Etikett: hfd

HFD: OK att arvodera förmedlaren direkt ur en pensionsförsäkring

Posted on april 12, 2024 by - Förmedling

Högsta förvaltningsdomstolen har — med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked — i en dom beslutat att en försäkring inte upphör att klassificeras som en pensionsförsäkring för att det tas medel ur kapitalet för att finansiera arvodet till en försäkringsförmedlare.

Bakgrunden till frågeställningen är att en försäkring för att kunna definieras som en pensionsförsäkring måste uppfylla vissa villkor. Bland annat får försäkringsavtalet inte tillåta att medel tas ut ur försäkringen i strid med dessa villkor.

Men är det i strid med villkoren för pensionsförsäkringar att ta pengar från kapitalet för att bekosta ett arvode till en försäkringsförmedlare?

I ett pilotfall ställdes tidigare frågan till Skatterättsnämnden om det var OK med ett avtal om en pensionsförsäkring för en anställd vid ett företag innebärande att en försäkringsförmedlaren bistår vid förvaltningen av försäkringsavtalet med sådant som rådgivning, hantering av placeringsalternativ, fondbyten, löne- och premiejusteringar, val av försäkringsskydd, upprättande och ändring av förmånstagarförordnande och uttagsplanering inför och vid pension, där förmedlaren — i enlighet med en överenskommelse med försäkringsbolaget — får ett månatligt arvode baserat på värdet på försäkringen. Målet har benämnts ”Lovisamålet” med utgångspunkt på namnet på arbetsgivaren.

Ett sådant avtal strider mot reglerna, menade Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked i oktober förra året.

Skatterättsnämnden ansåg nämligen att avtalen innebär att försäkringskapitalet, genom uttaget av medel för att finansiera arvodet för de aktuella tjänsterna, används för att ställa medel till försäkringstagarens förfogande.

Förhandsbeskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som nu har meddelat sin dom.

I domen, som kom på torsdagen, konstaterar HFD att rådgivningstjänster av detta slag får ses som nödvändiga för att försäkringen ska utformas så att den passar den anställde och för att den anställde ska kunna tillgodogöra sig pensionsförmånerna på bästa sätt. Att medel tas ut ur försäkringen för att bekosta tjänsterna anses därför inte strida mot pensioneringssyftet, vilket innebär att försäkringen fortfarande är att betrakta som en pensionsförsäkring.

Så här skriver HFD i sin dom:

— Högsta förvaltningsdomstolen ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarar att ingåendet av de i ansökan beskrivna avtalen inte innebär att försäkringen inte är en pensionsförsäkring samt att uttaget av medel ur försäkringskapitalet inte medför att avskattning ska ske.

Tove Hässler, VD för Svenska Försäkringsförmedlares förening, SFM, säger i en kommentar att man ser positivt på HFD:s dom:

— SFM ser positivt på framgången att nå målet om möjlighet att finansiera en försäkringsförmedlares tjänster enligt lagen om försäkringsdistribution genom kundens försäkringskapital i en pensionsförsäkring. Vi ser detta som en kompletterande ersättningsmodell för att öka transparensen och konkurrensen med kundnyttan i fokus. För SFM är det helt centralt att en konsument inte ska drabbas negativt av ett oklart rättsläge, att branschens anseende är fortsatt starkt och att marknadens distributionsmodeller utvecklas. I övrigt kommer vi nu att analysera domen vidare.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD: Så kan franschisetagare till försäkringsbolag få lägre skatt

Posted on februari 7, 2024 by - Allmänt

Ifall ett försäkringsbolag äger över 30 procent av ett bolag som drivs av en franschisetagare till bolaget, så behöver inte någon del av aktieutdelningen tas upp som inkomst av tjänst. Istället kan all utdelning beskattas som kapitalinkomst vilket innebär en lägre skattesats. Det är innebörden av ett färskt avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen om tillämpningen av den så kallade utomståenderegeln. 

Bakgrunden är att 50-årig man bosatt i Saltsjö-Boo utanför Stockholm år 2022 vände sig till Skatterättsnämnden med en skattefråga gällande ett planerat företag som avsåg att sluta ett franchiseavtal med ett försäkringsbolag. (Eller mer korrekt är väl att beskriva det hela som ett pilotfall initierat av försäkringsbolaget, det brukar vara så det är i denna typ av ärenden hos SRN.)

