Etikett: Socialdepartementet

Shekarabi samlar pensionsgruppen för att försöka enas om ett förslag

Posted on maj 11, 2022 by - Pension

Ardalan Shekarabi meddelade vid dagens pressbriefing att han vill samla Pensionsgruppen — tillsammans med de ekonomiskpolitiska talespersonerna — för att undersöka om det kan vara möjligt att enas om ett gemensamt förslag som stärker pensionerna. 

Socialförsäkringsministern inledde pressmötet med att framhålla att socialdepartementets analys visar att regeringens förslag om garantitillägg ger mer pengar till pensionärerna än oppositionens förslag.

Enligt analysen ger oppositionens förslag 500 kronor mer per månad till alla med garantipension medan regeringens förslag ger 1 000 kronor mer per månad. Oppositionens förslag gynnar 882 000 pensionärer genom höjd garantipension, medan regeringens förslag ger 1 miljon pensionärer högre pension. Med regeringens förslag får hälften en höjning med 1 000 kronor från augusti medan oppositionens förslag ger höjda pensioner först från oktober.

— Regeringens pensionsförslag ger mer pengar till fler pensionärer, jämfört med högeroppositionens förslag. Det visar en analys som socialdepartementet har gjort, sade Ardalan Shekarabi vid mötet.

En nyhet vid pressbriefingen var att Ardalan Shekarabi vill bjuda in Pensionsgruppens ledamöter — tillsammans med de ekonomiskpolitiska talespersonerna — till ett möte för att diskutera om det går att enas om ett garantitillägg som kan integreras i garantipensionen. Det framgick inte om de endast handlade om de de ekonomiskpolitiska talespersonerna i de partier som är representerade i Pensionsgruppen, eller om riksdagens samtliga partier skulle bjudas in.

Förslaget att samla Pensionsgruppen i ämnet skulle kunna ses som en försoningsgest mot oppositionen med tanke på den kritik som kommit mot att garantitillägget har hanterats helt utanför Pensionsgruppen — och även ett försök att desarmera frågan om pensionshöjningarna inför budgetomröstningen. Samtidigt är det svårt att tro att förslaget skulle kunna leda fram till någon enighet i gruppen. De fyra oppositionspartierna till höger har ett uppenbart intresse av att försöka få regeringens budget att falla. Dessutom brukar processerna i Pensionsgruppen vara betydligt mer långdragna än att det ska vara realistiskt att enas på bara några veckor.

När det gäller förslaget om att införa en gas i pensionssystemet hade Socialförsäkringsministern inget nytt att meddela. Han sade heller inget om förslaget om hur pensionsavgifterna kan höjas, något som fortfarande bearbetas internt i socialdepartementet.

— Problemet med att införa en gas i systemet är att det dröjer till tidigast 2024 innan det kan jämföras. Av respekt för pensionärerna ska pensionerna höjas i höst, sade Shekarabi.

De olika pensionsförslagen från regeringen och oppositionen innebär att det är bäddat för dramatik när riksdagen ska rösta om vårändringsbudgeten den 15 juni. Det är osäkert om regeringens budgetförslag går igenom.

Centerpartiet är det enda partiet som hittills inte har meddelat offentligt hur ställer sig till regeringens budget och de två olika pensionsförslagen. Ifall Centerpartiet, i likhet med vid budgetomröstningen i höstas, väljer att lägga ned sina röster faller regeringens budget — och därmed även garantitillägget till pensionärerna. Dock finns det vissa faktorer som talar för att Centerpartiet kan vara mer intresserade av att rösta på regeringens budget i juni än i höstas.

Garantipensionsregler föreslås förlängas till september 2022

Posted on juli 1, 2021 by - Pension

Socialdepartementet har lagt fram en promemoria — ”Utbetalning av garantipension inom EES och i Schweiz samt i Förenade kungariket” — med förslag om att förlänga de tillfälliga reglerna för utbetalning av garantipension till utlandet fram till och med september nästa år. 

Bakgrunden till att det alls behövs tillfälliga regler för utbetalning av garantipensionen till personer som är bosatta i andra länder än Sverige är en dom i EU-domstolen från december 2017, som i ett slag förändrade förutsättningarna för den svenska garantipensionen.

