Etikett: garantipension

Garantipensionen höjs nästa år med 972 kronor i månaden

Posted on september 12, 2023 by - Pension

Regeringen meddelade på tisdagen att man nu har beslutat om nya prisbasbelopp och det förhöjda prisbasbelopp för 2024. Beloppen höjs till 57 300 kronor respektive 58 500 kronor. Höjningen innebär bland annat att en pensionär med maximal garantipension får 972 kronor mer i månaden. 

Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförsäkringen och skattesystemet. Höjningen av prisbasbeloppet innebär bland annat att garantipensionen höjs och att taken i bland annat ersättningarna från sjuk- och föräldrapenning lyfts.

Prisbasbeloppet beräknas av SCB och fastställs formellt av regeringen.

— Det är ett tufft ekonomiskt läge för hushållen och den höga inflationen gröper ur många familjers plånböcker. Uppräkningen av prisbasbeloppet utgår från inflationen och landar för 2024 på 9,14 procent. För exempelvis en pensionär med maximal garantipension innebär det 972 kronor mer per månad. Regeringen för också en balanserad politik för att bekämpa inflationen och stärka hushållen och har redan aviserat sänkt skatt på arbete, främst riktat till de med låga och medelhöga inkomster, sänkt skatt på pensioner och sänkt skatt på drivmedel för att ytterligare stärka hushållens ekonomi i en svår tid, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i en kommentar.

Höjningen av prisbasbeloppet innebär att garantiersättningen i sjukersättningen höjs till 13 275 kr per månad, motsvarande en höjning med 1 112 kr per månad. Maximal inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning höjs till 23 171kr per månad vilket är en höjning med 1 941 kr per månad. Höjningen av prisbasbeloppet innebär också att den högsta ersättningsnivån inom föräldrapenningen blir 1 218 kronor per dag vilket är en höjning med 102 kronor per dag. Motsvarande höjning och ny högstanivå gäller även för kalenderdagsberäknad sjukpenning (80-procentsnivån). Det nya taket i föräldrapenningen och sjukpenningen motsvarar en månadsinkomst på ca 47 750 kronor.

Pensionsmyndigheten: Under nästa år ökar inkomstpensionen med 3 %

Posted on oktober 18, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelade på tisdagen att inkomstpensionen från och med januari nästa år ökar med 3,0 procent. 

Myndigheten påpekar att detta är en större höjning än i år då inkomst- och tilläggspensionen ökade med 2,5 procent.

— Inkomstpensionens utveckling ska vara i takt med inkomstutvecklingen i samhället. När inkomstpensionen beräknas ges ett förskott på tillväxten med 1,6 procent. Förskottet dras av från inkomstutvecklingen vid varje årlig omräkning av inkomstpensionen. Eftersom inkomsterna i snitt ökade med 4,6 procent 2022 blir ökningen av inkomstpensionen 3 procent, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Garantipensionen som följer prisutvecklingen höjs med 8,7 procent motsvarande höjningen av prisbasbeloppet.

Uppräkningen av garantipensionen till följd av den höga inflationstakten beskrivs av Pensionsmyndigheten som den högsta någonsin.

— Som mest höjs garantipensionen med 8,7 procent. Men eftersom de flesta garantipensionärer har både inkomstpension och garantipension blir höjningen för dessa mellan 3,0 och 8,7 procent, säger Ole Settergren.

Höjningarna av pensionerna påverkar sammantaget cirka 2,5 miljoner pensionärer. Av dessa har cirka 1,3 miljoner pensionärer inkomst- och/eller tilläggspension utan inslag av garantipension eller bostadstillägg. Cirka 720 000 pensionärer som både har inkomstpension och garantipension får en förändring av denna delen av pensionen som ligger mellan 3,0 och 8,7 procent medan cirka 280 000 garantipensionärer med ingen eller låg inkomstpension får 8,7 procent i ökad allmän pension.

Utöver inkomstpension och garantipension omfattar det allmänna pensionssystemet även premiepension. Premiepensionens omräkning beror på premiepensionsfondernas utveckling fram till december.

