upp till fem månader — och i vissa fall längre än så.

Riksdagsledamoten Per Schöldberg skriver att han blivit kontaktad av gode män som är förtvivlade över att deras klienter får vänta så pass länge på pengar som de är berättigade till.

— I ett fall har en god man arbetat från november 2019 till juni 2020 och det enda besked myndigheten lämnat är: ”Vi har tagit emot din ansökan om bostadstillägg”, skriver Per Schöldberg bland annat i riksdagsfrågan, där han också beskriver dagens handläggningstider som orimliga.

Han vill nu veta vad statsrådet gör för att människor i behov av bostadstillägg ska få dem inom rimlig tid.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela riksdagsfrågan till socialförsäkringsministern.


SD-riksdagsledamot vill ge mer pengar till Pensionsmyndigheten

Posted on mars 12, 2020 by - Pension

Linda Lindberg, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, undrar i en riksdagsfråga riktad till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi om regeringen är beredd att ge mer pengar till Pensionsmyndigheten för att minska handläggningstiderna och öka kundservicen. 

I sin riksdagsfråga konstaterar hon att Pensionsmyndigheten under 2019 drogs med långa handläggningstider för bostadstillägg, stundtals upp till sex månader.

Riksrevisionen har riktat kritik mot de långa handläggningstiderna och regeringen har gett Pensionsmyndigheten nya mål om att bland annat arbeta för kortare handläggningstider och ökad kundservice. Myndighetens har tagit fram ett åtgärdspaket för att komma till rätta med de handläggningstiderna, men konstaterar enligt riksdagsfrågan samtidigt att de nya målen inte går att nå med de tilldelade medel som myndigheten har fått, och har framfört önskemål om en ökad budget.

Den fråga som Linda Lindberg nu vill ha svar på från statsrådet Ardalan Shekarabi formuleras så här:

— Avser statsrådet och regeringen att tillskjuta de medel som Pensionsmyndigheten anser sig behöva för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna och därmed kunna öka kundservicen i enlighet med de mål som regeringen efterfrågar?

Här kan du ta del av skrivelsen till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i dess helhet, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Ardalan Shekarabi: Det behövs ytterligare höjningar av pensionerna

Posted on december 30, 2019 by - Pension

Under år 2020 genomförs flera förändringar på pensionsområdet och regeringen summerar i ett pressmeddelande några av de förändringar som sker under året. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi säger i en kommentar att det behövs ytterligare höjningar av pensionerna. 

Regeringen påpekar i pressmeddelandet att man, tillsammans med Pensionsgruppen, genomför en höjning av bostadstillägg och garantipension. Bostadskostnadstaket i bostadstillägget för pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad för den som är ogift, och från 2 800 till 3 500 kronor per månad för den som är gift. Samtidigt höjs grundnivån i garantipensionen med 200 kronor per månad. Det innebär enligt regeringen att personer kan ha något högre inkomst jämfört med tidigare och fortfarande få garantipension.

Enligt regeringen innebär dessa förändringar sammantaget att cirka 675 000 pensionärer får ökad individuell disponibel inkomst.

– Höjda pensioner och en förbättrad levnadsstandard för våra äldre är en prioriterad fråga för regeringen. Från och med årsskiftet kan vi se konkreta resultat men det behövs mer. Pensionerna ska höjas, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i sin presskommentar.

Dessutom sänker regeringen skatten för personer över 65 år som har inkomster över cirka 17 000 kronor per månad sänks skatten. Detta berör ungefär en miljon pensionärer. För inkomster upp till cirka 17 000 kronor per månad är redan skatten lika eller lägre för pensionärer över 65 år jämfört med arbetande under 65 år. Regeringen skriver i sitt pressmeddelande att reformen motsvarar storleksmässigt den kvarvarande klyfta som 2018 beräknades finnas mellan skatt på arbete och pension. Det sjätte jobbskatteavdrag som infördes 1 januari 2019, efter en budgetreservation från Moderaterna och Kristdemokraterna, gör dock att en skillnad mellan löntagare och pensionärer kvarstår även efter denna reform.