Tidigare var bilden i Sverige att garantipension omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av trygghetssystem. Men EU-domen slog fast att garantipensionen istället ska ses som en minimiförmån — något som fick omfattande konsekvenser för hanteringen av garantipensionen till personer bosatta utanför Sverige.

En utredning har nu föreslagit en ny konstruktion där garantipensionen ersätts av av en ny pensionsförmån — grundpension — men denna utredning har ännu inte lett till någon ny lagstiftning.

I väntan på ny lagstiftning har Sverige beslutat om tillfälliga bestämmelser om utbetalning av garantiperson till personer bosatta i EES-området och Schweiz. De nuvarande tillfälliga bestämmelserna gäller fram till och med december i år. Eftersom regeringen och riksdagen ännu inte har fattat några beslut om garantipensionernas framtida konstruktion, föreslås att de tillfälliga reglerna nu ska förlängas. I promemorian är förslaget att de tillfälliga bestämmelserna ska gälla fram till utgången av september nästa år.

I promemorian förslås också en specialregel för Storbritannien efter brexit. Promemorians förslag är att motsvarande regler som gäller för garantipension i EES och Schweiz även ska gälla för Storbritannien och Nordirland, fram till september 2022.

Förläningen berör knappt 50 000 personer som får sin garantipension utbetald från Sverige till något annat land i Europa.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian.


Spricka i pensionsgruppen kring utredning om höjda avgifter

Posted on mars 18, 2021 by - Pension

Det råder oenighet i Pensionsgruppen kring en intern utredning i socialdepartementet om en höjning av avgiften till den allmänna pensionen, rapporterar Dagens Nyheter i dag. Enligt tidningen finns till och med risk för att oenigheten leder till att Pensionsgruppen helt läggs ned.   

Ska dagens pensionsavgift på 17,21 procent av lönen höjas till de 18,5 procent som avsikten var från början i det reformerade allmänna pensionssystemet?

Många pensionsdebattörer förespråkar detta och pekar på hur snabbt pensionsnivåerna har sjunkit under senare tid, i takt med den ökade medellivslängden.

Det tycks inte heller råda någon oenighet i frågan i Pensionsgruppen, med representanter för sex partier som står bakom överenskommelsen om dagens allmänna pensionssystem. Eller rättare sagt; det är inte omöjligt att partierna i Pensionsgruppen är oeniga om en höjning av pensionsavgifterna men frågan tycks inte ha varit uppe för diskussion i gruppen.

Och det är just detta splittringen i gruppen handlar om.

Trots att socialdepartementet har påbörjat en intern utredning om en eventuell höjning av pensionsavgifterna har frågan alltså ännu inte dryftats på allvar i gruppen.

I en artikel i Dagens Nyheter i dag sägs att medlemmar i Pensionsgruppen har ilsknat till eftersom initiativet till den interna utredningen i departementet inte har förankrats i Pensionsgruppen.

— Vi får läsa i tidningarna om utredningar som tillsatts och som har tydlig koppling till pensionsgruppens arbete och det är klart att vi ställer oss frågande till det, säger exempelvis Maria Malmer Stenergard, Moderaternas representant i gruppen, till Dagens Nyheter.

Centerns representant i gruppen Martina Johansson säger till Dagens Nyheter att alla är överens om att pensionerna behöver höjas men att det inte finns någon enighet om exakt hur detta ska gå till:

– Det kan vara rätt att höja just avgiften – men jag vill se att vi gör ett gemensamt arbete i pensionsgruppen och utreder vilka olika sätt som finns, säger Martina Johansson till Dagens Nyheter.

Dagens Nyheter menar att det är upplagt för bråk senare i år med tanke på den irritation som finns inom gruppen, som enligt partiernas överenskommelse måste vara enig om större förändringar av pensionssystemet. I en kommentar spekulerar Dagens Nyheter också om splittringen i sin förlängning kan leda till att Pensionsgruppen läggs ner och att pensionerna blir en budget- och valfråga bland andra.

Här kan du ta del av nyhetsartikeln i Dagens Nyheter. Och här hittar du kommentaren signerad Maria Crofts.

Han ska utreda morgondagens sjuk- och aktivitetsersättning

Posted on mars 26, 2020 by - Allmänt

Vilka krav ska uppfyllas i framtiden för att äldre personer i förvärvarbetande ålder ska beviljas sjukersättning? Bland annat detta ska den särskilde utredaren Samuel Engblom se över i en ny utredning om sjukersättning och aktivitetsersättning. Utredningen ska presenteras senast den 30 juli nästa år.