Garantipensionen påverkas bland annat av prisbasbeloppet som höjs från 48 300 kronor 2022 till 52 500 kronor 2023, motsvarande en höjning med 8,7 procent.

Inkomstbasbeloppet höjs från 71 000 kronor 2022 till 74 300 kronor 2023, en höjning med 4,6 procent. Höjningen speglar förändringen i genomsnittsinkomst mellan år 2021 och 2022.

Folksam: Nu lever tre av fyra pensionärer på statliga bidrag

Posted on september 30, 2022 by - Pension

En undersökning från Folksam att höjningen av garantipensionen i augusti innebär att nästan fyra av tio har fått höjd pension. Det är positivt med mer pengar i plånboken. Samtidigt har väldigt många — nära tre av fyra pensionärer —  blivit beroende av bidrag från staten, vilket inte alls var avsikten med det allmänna pensionssystemet, konstaterar Folksam. 

I augusti höjdes garantipensionen med 1 000 kronor i månaden. Maxbeloppet höjdes från 8 779 kronor till 9781 kronor i månaden för ensamstående, och från 7 853 kronor till 8 855 kronor i månaden för gifta.

Samtidigt visar siffror som Pensionsmyndigheten har tagit fram på uppdrag av Folksam att andelen pensionärer som tar emot olika typer av bidrag från staten — garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd — har mer än fördubblats det senaste året, från 35 till 74 procent. Nio av tio kvinnliga pensionärer har någon typ av bidrag och sex av tio manliga.

Mycket pekar även mot att det blir ännu fler efter årsskiftet när taket för garantipensionen höjs ytterligare.

— Höjningen av garantipensionen har gett många pensionärer, inte minst kvinnor, mer pengar i plånboken vilket är positivt. Samtidigt har väldigt många pensionärer blivit beroende av bidrag från staten, vilket inte var avsikten med det allmänna pensionssystemet. Min förhoppning framåt är att riksdagspartierna ger tydliga besked kring vilka åtgärder som är planerade när det kommer till pensionsfrågan. Att veta vilka spelregler som gäller ökar incitamenten att hitta kompletterande alternativ som förbättrar den ekonomiska trygghet den dagen du går i pension, säger  Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman i en kommentar.

Av Kantar Sifo-undersökningen bland pensionärer framgår också bland annat att 87 procent av de tillfrågade pensionärerna svarar att de skulle rekommendera en ung människa att skaffa sig ett eget privat pensionssparande.

— Ungefär hälften av alla i Sverige behöver pensionsspara privat om de vill få 80 procent av sin slutlön i pension. Sverige är också ett av få länder i Norden och hela OECD som saknar någon form av incitament för att öka det privata pensionssparandet bland låg- och medelinkomsttagare, vilket skulle få stor betydelse och öka den ekonomiska tryggheten, säger Håkan Svärdman.

Undersökningen genomfördes av Kantar Sifo på uppdrag av Folksam bland 1 065 personer över 65 år som påbörjat uttag av allmän pension. Undersökningen genomfördes 22—30 augusti via en webbpanel.

Folksam: Så litet ger höjningen av garantipensionen netto

Posted on augusti 17, 2022 by - Pension

Höjningen av garantipensionen får en mycket begränsad effekt på köpkraften hos de pensionärer som berörs. Med hänsyn till inflationen kan höjningen av garantipensionen för vissa berörda pensionärer betyda så lite som 117 kronor mer i plånboken.

Nu under veckan sker de första pensionsutbetalningarna där höjningen av garantipensionen med upp till 1000 kronor är inkluderad.

Folksam har gjort beräkningar av hur de berörda pensionärerna påverkas av höjningen. Och enligt Folksams analys påverkas inte pensionärernas köpkraft i särskilt stor utsträckning.