Enligt ansökan till Skatterättsnämnden handlade det om en ny helt modell av franchiseavtal för att skapa konkurrenskraftiga, operativa och kommersiella förutsättningar för extern rekrytering av försäkringsförmedlare.

Det blivande franschisebolaget — som i ansökan går under namnet NYAB — ska enligt ansökan förmedla försäkringsbolagets produkter. Bolaget ska ägas till 69 procent av försäkringsförmedlaren och till 31 procent av försäkringsbolaget. Mannen blir anställd på heltid i bolaget med marknadsmässig månadslön.

I ett fåmansbolag beskattas normalt aktieutdelning på kvalificerade andelar delvis som inkomst av tjänst. Kvalificerade andelar är aktier som ägs av någon som är aktiv i företaget. Syftet med denna regel är att motverka att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst.

Men i vissa undantagsfall gäller den så kallade utomståenderegeln. Regeln innebär att om en utomstående — det vill säga en ägare som inte är verksam i bolaget — äger andelar i fåmansbolaget i i betydande omfattning, så ska andelar i fåmansföretaget inte anses vara kvalificerade. I alla fall inte om det inte skulle finnas särskilda skäl. Logiken bakom utomståenderegeln är att det i sådana fall ofta saknas anledning för delägare att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst i syfte att minska skatten, eftersom de i så fall också måste avstå en del av inkomsten till de utomstående ägarna.

Frågan till Skatterättsnämnden gällde nu huruvida den så kallade utomståenderegeln skulle bli tillämplig i den blivande franchisetagarens fall.

Skatterättsnämnden svarade i sitt beslut i maj förra året ja på frågan. Utomståenderegeln skulle vara tillämplig på andelarna i NYAB. Med andra ord skulle eventuell aktieutdelning inte till någon del skulle tas upp som inkomst av tjänst, eftersom det på grund av utomståenderegeln inte rörde sig om kvalificerade andelar.

Skatteverket överklagade beslutet från Skatterättsnämnden till Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt Skatteverket innebar ett löfte från försäkringsbolaget att lämna villkorade aktieägartillskott för att vid behov täcka fasta kostnader, att det fanns en reell möjlighet till inkomstomvandling.

På tisdagen meddelade HFD sin dom.

I domen tillbakavisar domstolen Skatteverkets farhågor och fastställer därför Skatterättsnämndens besked om att utomståenderegeln är tillämplig i detta fall.

Så här formuleras detta i HFD:s dom:

”I och med att försäkringsbolaget har rätt att få tillbaka gjorda tillskott kommer utdelning på aktierna i NYAB att lämnas till bägge aktieägarna i förhållande till vad var och en av dem faktiskt har investerat. För NN innebär det att det typiskt sett inte lönar sig för honom att i stället för att ta ut lön låta NYAB lämna utdelning på aktierna eftersom utdelningen till mer än 30 procent tillfaller försäkringsbolaget. Någon reell omvandlingsmöjlighet finns därmed inte i den tänkta strukturen.

Det utomstående ägandet får därför enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening anses motverka att arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster och det finns därför inte särskilda skäl att anse att NN:s andelar i NYAB är kvalificerade. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därmed fastställas.”

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD undanröjde SRN:s beslut om aktierna i Dina Försäkring AB

Posted on september 7, 2023 by - Sak

Högsta förvaltningsdomstolen har i två ärenden undanröjt besked från Skatterättsnämnden som rör klassificering av aktier i Dina Försäkring AB. 

Två Dina-bolag — Dina Försäkringar Göta och Dina Försäkringar Mitt — hade tidigare begärt förhandsbesked från Skatterättsnämnden om klassificeringen av sina aktieinnehav i Dina Försäkring AB.

Bakgrunden är att båda bolagen tidigare redovisat aktieinnehavet i Dina Försäkring AB som en placeringstillgång. En intern utredning visade att aktierna istället borde redovisas som andelar i intresseföretag, vilket båda bolagen numera gör.

Praxis från Högsta förvaltningsdomstolen säger dock att andelar som en gång har behandlats som lagertillgångar vid beskattningen behåller den karaktären även om syftet med innehavet förändras.

De båda bolagen ansökte därför under förra året om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att klarhet i om aktierna ändå kunde betraktas som näringsbetingade.