En rad debattörer har påpekat att de beslutade höjningarna av garantipensionen och bostadstilläggets tak innebär att skillnaden i allmän pension minskar mellan den som arbetat hela livet och den som inte arbetat alls.

Proposition under tisdagen om höjt grundskydd och riktålder

Posted on maj 27, 2019 by - Pension

På måndagen meddelade socialdepartementet att förslaget om att höja och trygga den allmänna pensionen lämnas till riksdagen under tisdagen. Förslaget innebär bland annat att garantipensionen och taket i bostadstillägget för pensionärer höjs från och med nästa år. År 2020 höjs även lägsta åldern för att ta ut allmän pension och det införs en så kallad riktålder.

Partierna som står bakom pensionssystemet i Pensionsgruppen — Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet — har beslutat om förslagen gemensamt.

Propositionen bygger på en överenskommelse i Pensionsgruppen från december 2017. Det förslag som överlämnas till riksdagen innebär att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad och att taket i bostadstillägget för pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor för att bättre motsvara dagens hyresnivåer. Samtidigt ändras inkomstprövningen i bostadstillägget för att göra det mer träffsäkert och för att se till att det än mer ska ha lönat sig att ha arbetat. Förändringarna ska vara på plats till 2020.

Enligt socialdepartementet innebär det att ungefär 830 000 pensionärer kommer få en ökad disponibel inkomst till följd av förslagen med upp till 1 500 kronor per månad. En pensionär som enbart har garantipension och en hög hyra kommer få cirka 1 100 mer per månad.

För att motverka de sjunkande pensionsnivåerna har Pensionsgruppen enats om att arbetslivet måste bli mer hållbart och successivt förlängas. Därför föreslås också att åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut höjs från 61 till 62 år 2020. Samtidigt införs ett nytt åldersbegrepp, en så kallad riktålder, i socialförsäkringsbalken. Avsikten med riktåldern är att styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. Riktåldern ska beräknas första gången 2020 men tillämpas först 2026.

– De som varit med och byggt upp vårt land ska känna trygghet och ha en bra pension. Därför höjer vi nu både bostadstillägget och garantipensionen. Ålderdom ska aldrig betyda fattigdom, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i Pensionsgruppen, i en presskommentar.

– Ett långt arbetsliv är grunden för en bra pension. Här anpassar vi pensionssystemet till att vi blir allt äldre och kan arbeta längre. Samtidigt justeras de allra lägsta pensionerna något, vilket ger många äldre bättre förutsättningar, säger Katarina Brännström, Moderaternas ledamot i Pensionsgruppen, i sin kommentar.

Solveig Zander, Centerpartiets ledamot i Pensionsgruppen, uttalar sig så här om förslagen:

– Pensionssystemet måste stärkas, därför tar vi nu tydliga steg för ett starkare pensionssystem. De med de lägsta pensionerna, oftast kvinnor, kommer nu att få en högre pension, och det är viktigt. För att på lång sikt stärka pensionen för alla kommer höjningen av pensionsåldern att vara en förutsättning. För mig och Centerpartiet är dessa två förslag glädjande.

Hans Eklind, Kristdemokraternas ledamot i Pensionsgruppen, ger följande presskommentar till förslagen:

– Mycket viktigt och glädjande att vi fått till en överenskommelse som förbättrar den ekonomiska situationen för våra äldre med de lägsta pensionerna. Överenskommelsen om en höjd pensionsålder bidrar till ett mer hållbart pensionssystem, men är också en tydlig signal om att vi ska se våra seniorer som en viktig resurs.

Mats Persson, Liberalernas ledamot i Pensionsgruppen, säger så här i sin kommentar:

– Det är bra att fler människor får möjlighet att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna. Detta är också bra för välfärden där bristen är stor på exempelvis läkare och lärare. Ett viktigt steg mot ett mer modernt arbetsliv.