— Den genomförda höjningen av garantipensionen kommer dessvärre inte öka köpkraften speciellt mycket hos de berörda pensionärerna under 2022. Den höga inflationen och ökade priser innebär i realiteten att många får knappt 200 kronor mer i månaden att röra sig med, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Nästa år väntas prisbasbeloppet höjas kraftigt, från 48 300 kronor till 52 000 kronor. Detta höjer garantipensionen med ytterligare 1 400 kronor per månad efter skatt. Effekten av inflationen innebär dock att den faktiska ökningen av köpkraften stannar på ungefär hälften. Pensionärer med allmän pension i form av inkomst- och premiepension som inte är berättigade till garantipension kompenseras inte för inflationen, utan får istället sin köpkraft försämrad med i genomsnitt cirka 800 kronor per månad efter skatt.

Swedbank: Rekordökning av garantipensionen 2023

Posted on juli 18, 2022 by - Pension

Under nästa år ökar prisbasbeloppet — det belopp som bestämmer vissa bidrag och även påverkar skatter — med 4 200 kronor till 52 500 kronor 2023. Det får bland annat till följd att garantipensionen höjs med 850 kronor, visar beräkningar från Swedbank. Enligt Swedbank handlar det om den procentuellt största höjningen på nästan 40 år. 

Även sjuk- och föräldrapenning höjs, högsta nivån i föräldraförsäkringen ökar med 2 700 kronor per månad. Ett högre prisbasbelopp påverkar också inkomstskatten. Det innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs, men också högre grundavdrag och jobbskatteavdrag.

— Den höga inflationen innebär en rekordhöjning av prisbasbeloppet och till följd av det större ökningar än vanligt av garantipension, studiemedel, samt sjuk- och föräldrapenning vid årsskiftet. Det påverkar dessutom inkomstskatten och medför skattesänkningar på flera hundralappar för många, säger Madelén Falkenhäll, privatekonomisk expert på Swedbank, i en kommentar.

I och med att garantipensionen även höjs med 1 000 kronor i augusti, enligt riksdagens beslut om vårändringsbudgeten, ökar garantipensionen till totalt drygt 10 600 kronor per månad efter årsskiftet.

En pensionär med enbart garantipension betalar drygt 50 kronor mindre i skatt 2023 utifrån den nya nivån på garantipensionen. För en pensionär med genomsnittlig pension, 15 000—20 000 kronor per månad, blir inkomstskatten knappt 200 kronor mindre varje månad till följd av de högre prisbasbeloppen. För den som tjänar 30 000 kronor per månad blir skatten drygt 200 kronor lägre varje månad; en höginkomsttagare med 60 000 kronor i lön får därmed en skattesänkning på 1 550 kronor per månad.

Det ska sägas att formellt fastställs förändringarna av basbeloppen av regeringen under hösten; beräkningarna har gjorts utifrån gällande regelverk.

Prisbasbeloppen räknas fram utifrån förändringen av konsumentprisindex. Prisbasbeloppen 2023 styrs av prisutvecklingen mellan juni 2021 och juni 2022, därför är det möjligt att redan nu göra beräkningar av effekterna av förändringen av prisbasbeloppet 2023. Inkomstindex och inkomstbasbeloppet bestäms längre fram, dock senast 31 oktober. Därför kan beräkningar av till exempel inkomstpension, pensionsgrundande inkomst och högsta nivån för fastighetsavgift för 2023 inte göras förrän senare i år.

Swedbanks beräkning av effekterna av det höjda prisbasbeloppet
  • Garantipensionen höjs med 800—850 kronor per månad.
  • Studiemedlen höjs med knappt 1 000 kronor per fyraveckorsperiod, jämfört med höstterminen 2022.
  • Högsta nivån i föräldraförsäkringen höjs med 89 kronor per dag, vilket motsvarar drygt 2 700 kronor per månad.
  • Sjukpenninggrundande inkomst höjs och den högsta sjukpenningnivån höjs därmed med 89 kronor per dag, vilket innebär en högsta nivå på 1 116 kronor per dag.
  • Grundavdrag och jobbskatteavdrag höjs, vilket i sin tur innebär sänkt skatt på arbetsinkomst och pension. Med hur mycket beror på inkomst, se tabell i bilaga.
  • Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs till 613 900 kronor (knappt 51 200 kronor per månad jämfört med drygt 46 200 kronor 2022).
  • Spärrbeloppet (lägsta nivån) för fastighetsavgift höjs med 286 kronor, till ca 3 585 kronor per år.