I mars kom Skatterättsnämnden med sitt beslut i de båda ärendena. Skatterättsnämnden menade i sitt förhandsbesked att andelarna i Dina inte kunde betraktas näringsbetingade.
Till saken hör att utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar är skattefria till skillnad från utdelningar från aktier som är klassificerade som placeringstillgångar.

Det framgår i ärendena att om ansökningen om förhandsbesked skulle resultera i att aktierna även fortsättningsvis ska behandlas som lagertillgångar, så övervägde bolagen att göra ett uppskovsgrundande andelsbyte för att komma ifrån klassificeringen av aktierna som lagertillgångar.

Den 4 september meddelade Högsta förvaltningsdomstolen sitt beslut i ärendena.

HFD säger i sina beslut egentligen inget om huruvida innebörden av Skatterättsnämndens beslut var korrekt.

Däremot menar HFD i båda ärendena att det var fel av Skatterättsnämnden att alls lämna ett förhandsbesked. Detta eftersom inget av Dina-bolagen enligt HFD inför en valsituation mellan olika handlingsalternativ när det gällde klassificeringen av Dina Försäkring AB-aktierna, och det heller inte kunde anses finnas ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande.

— Skatterättsnämnden borde således inte ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas, skriver HFD i sina båda beslut.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HFD:s beslut i det ena ärendet, som avser Dina Försäkringar Göta.


HFD: Svensk VD i Italien får avräkna italiensk skatt på tjänstepension

Posted on september 1, 2023 by - Pension

En svensk bosatt i Italien har — med tillämpning av Sveriges skatteavtal med Italien — rätt till avräkning för erlagd italiensk skatt avseende avsättningar till en tjänstepensionsförsäkring vid beskattningen av de utbetalningar som han senare får från försäkringen. Det slår Högsta förvaltningsdomtolen fast i en dom om ett förhandsbesked i Skatterättsnämnden. 

Domen gäller ett beslut i Skatterättsnämndens från januari som överklagats till HFD.

Förhandsbeskedet gällde en svensk medborgare som är VD för ett svenskt aktiebolag, men bor och arbetar i Italien där han också har skatterättslig hemvist. Han har erbjudits att teckna en premiebestämd tjänstepensionsförsäkring hos ett svenskt försäkringsföretag till vilken arbetsgivaren gör månatliga avsättningar för tryggande av den framtida pensionen.

Han ansökte om förhandsbesked för att få klart för sig om avsättningarna till tjänstepensionsförsäkringen och utbetalningarna från den kommer att anses vara samma inkomst, och om utbetalningarna regleras i en annan bestämmelse i skatteavtalet än avsättningarna till försäkringen. Dessutom vill han få klarlagt om den skatt som betalas i Italien med anledning av avsättningarna berättigar till avräkning i samband med beskattningen av utbetalningarna från försäkringen.

Av ansökan om förhandsbesked framgick att han beskattas i Italien för avsättningarna till tjänstepensionsförsäkringen och att när pension senare betalas ut från försäkringen kommer han att vara skattskyldig i Sverige och ha skatterättslig hemvist här. Med andra ord kommer utbetalningarna från tjänstepensionsförsäkringen att beskattas i Sverige.

Skatterättsnämnden fann att avsättningarna till respektive utbetalningarna från tjänstepensionsförsäkringen är samma inkomst och att utbetalningarna från försäkringen utgör pension och omfattas av en annan bestämmelse i avtalet än den som avsättningarna enligt lämnade förutsättningar omfattas av. Nämnden gav också besked om att han vid beskattningen av utbetalningarna från försäkringen har rätt till avräkning av den skatt som betalas i Italien på belopp som har avsatts till försäkringen.

Både den skattskyldige och Skatteverket yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas av HFD.

— Eftersom de utbetalningar AA erhåller från tjänstepensionsförsäkringen är samma inkomst som Italien enligt lämnade förutsättningar får beskatta enligt skatteavtalet när avsättningarna till försäkringen görs så har han också rätt att avräkna ett belopp från den svenska inkomstskatten som motsvarar den inkomstskatt han har erlagt i Italien, skriver HFD bland annat i sin dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HFD:s dom.