Syftet med den nya utredningen är enligt regeringen att säkerställa att sjuk- och aktivitetsersättningen ger trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga, god förutsebarhet för den enskilde samt stabilitet i tillämpningen över tid.

– Sveriges löntagare förtjänar trygga socialförsäkringar. Det finns goda skäl att se över dagens regelverk. Inte minst är det viktigt att se över kraven i sjukersättningen för äldre löntagare som slitit ut kroppen i arbetet, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en presskommentar.

I direktiven sägs bland annat att kraven för att en försäkrad ska beviljas förmånerna ska bli mer ändamålsenliga, och i möjligaste mån ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga. Samtidigt ska den grundläggande principen fortfarande vara att sjuk- och aktivitetsersättningen endast ska lämnas till personer som har långvarigt nedsattvars arbetsförmåga. Utredningen ska också bidra till ett mer modernt regelverk som bidrar till att förebygga ohälsa och ger stöd vid rehabilitering eller omställning till annat arbete.

Utredaren Samuel Engblom är jurist och arbetar i dag som samhällspolitisk chef på TCO. Han har tidigare bland annat arbetat med analys av arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken på dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen.

Som utredare får han även i uppdrag att ta ställning till om samarbetet mellan myndigheterna kan förbättras, när det gäller reglerna för beslut om sjuk- och aktivitetsersättning. Han ska också analysera hur reglerna för sjukersättningen påverkar incitamenten att lämna arbetslivet via sjukersättning i stället för pension.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av utredningsdirektiven.


Håkan Svärdman: Pensionstillägget är ett svek mot pensionssystemet

Posted on mars 23, 2020 by - Pension

I en debattartikel i Dagens Arena beskriver Håkan Svärdman pensionstillägget som pensionsgruppen nyligen beslutat om som ett svek mot pensionssystemets principer och mot låg- och medelinkomsttagare.

Håkan Svärdman beskriver pensionsgruppens beslut att ställa sig bakom förslag om pensionstillägg, som en politisk bedrift från socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Samtidigt, konstaterar Svärdman i debattartikel, är det få som applåderar beslutet bakom bedriften.

Känslan av frustration förstärks efter en genomläsning av socialdepartementets promemoria om pensionstillägget, menar Håkan Svärdman:

— Vad pensionsgruppen har ställt sig bakom är inget annat än en ny version av garantipension. Alltså ett försörjningsbidrag för låginkomsttagare, som anses förtjäna denna rättighet för sitt långa arbetsliv och inte primärt på grund av sin låga pension. Förslaget är därmed inte enbart ett svek mot pensionssystemets principer utan också mot låg- och medelinkomsttagare.

Enligt Håkan Svärdman är problemet med pensionssystemet idag att livslängden ökar snabbare än beräknat — samtidigt som pensionsavgiften i början av 2000-talet sänktes från 18,5 till 17,21 procent.

— Rätt insats att ordinera borde därför vara en samfälld höjning av både pensionsålder och pensionsavgift. Pensionsgruppen väljer istället att enbart höja pensionsåldern och införa pensionstillägget. Höjningen av pensionsavgiften skjuts på en obestämd framtid och även nödvändiga insatser för att personer med fysiskt krävande arbeten eller nedsatt hälsa ska kunna förlänga sitt yrkesliv, skriver Håkan Svärdman.

— Pensionsgruppens agerande är endast begripligt utifrån den kortsiktiga politiska logikens rationalitet. Hade de istället axlat sitt ansvar skulle pensionstillägget inte sett dagens ljus och därmed respekterat Sveriges hittills största politiska överenskommelse och människors strävan att trygga sin egen ålderdom, heter det i slutklämmen i debattartikeln.

Här kan du ta del av debattartikeln i Dagens Arena i dess helhet.

Nytt lagförslag: Sociala förmåner gäller i Storbritannien även efter en hård brexit

Posted on september 5, 2019 by - Allmänt

Även med en hård brexit — det vill säga att Storbritannien lämnar ett EU utan något avtal — ska det ska vara möjligt att fortsätta med utbetalningar av sociala trygghetsförmåner till personer bosatta i Storbritannien. Det föreslår socialdepartementet i en färsk promemoria. 