Fortsatt garantipension i utlandet — om den redan har beviljats

Posted on januari 4, 2022 by - Pension

Regeringskansliet har lagt fram en promemoria med förslag på förlängda tillfälliga regler för utbetalning av garantipension till personer bosatta utanför Sverige. Till skillnad från vid tidigare förlängningar föreslås i promemorian att reglerna endast ska gälla garantipension som beviljas senast i september i år. 

Enligt nuvarande regelverk gäller reglerna för utbetalning av garantipension till utlandet fram till och med september 2022.

Nu föreslås i promemorian att möjligheten att betala ut garantipension förlängs från den 1 oktober 2022 till utgången av 2022.

Reglerna för garantipension i utlandet har förlängts tidigare. Men till skillnad från tidigare föreslås nu förlängningen endast gälla personer som senast i september 2022 har rätt att få garantipension utbetald i utlandet. Med andra ord kommer det inte att ske några nya beviljanden av förmånen efter september 2022.

Även reglerna för garantipension till personer i Storbritannien och Nordirland föreslås förlängas.

En bakgrund till förslagen i promemorian är att EU-domstolen i december 2017 meddelande en dom som innebar att det saknas rättsligt stöd för att fortsätta betala ut garantipension till personer bosatta i ett annat land inom EU/EES eller i Schweiz. Sverige beslutade då om tillfälliga nationella bestämmelser för att kunna fortsätta att betala ut förmånerna till dem som berörs. Sedan dess har det tillfälliga regelverket — med anledning av brexit — utvidgats till att även gälla Storbritannien och Nordirland.

Parallellt med att regelverket förlängs arbetar socialdepartementet med ett helt nytt regelverk för den ordning som är tänkt att ersätta nuvarande regler för garantipensionen. År 2019 lade den särskilde utredaren Göran Lundahl fram ett förslag på att ersätta den nuvarande ordningen med garantipensionen med en ”grundpension” där regelverket i viss utsträckning skiljer sig från nuvarande regler för garantipensionen, med förhoppningen att den nya ordningen ska kunna godkännas av EU.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian.


HFD gav PT i mål om beräkningen av garantipension efter EU-domen

Posted on juli 19, 2021 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål som gäller nivån på garantipension. Det domstolen ska ta ställning till är om den uppmärksammade domen i EU-domstolen från år 2017 innebär att det finns synnerliga skäl att ompröva beslutet om garantipension för en kvinna som även får pension i Norge.

En kvinna i 70-årsåldern fick under förra året besked från Pensionsmyndigheten om att metoden för att räkna ut nivån på hennes garantipensionen hade förändrats. Därför skulle hon — från januari 2018 — få en sänkning av sin garantipension från 5 700 kronor till knappt 2 000 kronor per månad. Detta eftersom hon samtidigt fick ålderspension från Norge. Pensionsmyndigheten har dock sagt att man i det här fallet inte kommer att kräva tillbaka de pengar som redan har betalats ut.

Pensionsmyndigheten fattade sitt beslut mot bakgrund av att en uppmärksammad dom i EU-domstolen år 2017 slagit fast att den svenska garantipensionen ska ses som en minimiförmån. Detta innebär att pensioner i utlandet ska ingå när den svenska garantipensionen beräknas.

Kvinnan överklagade beslutet från Pensionsmyndigheten och framförde bland annat att EU-domstolens beslut knappast var tänkt att tillämpas retroaktivt. När hennes svenska garantipension samordnades med hennes norska ålderspension hade EU-domstolen ännu inte fattat sitt beslut och därmed hade hon ingen möjlighet att planera pensionsuttagen utifrån den nya tillämpningen av regelverket, menade hon.

Förvaltningsrätten — och senare kammarrätten — avslog överklagandet med hänvisning till att det i det här fallet fanns synnerliga skäl att ompröva beslutet om nivån på garantipension för kvinnan. Detta eftersom det rörde sig om så pass mycket pengar.