,

Inget prövningstillstånd i Skandias miljontvist om direktpensioner

Posted on juli 7, 2023 by - Liv

Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i den skattetvist där Skatteverket upptaxerade Skandia på 37,4 miljoner kronor avseende direktpensioner för ledande medarbetare. En central fråga i tvisten är hur en försäkringskoncern med blandad verksamhet kan visa att en tidigare medarbetare endast har arbetat i den inkomstbeskattade delen av verksamheten.

Bakgrunden till skattetvisten är att Skatteverket år 2019 beslutade att neka avdrag i Försäkringsaktiebolaget Skandia för beskattningsår 2017 på totalt 37,4 miljoner kronor.

Det Skatteverket framförallt anmärkte på var bolagets kostnader för vissa direktpensionsutbetalningar till ett antal tidigare ledande medarbetare. Avdragen gällde pensionsåtaganden genom företagsägda kapitalförsäkringar för befattningshavare i koncernledning, stabsfunktioner och inkomstbeskattade dotterbolag.

Enligt Skatteverkets bedömning hade Skandia felaktigt bokfört kostnaderna för direktpensionen i den del av Skandias verksamhet som var inkomstbeskattad, trots att man inte kunnat visa att det var i just den delen av verksamheten som medarbetarna tidigare hade varit verksamma. Skatteverket menade med andra ord att Skandia gjort en felaktig fördelning av kostnaderna mellan de delar av koncernen som är inkomstbeskattad, aktieägarrörelsen, och den avkastningsbeskattade försäkringsrörelsen.

Skandia överklagade i en första vända Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten. I förstahandsyrkandet begärde Skandia ett godkännande av avdrag för direktpensionerna på 33,5 miljoner kronor. Skandia framförde i rätten att personerna som berördes av direktpensionsutbetalningarna endast arbetat inom Skandias inkomstbeskattade verksamhet och att det därmed skulle medges avdrag fullt ut för pensionsutbetalningarna.

Men förvaltningsrätten menade att Skandia inte gjort sitt förstahandsyrkande sannolikt. Däremot godtog domstolen Skandias andrahandsyrkande med begäran om godkännande av avdrag på 32,2 miljoner kronor.

Skandia valde att att överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten och yrkade där på avdrag på 33,5 miljoner kronor, det vill säga det som var bolagets förstahandsyrkande i förvaltningsrätten. Skandia framförde bland annat att förvaltningsrätten gjort en felaktig bevisvärdering och tillämpat ett beviskrav som överstiger beviskravet i den ordinarie skatteprocessen. Bland annat skrev Skandia att man inte uppfattat att en arbetsgivare 30 år senare måste kunna bevisa exakt vilka arbetsuppgifter som legat till grund för den gjorda pensionsutfästelsen och att detta måste särskilt dokumenteras och arkiveras, och påpekade att det var oklart om bolaget hade kunnat behålla sådana uppgifter med hänsyn till GDPR-regelverket.

Kammarrätten underkände i sin dom tidigare i år Skandias argumentation och fastställde därmed förvaltningsrättens beslut.

Skandia överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, men inte heller där fick Skandia gehör för sin ståndpunkt. HFD beslutade den 13 juni att inte meddela något prövningstillstånd.

Så här skriver Högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut:

— Högsta förvaltningsdomstolen finner att det inte har kommit fram skäl att meddela prövningstillstånd.

Prövningstillstånd meddelas normalt endast då ett avgörande i målet är viktigt för ledningen av rättstillämpningen eller när det finns synnerliga skäl för en prövning, exempelvis att det finns grund för resning eller att målets utgång uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i Högsta förvaltningsdomstolen. Och här hittar du domen i kammarrätten.


HFD prövar om utländska fonder diskrimineras i svensk lagstiftning

Posted on juli 12, 2022 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd i tre fall där finländska pensionsfonder menar att den svenska lagstiftningen om kupongskatt missgynnar utländska pensionsfonder i förhållande till de svenska AP-fonderna. 

De tre prövningstillstånden gäller överklaganden från kammarrätten från de finländska fonderna Landskapet Ålands pensionsfond, Kyrkans Centralfond ochKommunernas pensionsförsäkring, KEVA.

Den fråga som prövas av HFD gäller om det är förenligt med den fria rörligheten för kapital i EUF-fördraget att ta ut kupongskatt på utdelningar till ett offentligt pensionsinstitut etablerat i Finland.