Vad händer med Storbritannien och EU?

Läget tycks just nu mer kaotiskt än någonsin — även sett i perspektiv av de komplicerade turerna tidigare under året.

Regeringen har ingen majoritet i underhuset, premiärministern vill stänga parlamentet tillfälligt, majoriteten i parlamentet har röstat mot att göra det möjligt med en avtalslös brexit och det är i skrivande stund oklart om det ens blir möjligt att få en majoritet för ett nyval senare i höst för att försöka bryta dödläget.

Med andra ord: Total förvirring!

Men det hindrar inte att det finns skäl att planera framåt, och försöka förutse det oförutsägbara.

Hur ska till exempel sociala trygghetsförmåner hanteras för personer som är bosatta i Storbritannien i framtiden, om det nu blir så att en avtalslös brexit genomförs i oktober?

Socialdepartementet föreslår nu i en färsk promemoria att det ska vara möjligt att fortsätta med utbetalningar av sociala trygghetsförmåner till personer i Storbritannien även efter att en brexit. Det gäller bland annat sådana förmåner som garantipension och ålderspension.

I promemorian föreslås även att bestämmelserna om ersättning för vissa vårdkostnader i lagen om sociala trygghetsförmåner förlängs.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av socialdepartementets promemoria.


Förlängd garantipension till år 2020 — men gäller inte UK vid hård brexit

Posted on mars 20, 2019 by - Pension

Regeringen har lagt fram en promemoria som ska trygga rätten till garantipension för svenskar i utlandet fram till och med år 2020, i väntan på en utredning som läggs fram senare i år. Totalt berörs cirka 43 000 svenska pensionärer i Europa. Men om det blir en hård brexit gäller förlängningen inte svenskar bosatta i Storbritannien.

Det var i december 2017 som EU-domstolen  slog fast att det inte finns någon skyldighet att betala ut garantipension till pensionärer i ett annat medlemsland.

Domen i EU-domstolen blev en chock för det svenska pensionsetablissemanget.

Tidigare var nämligen bilden att den svenska garantipensionen omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av trygghetssystemen. Det innebar att pensionen kan betalats ut även till pensionärer bosatta utanför Sverige, under förutsättning att de bor inom EES-området eller i Schweiz. Men när domen i EU-domstolen slog fast att garantipensionen istället ska ses som en minimiförmån, gäller helt andra regler som får omfattande konsekvenser för hanteringen av garantipensionen för svenska pensionärer i andra länder i Europa.

För domen betyder att det inte finns någon skyldighet att betala ut garantipension till den som bor i ett annat land i Europa. Därmed måste Pensionsmyndigheten göra om sina beräkningar av hur utländska pensioner påverkar garantipensionens storlek. Dessutom måste regelverket omarbetas för hur man kvalificerar sig för garantipension.

I oktober förra året tillsattes en utredning för att analysera och lämna förslag om hur garantipensionen ska konstrueras i framtiden med utgångspunkt från domen. Lagman Göran Lundahl är särskild utredare och ska presentera sitt betänkande senast den 29 november 2019.

Regeringen har nu även lagt fram en promemoria med en tillfällig lagstiftning, som innebär att nuvarande regler för garantipensionen ska gälla till och med hela år 2020. Därmed förlängs enligt förslaget den nuvarande tillfälliga lagstiftningen med ett år.

– Människor ska inte hamna i kläm i tider av osäkerhet, och stora förändringar ska inte ske över en natt. Därför tar vi ansvar för de garantipensionärer som har bott och arbetat i Sverige men i dag bor utomlands, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en kommentar i dag till den nya promemorian.

Tidigare har regeringen lagt fram en proposition med förslag om tillfällig lagstiftning om garantipensionen, som ska gälla till dess att nya regler finns på plats.

Förslagen i den nya promemorian tar dessutom viss hänsyn till osäkerheten kring brexit, genom att regelverket förlängs till och med år 2020 även när det gäller garantipension till personer bosatta i Storbritannien. Cirka 1 700 svenska pensionärer i Storbritannien berörs av förslaget.