Högsta förvaltningsdomstolen kommer nu att pröva frågan om det i det här fallet har funnits synnerliga skäl att ompröva nivån på garantipensionen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & LIv Premium ta del av domen i kammarrätten.


Garantipensionsregler föreslås förlängas till september 2022

Posted on juli 1, 2021 by - Pension

Socialdepartementet har lagt fram en promemoria — ”Utbetalning av garantipension inom EES och i Schweiz samt i Förenade kungariket” — med förslag om att förlänga de tillfälliga reglerna för utbetalning av garantipension till utlandet fram till och med september nästa år. 

Bakgrunden till att det alls behövs tillfälliga regler för utbetalning av garantipensionen till personer som är bosatta i andra länder än Sverige är en dom i EU-domstolen från december 2017, som i ett slag förändrade förutsättningarna för den svenska garantipensionen.

Tidigare var bilden i Sverige att garantipension omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av trygghetssystem. Men EU-domen slog fast att garantipensionen istället ska ses som en minimiförmån — något som fick omfattande konsekvenser för hanteringen av garantipensionen till personer bosatta utanför Sverige.

En utredning har nu föreslagit en ny konstruktion där garantipensionen ersätts av av en ny pensionsförmån — grundpension — men denna utredning har ännu inte lett till någon ny lagstiftning.

I väntan på ny lagstiftning har Sverige beslutat om tillfälliga bestämmelser om utbetalning av garantiperson till personer bosatta i EES-området och Schweiz. De nuvarande tillfälliga bestämmelserna gäller fram till och med december i år. Eftersom regeringen och riksdagen ännu inte har fattat några beslut om garantipensionernas framtida konstruktion, föreslås att de tillfälliga reglerna nu ska förlängas. I promemorian är förslaget att de tillfälliga bestämmelserna ska gälla fram till utgången av september nästa år.

I promemorian förslås också en specialregel för Storbritannien efter brexit. Promemorians förslag är att motsvarande regler som gäller för garantipension i EES och Schweiz även ska gälla för Storbritannien och Nordirland, fram till september 2022.

Förläningen berör knappt 50 000 personer som får sin garantipension utbetald från Sverige till något annat land i Europa.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian.


Pensionsmyndigheten: Om du tjänar 32 100 kr slipper du grundskyddet

Posted on april 16, 2021 by - Pension

En ensamstående behöver ha en månadsinkomst på 32 100 kronor för att pensionen för inte ska fyllas ut med något av pensionens grundskydd. Det konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport om vilken lön som krävs för att nå ett visst pensionsutfall. 

Pensionsmyndigheten har på regeringens uppdrag beräknat vilken månadslön som krävs för att ensamstående ska nå en viss pensionsnivå förutsatt antal arbetade år.

Man har dels undersökt vilken pensionsinkomst som innebär att inget grundskydd betalas ut — det vill säga garantipension, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd – dels den pensionsinkomst som innebär att pensionen efter skatt och bidrag uppgår till minst 13 630 kronor per månad. Denna nivå motsvarar dagens gränsvärde för relativt låg ekonomisk standard, den så kallade fattigdomsgränsen. Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar krävs en inkomst på drygt 32 100 kronor per månad för att inget grundskydd alls ska betalas ut. Beräkningarna baseras på en ensamstående person som är född 1956 och som har arbetat i 40 år och som pensionär har en bostadskostnad om 5 030 kronor per månad. Har man arbetat färre år krävs en högre månadslön.

Rapporten visar också att den som arbetar färre än 27 år inte — oavsett inkomst — kan komma upp i så pass hög inkomstgrundad allmän pension att garantipension inte betalas ut. Skälet är att den högsta årsinkomst som ger pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet är 7,5 inkomstbasbelopp, eller 42 625 kronor per månad 2021.

Den som vill nå upp till en pensionsinkomst efter skatt och grundskydd på minst 13 630 kronor per månad, gränsen för relativt låg ekonomisk standard, behöver en lön på minst cirka 15 000 kronor per månad.