Janine Alm Ericson, Miljöpartiets ledamot i Pensionsgruppen, ger den här kommentar till förslagen:

– För oss i Miljöpartiet är det viktigt att stärka upp för de med allra lägst pensioner och att det finns ett tillräckligt bra grundläggande skydd. Nu ser vi att ett viktigt steg är taget för att uppnå det.

Alecta: De med lägst inkomst får mer pengar efter pensionen

Posted on februari 6, 2019 by - Pension

Anställda med låga löner får det bättre ekonomiskt ställt efter det att de har gått i pension, visar en analys från Alecta. Förbättringen beror enligt Alecta på garantipensionen och bostadstillägget. 

Alecta har gjort en genomgång av 80 000 individers inkomst från 62 till 75 års ålder och analyserat deras ekonomiska situation.

— Det här visar hur viktig garantipensionen och bostadstillägget är för att en viss del av befolkningen ska få en bra pension. I ljuset av siffrorna är torsdagens förslag från regeringen välbehövd. Men, en återställning av pensionsrätten till 18,5 procent från dagens 17,21 procent måste också till för att alla ska få en bra allmän pension, säger Alectas VD Magnus Billing i en kommentar.

I analysen har Alecta följt inkomstutvecklingen för samtliga personer i en årskull — alla födda 1941 ·— från 62 till 75 års ålder. I analysen har Alecta delat in individerna i fem grupper baserat på vilken inkomst de hade när de var 62 år. Det innebär att det är möjligt att följa hur ekonomin för de fem olika inkomstgrupper förändras strax innan, i samband med, och efter pensionering.

—Resultatet är slående, säger Fredrik Palm, produktchef på Alecta, i sin kommentar till analysen.

— Vår viktigaste upptäckt är att de med lägst inkomst får det bättre efter pensionen än tidigare. I gruppen med lägst inkomster handlar det i genomsnitt om att gå från 7 800 kr till 9 900 kr efter skatt per månad.

Här hittar du Alectas hela pressmeddelande om undersökningen. 

Pensionsmyndigheten tillåter anhöriga söka bostadstillägg via nätet

Posted on november 7, 2018 by - Pension

Pensionsmyndigheten lanserar nu en ny tjänst som underlättar för den som vill hjälpa en anhörig att söka bostadstillägg på webben. Med webbtjänsten anhörigbehörighet kan makar, sambor eller barn söka bostadstillägg för en anhörigs räkning.

Hittills har den som vill söka bostadstillägg för en familjemedlem varit tvungen att använda pappersblankett. Nu blir det alltså möjligt att göra en ansökan via Pensionsmyndighetens webbtjänst.

Bakgrunden till den nya tjänsten är ny lagstiftning om anhörigas behörighet som trädde i kraft i juli förra året.

– Lagen gör att du som anhörig kan företräda en familjemedlem som inte längre själv kan ha hand om sina ekonomiska ärenden på grund av till exempel sjukdom, skriver Pensionsmyndigheten på sin hemsida.

Här kan du läsa mer om hur det går till att söka bostadstillägg för en anhörigs räkning via webben. 

Nu ska de lägsta pensionerna höjas

Posted on mars 6, 2018 by - Pension

Utredningen Översyn av grundskyddet för pensionärer har nu överlämnats till Pensionsgruppen. Utredningen föreslår en höjning av garantipensionen, speciellt för ogifta, och av taket i bostadstillägget.

Det var ett år sedan Pensionsgruppen initierade en översyn av pensionssystemets grundskydd – garantipensionen, äldreförsörjningsstödet och bostadstillägget. Syftet var att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt, vilket ofta är äldre ensamstående kvinnor.

Den slutrapport som nu överlämnats innehåller ett paket av åtgärder. Bland annat föreslås att garantipensionen höjs med 200 kronor för alla garantipensionärer, samt att den utökas med ett behovsprövat tillägg på upp till 700 kronor för ogifta och 200 kronor för sammanboende garantipensionärer. Taket i bostadstillägget föreslås höjas från 5 600 till 7 000 kronor.