Men förlängningen för svenskar i Storbritannien genomförs enligt promemorian endast om Storbritannien lämnar EU med ett utträdesavtal på plats. Vid en hård brexit upphör utbetalning av garantipension till svenskar i Storbritannien i och med utgången av detta år. Så här formuleras det i informationen från regeringen:

— Förlängningen av utbetalningen till Storbritannien ska komma i fråga endast om landet lämnar EU med ett utträdesavtal. Vid en avtalslös så kallad hård brexit kommer förmånerna att sluta utbetalas vid utgången av 2019.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela promemorian om garantipension i EES, Schweiz och Storbritannien.

Pensionsgruppens förslag om höjda pensionsåldrar ut på remiss i vår

Posted on februari 4, 2019 by - Pension

(Uppdaterat) Inom kort kommer regeringen att skicka ut ett förslag om höjd lägstaålder för allmän pension. Detta sedan Pensionsgruppen enats om hur förslaget ska utformas. 

Förslaget om hur de pensionsrelaterade åldrarna ska höjas, ligger i linje med pensionsöverenskommelsen från december 2017. En promemoria från Socialdepartementet med förslaget publicerades den 8 februari.

Förslaget remitteras under våren och lämnas därefter till riksdagen.

Enligt överenskommelsen i Pensionsgruppen ser tidplanen för höjningen av pensionsrelaterade åldrar ut så här, år för år fram till år 2026:

2020

– Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år
– Rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) höjs från 67 till 68 år

2023

– Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 till 63 år
– Lägsta ålder för garantipension höjs till 66 år
– 65-årsgränser i trygghetssystemen höjs till 66 år (exempelvis sjukförsäkringen och a-kassan)
– Rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) höjs från 68 till 69 år

2026

– Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 63 till 64 år
– Ålder för garantipension knyts till en ny riktålder, vilket förväntas innebära en höjning till 67 år. Övriga pensionsrelaterade åldrar och kringliggande system, inklusive LAS-åldern, knyts till riktåldern.

Begreppet riktåldern är nytt inom socialförsäkringssystemet. Tanken är att alla pensionsrelaterade åldrar och åldersgränser i angränsande trygghetssystem — exempelvis sjukförsäkring och a-kassa — ska knytas till riktåldern. Tanken är att riktåldern framöver automatiskt ska justeras upp med ungefär två tredjedelar av medellivslängdsökningen.

Parallellt med höjningarna av pensionsåldern, vill Pensionsgruppen införa ett särskilt undantag för dem som redan har ett långt arbetsliv bakom sig. De som har ett arbetsliv på minst 44 år kommer därför undantas från höjningen av åldern för garantipensionsåldern.

I informationen från Socialdepartementet sägs också att arbetslivet måste bli mer jämställt, flexibelt och modernt. Pensionsgruppen har enats om att vidta åtgärder i den riktningen när det gäller arbetsmiljö och utbildning och införa ökade möjligheter till vidareutbildning och karriärväxling. Gruppen har även tillsatt en delegation för senior arbetskraft för att motverka åldersdiskriminering på arbetsmarknaden.

Det här är ledamöterna i Pensionsgruppen under innevarande mandatperiod:
• Annika Strandhäll (S), ordförande
• Katarina Brännström (M)
• Solveig Zander (C)
• Lars Gustafsson (KD)
• Mats Persson (L)
• Janine Alm Ericson (MP)
• Fredrik Lundh Sammeli (S)
• Teresa Carvalho (S)

Här hittar du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang hela promemorian med förslaget om höjda åldersgränser. 

Pensionsmyndigheten vill ha delningstal även för 103-åringar

Posted on mars 22, 2017 by - Pension

Eftersom dagens äldre är så pigga och fortsätter att arbeta långt upp i åldrarna bör det inte finnas något tak för när det ska räknas fram delningstal för olika generationer. Som exempel berättar Pensionsmyndigheten att den äldsta personen med lön förra året var 103 år. 

Den pigga 103-åringen tjänade över 18 800 kronor, enligt Skatteverkets redovisning, 

Och hen var inte ensam om att tjäna pengar trots passerad genomsnittlig pensionsålder – förra året hade exempelvis 4 000 personer födda 1938 tjänsteinkomst. 

Så med hänsyn till att allt fler äldre har inkomster, föreslår Pensionsmyndigheten nu att det a°rligen ska bera¨knas och faststa¨llas delningstal fo¨r alla a°ldersgrupper fra°n och med 61 a°r – istället för som i dag endast för personer mellan 61 och 80 år. Ändringen när det gäller delningstal bör träda i kraft redan i oktober i år, föreslår Pensionsmyndigheten i en skrivelse till regeringen. 