För sammanboende är den lön som krävs för att inget grundskydd ska betalas ut betydligt lägre. För sammanboende krävs en lön på ungefär 19 000 kronor i månaden för att pensionen inte ska fyllas ut med något grundskydd.

– Den som är sambo är bättre rustad mot ekonomisk utsatthet eftersom man är två om många gemensamma utgifter som exempelvis boende. En samboende med minst 38 års bosättningstid i Sverige kommer, tack vare grundskyddet, normalt inte under gränsen relativ låg ekonomisk standard oavsett vilken lön den personen har under arbetslivet, säger Tommy Lowén som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Omkring två tredjedelar av de som är födda 1956 är sammanboende vid 65 års ålder.

Här kan du ta del av rapporten.

Garantipension för utlandssvenskar i Europa även under år 2021

Posted on december 18, 2020 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelar att utbetalning av garantipension till bosatta i andra EU/EES-länder och Schweiz — precis som väntat — fortsätter även under 2021, sedan riksdagen har förlängt den tillfälliga lagen om garantipensionen. 

Lagen gäller till och med december 2021 och berör cirka 46 000 personer som bor i andra i andra EU/EES-länder och får garantipension.

Den förlängda lagstiftningen gäller både för dem som i dag har svensk garantipension och för dem som ansöker om garantipension framöver.

Ett krav för att få garantipension enligt den tillfälliga lagen är att man ska ha varit bosatt i Sverige minst tre år.

Det finns i dag inga besked om vad som händer med garantipensionen efter den sista december 2022, men det råder politisk enighet om att avsikten inte är att personer bosatta i utlandet som har garantipension ska drabbas av ett nytt kommande regelverk.

Att frågan om garantipension för utlandsboende överhuvudtaget har kommit upp, beror på en dom i EU-domstolen i december 2017 som förändrade förutsättningarna för den svenska garantipensionen. En utredning från förra året har föreslagit en ny konstruktion där garantipensionen ersätts av av en ny förmån som ska heta grundpension men denna utredning har ännu inte lett till någon ny lagstiftning.

Forena: Samordnad garantipension — ett hinder för jämställdheten!

Posted on december 9, 2020 by - Pension

Dagens utformningen av samordningsregeln för garantipensionen är ett hinder för jämställdheten, i och med att många kvinnor har svårt att påverka sin framtida pension. Det menar Forenas samhällspolitiska chef Håkan Svärdman och kräver nu en modernisering av regelverket för garantipensionen.  

Håkan Svärdman framträdde i dag vid konferensen ”Jämställdhet och pension” arrangerad av Sveriges Kommuner och Regioner och fackförbundet Kommunal.

I sitt anförande framförde han bland annat att pensionsavgiften bör höjas till den ursprungliga nivån 18,5 procent av hela inkomsten, istället för som i dag 17,21 procent — något som Forena förvisso inte är ensamma om att kräva. En sådan höjning skulle enligt Håkan Svärdman höja pensionen med minst 6–7 procent vid månadslöner på 30 000—40 000 kronor.

Men effekten av en höjd pensionsavgift blir inte lika stor för lägre inkomstlägen, eftersom den höjda inkomstgrundande pensionen då sänker garantipensionen. Till det kommer samordningsregeln, som i dag innebär att en inkomstgrundad pension på cirka 5 000 kronor helt räknas av mot garantipensionen.

— Arbetsinsatsen som har krävts för att tjäna ihop denna inkomstgrundande pension har därmed varit förgäves. Viloläge hade alltså givet lika mycket i pension. Vid en inkomstgrundad pension på mellan 5 000 och 12 500 sker en successiv avtrappning av garantipensionen, säger Håkan Svärdman i en kommentar.

För att höja pensionsavkastningen på arbete vid lägre inkomster så att varje intjänad krona räknas måste garantipensionens samordningsregler moderniseras, menar Håkan Svärdman — och kräver nu ett nytt regelverk för garantipensionen.