I alla tre fallen har de finländska fonderna fått nej i förvaltningsrätt och i kammarrätt till att — på motsvarande sätt som svenska AP-fonder — slippa kupongskatt på aktieutdelningar från svenska aktiebolag. De finländska fonderna har framfört att denna hållning, som även Skatteverket står bakom, strider mot bestämmelserna om fri rörlighet för kapital i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget.

De finländska pensionsfonderna har också i in argumentation hänvisat till att EU-kommissionen i en skrivelse till Sverige ifrågasätter den svenska kupongskatten på utdelningar till utländska offentliga pensionsanstalter.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av det beslutet om prövningstillstånd som avser Landskapet Ålands pensionsfond, här hittar du det beslut som avser finländska Kyrkans Centralfond och här det beslut som gäller finländska Kommunernas pensionsförsäkring, KEVA.


HFD undanröjer skattebeslutet om Folksam Livs beståndsöverlåtelse

Posted on juli 3, 2022 by - Liv

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom undanröjt ett beslut från Skatterättsnämnden som gäller beskattning vid överlåtelse av delbestånd från Folksam Liv till Folksam Tjänstepension. Bakgrunden till HFD-beslutet är den nya lagstiftningen om att delbeståndöverlåtelser i syfte att renodla tjänstepensionsverksamhet under 2022 sker utan skattekonsekvenser. Därmed behövs inte längre något besked från Skatterättsnämnden i frågan, slår HFD fast. 

Förra året skickade Folksam Liv en fråga till Skatterättsnämnden om beskattning i samband med överlåtelse av delbestånd från bolaget eftersom man ville veta mer om skattereglerna i samband med att delar av livbolagets bestånd skulle överlåtas till Folksam Tjänstepension, i skatteärendet kallat HAB.

Folksam ställde fyra frågor till Skatterättsnämnden, bland annat om det mottagande bolaget skulle ta upp marknadsvärdet på de överlåtna tillgångarna som en inkomst.

Skatterättsnämnden menade i sitt beslut i oktober förra året att rättsläget var att det mottagande bolag vid delbeståndsöverlåtelse ta upp marknadsvärdet på de tillgångar som överlåts som en inkomst. Nämnden motiverade sitt beslut bland annat med att överlåtelsen inte avsåg ett helt försäkringsbestånd och att man då inte kunde tillämpa de skattereglerna i lagen som gällde överlåtelser av hela bestånd. Tre av Skatterättsnämndens ledamöter framförde skiljaktig mening i en av detaljfrågorna.

Skatteverket höll inte med om Skatterättsnämndens bedömning och valde att överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverket menade att förhandsbeskedet borde ändras så att företaget inte ska dra av en utgift och dotterbolaget inte ta upp en inkomst för den del av överlåtelsen som motsvarar marknadsvärdet på de överlåtna tillgångarna som motsvarar tjänstepensionsbeståndets andel av försäkringstagarnas anspråk på medel i konsolideringsfonden — inklusive årets resultat — hänförliga till inkomstbeskattade försäkringar. Skatteverket yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas i övriga delar.

I torsdags, den 30 juni, kom Högsta förvaltningsdomstolen dom.

Beslutet blev nu att helt undanröja förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden.

Bakgrunden är den nya lagstiftningen som innebär att försäkringsföretag kan överlåta en del av sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsföretag utan omedelbara inkomstskattekonsekvenser, om överlåtelsen sker under 2022 i syfte att renodla företagets tjänstepensionsverksamhet. Därmed behövs inget förhandsbesked alls i frågan, menar HFD.

Så här formuleras det i domen:

— Den tillfälliga lagändringen innebär att den typ av omstrukturering som företaget överväger att genomföra inte kommer att utlösa någon omedelbar beskattning. Mot denna bakgrund kan det inte längre anses vara av vikt för företaget att förhandsbesked meddelas. Det kan inte heller anses vara av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att ett sådant besked meddelas. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD: Robotrådgivare får ta ut sin avgift direkt ur tjänstepensionen

Posted on juni 2, 2022 by - Liv

Robotrådgivaren Advinans kan ta ut sin avgift för kapitalförvaltningen direkt ur en tjänstepensionsförsäkring i Futur Pension, utan att det innebär att försäkringen klassas om till en kapitalförsäkring. Det är innebörden av en färsk dom i Högsta förvaltningsdomstolen. 