Vid sidan om förslaget om delningstal utan åldersgräns, har Pensionsmyndigheten också följande förslag till lagändringar till regeringen: 

• Ändring av reglerna för samordning av änkepension för personer födda efter 1954. 

• Om änkepensionen beräknas till 0 kronor på 65-årsdagen utgår inte heller senare någon änkepension. 

• Nytt sätt att beräkna pensionsgrundande inkomst för sjuk- eller aktivitetsersättning.  

Du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang kan klicka här för att ta del av hela förslaget från Pensionsmyndigheten. 

Nytt lagförslag i mars gör det lättare att överföra premiepension

Posted on februari 23, 2017 by - Pension

Under mars väntas socialdepartementet lägga fram en departementspromemoria med lagförslag om hur det ska bli enklare att överföra premiepensionsrätt. 

Sedan lång tid tillbaka är det möjligt att överföra premiepensionsrätt mellan makar. 

Men överföring är rätt krångligt, och det tas ut en avgift på 6 procent av beloppet när överföringen sker.

Mycket riktigt har överföring mellan makar inte varit en särskild populär åtgärd, även om det har ökat något på senare tid. Av cirka 2 miljoner gifta par i Sverige är det endast 9 000 som har utnyttjat möjligheten. 

Det har diskuterats länge vad som skulle kunna göras för att göra det mer populärt att överföra pensionsrätt. Rätt utnyttjat kan det ju vara något som jämnar ut pensionsinkomsterna mellan två makar. 

Frågan analyserades förra året av Pensionsmyndigheten inom ramen för projekt Jämställda pensioner. 

I Pensionsgruppens handlingsplan för mer jämställda pensioner från januari i år, finns två förslag som rör överföring av premiepensionsrätt. 

Det ena handlade om att förenkla reglerna. Tankarna här var att endast den som ger bort sin pensionsrätt ska behöva anmäla det, att tidsfristen för att anmäla förlängs och att det ska bli möjligt att anmäla överföring av pensionsrätt via internet.

Det andra förslaget handlade om att utvidga möjligheten att överföra pensionsrätt, så att det framöver ska vara tillåtet med överföring inte endast mellan makar utan också mellan sambor. 

Den kommande departementspromemorian väntas bli färdig i slutet av mars. Den kommer också att innehålla ett upphävande av föreskrifter om hustrutillägg. 

Start i dag för arbetsgruppen som ser över grundskyddet i pensionen

Posted on februari 6, 2017 by - Pension

I dag tillsattes socialförsäkringsminister Annika Strandhäll den en interna arbetsgrupp på socialdepartementet som ska genomföra en översyn av grundskyddet för ålderspensionen.

Arbetsgruppen kommer att titta på de olika delar som ingår i grundskyddet: garantipensionen, bostadstillägget, äldreförsörjningsstödet och änkepensionen.

– Det har inte gjorts en helhetsöversyn av grundskyddet sedan det nya pensionssystemet infördes för snart 20 år sedan. Det är helt enkelt någonting som måste göras för att se hur vi på bästa sätt kan göra förbättringar för de pensionärer som har det tuffast, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en kommentar i ett pressmeddelande i dag.

Översynen av grundskyddet är en del av den handlingsplan för mer jämställda pensioner som pensionsgruppen enades om i december. De sex partierna som står bakom pensionsöverenskommelsen är eniga om behovet av översynen. 

Utredningen får nu ett år på sig att genomföra sin översyn.

 

Länsförsäkringar Liv in som delägare i Svenska Handelsfastigheter

Posted on januari 31, 2017 by - Allmänt

Länsförsäkringar Liv går in som ny delägare i Svenska Handelsfastigheter genom att delta i den nyemission som kommunicerades i december.

I december meddelades att Fjärde AP-fonden och Kåpan Pensioner skulle bli nya ägare. Nu deltar även Länsförsäkringar Liv, framgår det av ett pressmeddelande i dag.

Syftet med nyemissionen är att ytterligare stärka Svenska Handelsfastigheters finansiella handlingsutrymme och skapa förutsättningar för fortsatt tillväxt. Svenska Handelsfastigheter har även tecknat ett nytt finansieringsavtal och kombinerat med den stärkta ägarbasen och nyemissionen ger det ett tillkommande förvärvsutrymme om totalt cirka 6 miljarder kronor.