— Det är en utmaning för Pensionsgruppen och ansvarigt statsråd att axla för jämställdhetens skull. Man kan inte fortsätta att blunda för att kvinnor med dagens system har stora svårigheter att påverka sin framtida pension, säger Håkan Svärdman.

I samband med konferensen presenterade Håkan Svärdman en skiss över hur en modernisering av samordningsreglerna skulle kunna utformas. I kombination med en höjning av pensionsavgiften till 18,5 procent skulle pensionerna med detta förslag kunna höjas med 6–10 procent vid månadslöner på mellan 20 000 och 25 000 kronor, enligt Forenas beräkningar.

• Skiss över hur Forenas föreslagna modernisering
skulle påverka garantipensionen i olika inkomstlägen.  

Regeringen föreslår att garantipensionsregler förlängs till 2021

Posted on juni 17, 2020 by - Pension

Regeringen har skickat ut en promemoria  på remiss med förslag till förlängd tillfällig reglering om utbetalning av garantipension och garantipension till omställningspension till personer bosatta i andra länder än Sverige. 

I promemorian ”Utbetalning av garantipension inom EES och i Schweiz samt i Förenade kungariket” föreslås att nuvarande regler ska gälla fram till och med 2021.

Förslaget om den svenska garantipensionen, och garantipension till omställningspension, har sin grund i en dom vid EU-domstolen i december 2017. Domen ledde bland annat att det infördes nationella bestämmelser för att säkerställa att det finns rättsligt stöd för att betala ut garantipension och garantipension till omställningspension till personer bosatta i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i Schweiz. De bestämmelserna gäller enligt nuvarande regelverk till utgången av 2020.

Parallellt med detta har en utredning sett över konsekvenserna av EU-domstolens dom och behovet av förändringar. Garantipensionsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande den 5 juni i år.

I avvaktan på om beslut om garantipensionernas framtid, föreslås nu att de tillfälliga bestämmelserna för boende i EES och Schewiz förlängs fram till utgången av 2021.

Därutöver föreslås att garantipension och garantipension till omställningspension ska kunna fortsätta att betalas till personer i Storbritannien, trots beslutet förra året om brexit. I dag finns övergångsbestämmelser när det gäller brexit och garantipensionen, som gäller fram till utgången av 2020. Även dessa bestämmelser föreslås förlängas fram till utgången av 2021.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian.


 

Ardalan Shekarabi fick slutbetänkandet från garantipensionsutredningen

Posted on juni 5, 2020 by - Pension

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi fick den 5 juni Garantipensionsutredningens slutbetänkande: ”Grundpension — några anslutande frågor”. 

Utredningen tillsattes 2018 och har haft i uppdrag att se över garantipensionens konstruktion. Särskild utredare har varit lagmannen Göran Lundahl. 

En bakgrund till utredning var att EU-domstolen i december 2017 kom med en dom som innebar att dagens system för garantipensionen inte är fullt ut förenligt med EU-rätten. Framförallt förändrades förutsättningarna för den som är eller har varit bosatt i något annat EU-land.

Ett delbetänkande från den särskilde utredaren överlämnades i december förra året och nu kommer slutbetänkandet.

– Det svenska pensionssystemet genomgår förändringar och det är viktigt att alla delar följer med i utvecklingen. Utredningens förslag kommer nu att analyseras i Regeringskansliet, säger Ardalan Shekarabii en presskommentar.

I slutbetänkandet föreslås bland annat att åldersgränsen för hur länge man kan tjäna in garantipension genom bosättning anpassas till de planerade ändringarna av övriga åldersgränser, vilket år 2023 innebär en höjning från 64 till 65 år.

Utredningen förelår även att en undantagsregel tas bort, som i dag innebär att vissa försäkrade vid beräkning av garantipension kan tillgodoräkna sig bosättningstid i sitt tidigare hemland. Dessutom föreslås ett nytt grundskydd inom sjuk- och aktivitetsersättningen —grundersättning — som ersätter den nuvarande garantiersättningen. Grundersättningen föreslås vara beroende av försäkringstiden i Sverige, bosättningstid och arbetad tid, och ha samma nivåer som nuvarande garantiersättning.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av utredningens slutbetänkande.