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett pilotmål där en privatperson överklagat ett beslut från Skatterättsnämnden om kategoriseringen av en försäkring i Futur Pension.

Frågan till Skatterättsnämnden gällde om det var möjligt att konstruera försäkringen så att robotrådgivaren Advinans fick ansvaret för att förvalta kapitalet i försäkringen, mot att en avgift tas ut direkt från försäkringskapitalet.

Skatterättsnämnden slog i sitt förhandsbesked den 5 november förra året fast att den föreslagna konstruktionen där avgiftsuttaget sker direkt från försäkringskapitalet inte innebar att försäkringen förlorade sin skattemässiga status som tjänstepensionsförsäkring.

Så här beskrivs SRN:s ställningstagande av HFD:

— Skatterättsnämnden fann att någon avskattning inte ska ske med anledning av avgiftsuttaget och anförde följande. Uttaget kan mer jämställas med en administrativ åtgärd än ett försäkringsfall. Förvaltning av ett försäkringskapital är närmast en förutsättning för att förmånstagaren ska kunna tillgodogöra sig en pensionsförsäkring. Ett uttag av avgifter för en sådan tjänst kan inte anses strida mot pensioneringssyftet eller på annat sätt komma i konflikt med syftet med de villkor som gäller för att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring. Att det är någon annan part än försäkringsgivaren som står för avgiftsuttaget eller att det är fråga om en individuell placeringstjänst som enbart kommer en försäkrad till del föranleder ingen annan bedömning. Förfarandet kan inte heller på annat sätt anses innebära ett förfogande i strid med villkoren för pensionsförsäkring.

Beslutet överklagades av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen. Skatteverket menade att den föreslagna konstruktionen med avgiftsuttaget innebar att försäkringen måste betraktas som en kapitalförsäkring, vilket innebär att avskattning ska ske av försäkringens kapital.

I sitt beslut går nu HFD helt på Skatterättsnämndens och den försäkradees linje. Så här heter det bland annat i HFD-domen:

— Som Skatterättsnämnden har konstaterat måste kapitalet i en pensionsförsäkring förvaltas. Det kan inte anses strida mot pensioneringssyftet att avgiften för denna förvaltning belastar försäkringen i stället för att någon annan lösning väljs för erläggande av avgiften. Detta gäller oavsett om avgiften tas ut av försäkringsgivaren eller direkt av förvaltaren. Det förhållandet att en avgift tas ut på det sätt som beskrivs i ansökan kan därför inte anses innebära att NN tillförs medel ur försäkringen i strid med villkoren i 58 kap inkomstskattelagen. Avgiftsuttaget medför således inte att försäkringen inte är en pensionsförsäkring i inkomstskattelagens mening eller att försäkringen ska avskattas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD gav PT i mål om beräkningen av garantipension efter EU-domen

Posted on juli 19, 2021 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål som gäller nivån på garantipension. Det domstolen ska ta ställning till är om den uppmärksammade domen i EU-domstolen från år 2017 innebär att det finns synnerliga skäl att ompröva beslutet om garantipension för en kvinna som även får pension i Norge.

En kvinna i 70-årsåldern fick under förra året besked från Pensionsmyndigheten om att metoden för att räkna ut nivån på hennes garantipensionen hade förändrats. Därför skulle hon — från januari 2018 — få en sänkning av sin garantipension från 5 700 kronor till knappt 2 000 kronor per månad. Detta eftersom hon samtidigt fick ålderspension från Norge. Pensionsmyndigheten har dock sagt att man i det här fallet inte kommer att kräva tillbaka de pengar som redan har betalats ut.

Pensionsmyndigheten fattade sitt beslut mot bakgrund av att en uppmärksammad dom i EU-domstolen år 2017 slagit fast att den svenska garantipensionen ska ses som en minimiförmån. Detta innebär att pensioner i utlandet ska ingå när den svenska garantipensionen beräknas.

Kvinnan överklagade beslutet från Pensionsmyndigheten och framförde bland annat att EU-domstolens beslut knappast var tänkt att tillämpas retroaktivt. När hennes svenska garantipension samordnades med hennes norska ålderspension hade EU-domstolen ännu inte fattat sitt beslut och därmed hade hon ingen möjlighet att planera pensionsuttagen utifrån den nya tillämpningen av regelverket, menade hon.