– De som varit med och byggt upp vårt land och lagt grunden för vår gemensamma välfärd ska ha en bra pension. Det är en viktig del av den svenska modellen. Därför är det otroligt viktigt att öka tryggheten för Sveriges pensionärer och särskilt för dem med lägst pensioner, säger Annika Strandhäll, socialminister och ordförande i Pensionsgruppen.

Förslaget ska nu ut på remiss och delar av paketet kan komma att justeras. Ambitionen är att förändringen ska vara genomförd senast år 2020, samtidigt som flera andra delar i den nya pensionsöverenskommelsen träder i kraft.

Utredningens förslag i korthet:

Om garantipensionen

  • Garantipensionen ska höjas för både gifta och ogifta. Avräkning ska ske mot allmän pension på samma sätt som görs idag.
  • Ett tilläggsbelopp i garantipensionen ska införas med ett högre belopp för ogifta än för gifta. Tilläggsbeloppet ska avräknas mot tjänstepension och nettokapitalinkomster med 48 procent.
  • Nivån på garantipensionen ska justeras utifrån uttagsålder om uttaget görs senare än vid åldern för tidigast uttag av garantipension.

Om bostadstillägget

  • Bostadskostnadstaket i bostadstillägget ska höjas till 7 000 kronor per månad.
  • Ersättningsgraden för bostadskostnaden i bostadstillägget ska vara 100 procent upp till 3 000 kronor, 90 procent mellan 3 001 och 5 000 kronor, och 70 procent mellan 5 001 och 7 000 kronor.
  • Konsumtionsstödet i bostadstillägget ska avskaffas.
  • Vid beräkning av bostadstillägg ska tjänstepension, privat pension, arbetsinkomster, etableringsersättning och studiemedel tas upp med 100 procent i reduceringsinkomsten.
  • Avräkning av bostadstillägg mot en reduceringsinkomst som överstiger ett prisbasbelopp ska höjas till 62 procent.
  • Vid höjning av garantipensionen ska fribeloppet i bostadstillägget höjas till samma nivå som garantipensionen.
  • Skälig bostadskostnad i det särskilda bostadstillägget ska höjas till 7 000 kronor per månad.

Om äldreförsörjningsstödet

  • Ett fribelopp för arbetsinkomster ska införas för personer med äldreförsörjningsstöd. Fribeloppet ska uppgå till 24 000 kr per år.
  • Skälig bostadskostnad ska höjas till 7 000 kronor per månad.

Hela utredningen kan laddas ner här.

Mindre pensionskrångel! Bostadstillägg räknas fram av Skatteverket

Posted on mars 21, 2017 by - Pension

Nu ska det bli enklare att beräkna inkomster för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd! Regeringen lägger i dag fram ett lagförslag som innebär att beräkningen ska ske automatiskt, genom Skatteverkets beslut om slutgiltig skatt. 

I dag rapporterar pensionärna själva in förändringar i inkomst. Det resulterar i många frågor, osäkerhet och ibland i ofullständiga uppgifter.

Men med det nya regelverket slipper man de problemen.

– Det ska inte vara onödig administration och krångel för den enskilda pensionären. Den här förändringen plockar bort svårbegripligt krångel, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i sin presskommentar.

Enligt regeringens information innebär förslaget större uppgiftssäkerhet och större andel korrekt utbetalade bostadstillägg. Det blir också enklare för pensionärer att förstå och stämma av uppgiften om kapitalinkomster som läggs till grund för bostadstillägget.

Förslaget väntas träda i kraft 1 januari 2018 och är en del av regeringens proposition ”Vissa socialförsäkringsfrågor”.

Klicka här för att ta del av hela propositionen!

Länsförsäkringar Liv in som delägare i Svenska Handelsfastigheter

Posted on januari 31, 2017 by - Allmänt

Länsförsäkringar Liv går in som ny delägare i Svenska Handelsfastigheter genom att delta i den nyemission som kommunicerades i december.

