Etikett: Socialdepartementet

Pensionsgruppens förslag om höjda pensionsåldrar ut på remiss i vår

(Uppdaterat) Inom kort kommer regeringen att skicka ut ett förslag om höjd lägstaålder för allmän pension. Detta sedan Pensionsgruppen enats om hur förslaget ska utformas. 

Förslaget om hur de pensionsrelaterade åldrarna ska höjas, ligger i linje med pensionsöverenskommelsen från december 2017. En promemoria från Socialdepartementet med förslaget publicerades den 8 februari.

Förslaget remitteras under våren och lämnas därefter till riksdagen.

Enligt överenskommelsen i Pensionsgruppen ser tidplanen för höjningen av pensionsrelaterade åldrar ut så här, år för år fram till år 2026:

2020

– Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år
– Rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) höjs från 67 till 68 år

2023

– Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 till 63 år
– Lägsta ålder för garantipension höjs till 66 år
– 65-årsgränser i trygghetssystemen höjs till 66 år (exempelvis sjukförsäkringen och a-kassan)
– Rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) höjs från 68 till 69 år

2026

– Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 63 till 64 år
– Ålder för garantipension knyts till en ny riktålder, vilket förväntas innebära en höjning till 67 år. Övriga pensionsrelaterade åldrar och kringliggande system, inklusive LAS-åldern, knyts till riktåldern.

Begreppet riktåldern är nytt inom socialförsäkringssystemet. Tanken är att alla pensionsrelaterade åldrar och åldersgränser i angränsande trygghetssystem — exempelvis sjukförsäkring och a-kassa — ska knytas till riktåldern. Tanken är att riktåldern framöver automatiskt ska justeras upp med ungefär två tredjedelar av medellivslängdsökningen.

Parallellt med höjningarna av pensionsåldern, vill Pensionsgruppen införa ett särskilt undantag för dem som redan har ett långt arbetsliv bakom sig. De som har ett arbetsliv på minst 44 år kommer därför undantas från höjningen av åldern för garantipensionsåldern.

I informationen från Socialdepartementet sägs också att arbetslivet måste bli mer jämställt, flexibelt och modernt. Pensionsgruppen har enats om att vidta åtgärder i den riktningen när det gäller arbetsmiljö och utbildning och införa ökade möjligheter till vidareutbildning och karriärväxling. Gruppen har även tillsatt en delegation för senior arbetskraft för att motverka åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.

Det här är ledamöterna i Pensionsgruppen under innevarande mandatperiod:
• Annika Strandhäll (S), ordförande
• Katarina Brännström (M)
• Solveig Zander (C)
• Lars Gustafsson (KD)
• Mats Persson (L)
• Janine Alm Ericson (MP)
• Fredrik Lundh Sammeli (S)
• Teresa Carvalho (S)

Här hittar du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang hela promemorian med förslaget om höjda åldersgränser. 

Pensionsmyndigheten vill ha delningstal även för 103-åringar

Eftersom dagens äldre är så pigga och fortsätter att arbeta långt upp i åldrarna bör det inte finnas något tak för när det ska räknas fram delningstal för olika generationer. Som exempel berättar Pensionsmyndigheten att den äldsta personen med lön förra året var 103 år. 

Den pigga 103-åringen tjänade över 18 800 kronor, enligt Skatteverkets redovisning, 

Och hen var inte ensam om att tjäna pengar trots passerad genomsnittlig pensionsålder – förra året hade exempelvis 4 000 personer födda 1938 tjänsteinkomst. 

Så med hänsyn till att allt fler äldre har inkomster, föreslår Pensionsmyndigheten nu att det a°rligen ska bera¨knas och faststa¨llas delningstal fo¨r alla a°ldersgrupper fra°n och med 61 a°r – istället för som i dag endast för personer mellan 61 och 80 år. Ändringen när det gäller delningstal bör träda i kraft redan i oktober i år, föreslår Pensionsmyndigheten i en skrivelse till regeringen. 

Vid sidan om förslaget om delningstal utan åldersgräns, har Pensionsmyndigheten också följande förslag till lagändringar till regeringen: 

• Ändring av reglerna för samordning av änkepension för personer födda efter 1954. 

• Om änkepensionen beräknas till 0 kronor på 65-årsdagen utgår inte heller senare någon änkepension. 

• Nytt sätt att beräkna pensionsgrundande inkomst för sjuk- eller aktivitetsersättning.  

Du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang kan klicka här för att ta del av hela förslaget från Pensionsmyndigheten. 

Nytt lagförslag i mars gör det lättare att överföra premiepension

Under mars väntas socialdepartementet lägga fram en departementspromemoria med lagförslag om hur det ska bli enklare att överföra premiepensionsrätt. 

Sedan lång tid tillbaka är det möjligt att överföra premiepensionsrätt mellan makar. 

Men överföring är rätt krångligt, och det tas ut en avgift på 6 procent av beloppet när överföringen sker.

Mycket riktigt har överföring mellan makar inte varit en särskild populär åtgärd, även om det har ökat något på senare tid. Av cirka 2 miljoner gifta par i Sverige är det endast 9 000 som har utnyttjat möjligheten. 

Det har diskuterats länge vad som skulle kunna göras för att göra det mer populärt att överföra pensionsrätt. Rätt utnyttjat kan det ju vara något som jämnar ut pensionsinkomsterna mellan två makar. 

Frågan analyserades förra året av Pensionsmyndigheten inom ramen för projekt Jämställda pensioner. 

I Pensionsgruppens handlingsplan för mer jämställda pensioner från januari i år, finns två förslag som rör överföring av premiepensionsrätt. 

Det ena handlade om att förenkla reglerna. Tankarna här var att endast den som ger bort sin pensionsrätt ska behöva anmäla det, att tidsfristen för att anmäla förlängs och att det ska bli möjligt att anmäla överföring av pensionsrätt via internet.

Det andra förslaget handlade om att utvidga möjligheten att överföra pensionsrätt, så att det framöver ska vara tillåtet med överföring inte endast mellan makar utan också mellan sambor. 

Den kommande departementspromemorian väntas bli färdig i slutet av mars. Den kommer också att innehålla ett upphävande av föreskrifter om hustrutillägg.