Efter nyemissionen kommer ägarkretsen att utgöras av Fjärde AP-fonden, Kåpan Pensioner, Länsförsäkringar Liv samt ledningen för Svenska Handelsfastigheter.

– Fastigheter är en tillgång som passar våra långsiktiga åtaganden väl och en ökad fastighetsexponering bedöms vara bra för våra kunder. Jag tycker att denna investering har en intressant profil med en god potential, säger Jakob Carlsson, CFO för Länsförsäkringar Liv, i pressmeddelandet.

Svenska Handelsfastigheter bildades 2015 och har som mål att vara ett långsiktigt och kundnära fastighetsbolag med fokus på utveckling av handelsplatser i Sverige. Genom att satsa på förädling av företagets handelsplatser gagnas konsumenter, hyresgäster och kommuner. Företaget äger i dag ett 50-tal handelsfastigheter runt om i landet med ett bedömt marknadsvärde på cirka 3 miljarder kronor.

Nytt förslag: Även bostadskostnader över 5 000 kr ska ge bostadstillägg

Posted on januari 31, 2017 by - Pension

Bostadskostnader ända upp till 7 300 kronor ska kunna ge rätt till bostadstillägg. Det är ett av förslagen i en promemoria om systemet för bostadstillägg för pensionärer som lades fram i förra veckan. 

Hur ska systemet med bostadstillägg för pensionärer se ut i framtiden? 

En arbetsgrupp inom socialdepartementet har försökt besvara den frågan i en promemoria med titeln ”O¨versyn av systemet fo¨r bostadstilla¨gg till pensionärer” som lades fram i förra veckan, den 26 januari. 

Bostadstilla¨gg till pensiona¨rer a¨r en inkomstpro¨vad fo¨rma°n för pensiona¨rer med la°ga inkomster som har sma° marginaler na¨r hyran a¨r betald.

En bakgrund till översynen är dels att funktionen som bostadsstöd har urholkats när allt fler pensionärer har en bostadskostnad över taket, dels att administrationen av bostadstillägget anses krånglig och att förmånen har kritiserats för att vara svår att förstå och beräkna.

I promemorian föreslås nu att bostadstillägget blir mer av ett renodlat bostadsstöd. Det innebär att man tar bort nuvarande tilläggsbelopp och istället höjer taket för bostadskostnaden från nuvarande 5 000 kronor till 7 300 kronor. I grundförslaget föreslås att bostadstillägget ska täcka 70 procent av bostadskostnaden över 5 000 kronor. Upp till en bostadskostnad på 5 000 kronor täcks kostnaden till 95 procent av bostadstillägget. Det skulle i så fall innebära en omfördelning från dem med lägre bostadskostnad till dem med högre bostadskostnad. Omfördelningen från dem med låga bostadskostnader gäller även pensionärer med låga inkomster. 

I ett alternativt föreslag i promemorian presenteras också ett förslag där taket för bostadskostnad höjs till 5 800 kronor, och där kostnader över 5 000 kronor täcks till 60 procent. 

Förslagen ska nu hanteras av den arbetsgrupp som ser över grundskyddet för ålderspensionen. Arbetsgruppen kommer att ta ett bredare grepp på frågan om garantipensionen, bostadstillägget och andra typer av skydd för de pensionärer som har lägst inkomst.

Sak & Liv Premium-kund? Då kan du ta del av hela promemorian genom att klicka här!

Ny arbetsgrupp ska se över grundskyddet i ålderspensionen

Posted on januari 30, 2017 by - Pension

Socialdepartementet har beslutat att inrätta en ny arbetsgrupp med uppdrag att analysera grundskyddet för ålderspensionen.  

Nu rör det på sig på allvar när det gäller förändringar av det allmänna pensionssystemet!

I förra veckan spikades en handlingsplan för jämställda pensioner.

Nu inrättar socialdepartementet en arbetsgrupp, som får i uppdrag att analysera grundskyddet för ålderspensionen i det allmänna pensionssystemet. 

Nivån på garantipensionen har diskuterats på allvar under senare tid. Från olika politiker har det bland annat sagts att nivån borde höjas för de mest utsatta grupperna av pensionärer, och att man borde överväga att byta index för uppräkningen av garantipensionen.