I december meddelades att Fjärde AP-fonden och Kåpan Pensioner skulle bli nya ägare. Nu deltar även Länsförsäkringar Liv, framgår det av ett pressmeddelande i dag.

Syftet med nyemissionen är att ytterligare stärka Svenska Handelsfastigheters finansiella handlingsutrymme och skapa förutsättningar för fortsatt tillväxt. Svenska Handelsfastigheter har även tecknat ett nytt finansieringsavtal och kombinerat med den stärkta ägarbasen och nyemissionen ger det ett tillkommande förvärvsutrymme om totalt cirka 6 miljarder kronor.

Efter nyemissionen kommer ägarkretsen att utgöras av Fjärde AP-fonden, Kåpan Pensioner, Länsförsäkringar Liv samt ledningen för Svenska Handelsfastigheter.

– Fastigheter är en tillgång som passar våra långsiktiga åtaganden väl och en ökad fastighetsexponering bedöms vara bra för våra kunder. Jag tycker att denna investering har en intressant profil med en god potential, säger Jakob Carlsson, CFO för Länsförsäkringar Liv, i pressmeddelandet.

Svenska Handelsfastigheter bildades 2015 och har som mål att vara ett långsiktigt och kundnära fastighetsbolag med fokus på utveckling av handelsplatser i Sverige. Genom att satsa på förädling av företagets handelsplatser gagnas konsumenter, hyresgäster och kommuner. Företaget äger i dag ett 50-tal handelsfastigheter runt om i landet med ett bedömt marknadsvärde på cirka 3 miljarder kronor.

Nytt förslag: Även bostadskostnader över 5 000 kr ska ge bostadstillägg

Posted on januari 31, 2017 by - Pension

Bostadskostnader ända upp till 7 300 kronor ska kunna ge rätt till bostadstillägg. Det är ett av förslagen i en promemoria om systemet för bostadstillägg för pensionärer som lades fram i förra veckan. 

Hur ska systemet med bostadstillägg för pensionärer se ut i framtiden? 

En arbetsgrupp inom socialdepartementet har försökt besvara den frågan i en promemoria med titeln ”O¨versyn av systemet fo¨r bostadstilla¨gg till pensionärer” som lades fram i förra veckan, den 26 januari. 

Bostadstilla¨gg till pensiona¨rer a¨r en inkomstpro¨vad fo¨rma°n för pensiona¨rer med la°ga inkomster som har sma° marginaler na¨r hyran a¨r betald.

En bakgrund till översynen är dels att funktionen som bostadsstöd har urholkats när allt fler pensionärer har en bostadskostnad över taket, dels att administrationen av bostadstillägget anses krånglig och att förmånen har kritiserats för att vara svår att förstå och beräkna.

I promemorian föreslås nu att bostadstillägget blir mer av ett renodlat bostadsstöd. Det innebär att man tar bort nuvarande tilläggsbelopp och istället höjer taket för bostadskostnaden från nuvarande 5 000 kronor till 7 300 kronor. I grundförslaget föreslås att bostadstillägget ska täcka 70 procent av bostadskostnaden över 5 000 kronor. Upp till en bostadskostnad på 5 000 kronor täcks kostnaden till 95 procent av bostadstillägget. Det skulle i så fall innebära en omfördelning från dem med lägre bostadskostnad till dem med högre bostadskostnad. Omfördelningen från dem med låga bostadskostnader gäller även pensionärer med låga inkomster. 

I ett alternativt föreslag i promemorian presenteras också ett förslag där taket för bostadskostnad höjs till 5 800 kronor, och där kostnader över 5 000 kronor täcks till 60 procent. 

Förslagen ska nu hanteras av den arbetsgrupp som ser över grundskyddet för ålderspensionen. Arbetsgruppen kommer att ta ett bredare grepp på frågan om garantipensionen, bostadstillägget och andra typer av skydd för de pensionärer som har lägst inkomst.

Sak & Liv Premium-kund? Då kan du ta del av hela promemorian genom att klicka här!