Forena: Den nya grundpensionen övertygar inte EU-domstolen

Posted on mars 30, 2020 by - Pension

Forena ställer sig mycket kritisk till slutsatserna i utredningen om grundpension. Bland annat menar man att det finns stor risk att den föreslagna nyordningen inte kommer att övertyga EU-domstolen vid en eventuell framtida prövning. 

I Garantipensionsutredningens delbetänkande Grundpension, SOU 2019:53, föreslås att dagens garantipension ska ersättas med en ny pensionsordning, kallad grundpension.

Bakgrunden till förslaget är att en dom i EU-domstolen innebär att även bosättningstid inom hela EU ska betraktas som giltig försäkringstid för den svenska garantipensionen, och att denna pension inte ska kunna utbetalas till personer som inte bor i Sverige.

— Garantipensionen är grundskyddet i det svenska allmänna pensionssystemet som ställer krav på att individen har en stark anknytning till Sverige. En ordning som måste värnas. Utredningens förslag att huvudsakligen byta namn från garantipension och grundpension är långt ifrån tillräckligt och kommer troligen inte övertyga EU-domstolen vid en framtida prövning, säger Forenas samhällspolitiska chef Håkan Svärdman i en kommentar till Forenas remissvar.

— Vad Sverige bör göra är att utforma ett grundskydd för äldre där förmånerna för det allmänna pensionssystemet respektive minimiförmånerna för äldre som saknar egen försörjning tydligt åtskiljs. Det är ett uppdrag för en ny utredning som regeringen bör tillsätta så snart coronakrisen har bedarrat, avslutar Håkan Svärdman sin kommentar.

Här kan du ta del av Forenas remissvar på utredningen.


Ardalan Shekarabi: Det behövs ytterligare höjningar av pensionerna

Posted on december 30, 2019 by - Pension

Under år 2020 genomförs flera förändringar på pensionsområdet och regeringen summerar i ett pressmeddelande några av de förändringar som sker under året. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi säger i en kommentar att det behövs ytterligare höjningar av pensionerna. 

Regeringen påpekar i pressmeddelandet att man, tillsammans med Pensionsgruppen, genomför en höjning av bostadstillägg och garantipension. Bostadskostnadstaket i bostadstillägget för pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad för den som är ogift, och från 2 800 till 3 500 kronor per månad för den som är gift. Samtidigt höjs grundnivån i garantipensionen med 200 kronor per månad. Det innebär enligt regeringen att personer kan ha något högre inkomst jämfört med tidigare och fortfarande få garantipension.

Enligt regeringen innebär dessa förändringar sammantaget att cirka 675 000 pensionärer får ökad individuell disponibel inkomst.

– Höjda pensioner och en förbättrad levnadsstandard för våra äldre är en prioriterad fråga för regeringen. Från och med årsskiftet kan vi se konkreta resultat men det behövs mer. Pensionerna ska höjas, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i sin presskommentar.

Dessutom sänker regeringen skatten för personer över 65 år som har inkomster över cirka 17 000 kronor per månad sänks skatten. Detta berör ungefär en miljon pensionärer. För inkomster upp till cirka 17 000 kronor per månad är redan skatten lika eller lägre för pensionärer över 65 år jämfört med arbetande under 65 år. Regeringen skriver i sitt pressmeddelande att reformen motsvarar storleksmässigt den kvarvarande klyfta som 2018 beräknades finnas mellan skatt på arbete och pension. Det sjätte jobbskatteavdrag som infördes 1 januari 2019, efter en budgetreservation från Moderaterna och Kristdemokraterna, gör dock att en skillnad mellan löntagare och pensionärer kvarstår även efter denna reform.

En rad debattörer har påpekat att de beslutade höjningarna av garantipensionen och bostadstilläggets tak innebär att skillnaden i allmän pension minskar mellan den som arbetat hela livet och den som inte arbetat alls.