Förvaltningsrätten — och senare kammarrätten — avslog överklagandet med hänvisning till att det i det här fallet fanns synnerliga skäl att ompröva beslutet om nivån på garantipension för kvinnan. Detta eftersom det rörde sig om så pass mycket pengar.

Högsta förvaltningsdomstolen kommer nu att pröva frågan om det i det här fallet har funnits synnerliga skäl att ompröva nivån på garantipensionen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & LIv Premium ta del av domen i kammarrätten.


Pensionsmyndigheten förlorade i HFD om efterlevandeskyddet

Posted on juni 30, 2021 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål som rör om rätten till efterlevandeskydd för premiepensionen, trots att paret inte delade bostad i samband med dödsfallet. HFD slår i sin dom fast att efterlevandeskyddet ska betalas ut och går därmed emot Pensionsmyndigheten som överklagat domen från lägre instanser. 

Målet gällde en en kvinna i Bohuslän som sedan år 1982 varit samboende med en man. Mannen hade tidigare tecknat ett efterlevandeskydd för premiepensionen med sin sambo som medförsäkrad. När han avled år 2018 bodde han sedan drygt ett år tillbaka på ett äldreboende. Detta innebar att kvinnan och mannen vid dödsfallet var folkbokförda på skilda adresser.

Centralt i målet är alltså frågan om två personer fortfarande kan anses som sambor — och därmed kunna få del av efterlevandeskyddet vid dödsfall — trots att de inte bor på samma adress.

Pensionsmyndigheten menade att det inte var möjligt att att bevilja premiepension till efterlevande eftersom mannen och kvinnan inte var samboende då mannen avled. Kvinnan överklagade Pensionsmyndighetens beslut till domstol. Förvaltningsrätten i Göteborg gav kvinnan rätt i en dom förra året. Pensionsmyndigheten överklagade då till Kammarrätten i Göteborg, som i en dom från april förra året också gick på kvinnans linje.

Men Pensionsmyndigheten valde att överklaga vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som beviljade prövningstillstånd i målet i höstas. Nu har domen kommit i Högsta förvaltningsdomstolen.

HFD går helt och hållet på kvinnans linje och fastställer därmed underrätternas domar. HFD underkänner därmed argumentationen från Pensionsmyndigheten.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens är det väsentligt att beakta syftet med och konstruktionen av efterlevandeskyddet.

— Efterlevandeskyddets syfte och konstruktion talar enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening klart för att enbart boendeförhållandena inte kan vara utslagsgivande vid bedömningen av om ett samboförhållande ska anses ha upphört eller inte. Anledningen till att paret vid tidpunkten för dödsfallet inte bodde i samma bostad måste också kunna beaktas liksom parternas avsikter, heter det bland annat i domen.

Sammantaget kommer HFD fram till att avsikten var att samboförhållandet skulle bestå och att detta väger tyngre än att de vid dödsfallet inte delade bostad. Så här formuleras det i domen:

— Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening väger EB:s och JE:s gemensamma avsikt att samboförhållandet skulle bestå tyngre än det förhållandet att de vid dödsfallet inte bodde i samma bostad. EB ska därför vid tillämpningen av reglerna om efterlevandeskydd under pensionstiden anses ha varit sambo med JE vid hans död. Hon har därmed rätt till premiepension till efterlevande. Överklagandet ska därför avslås.

Två av justitieråden uttryckte skiljaktig mening. De ansåg visserligen precis som majoriteten att samboförhållandet fortfarande gällde, men menade att det fanns skäl att göra bedömningen med utgångspunkt från sambolagens regler om när ett samboförhållande upphör.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD.


HFD undanröjde SRN-beslut om moms på Nomor AB:s försäkringspremier

Posted on februari 23, 2021 by - Allmänt

Högsta förvaltningsdomstolen har undanröjt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden till skadedjursbekämpningsbolaget Nomor i ett ärende som avser moms på försäkringstjänster. HFD har även avvisat Nomors ansökan, eftersom domstolen menar att Nomor ändrat beskrivningen av ärendet jämfört med när frågan prövades av Skatterättsnämnden.

Nomor AB ägnar sig åt skadedjursbekämpning och har bland annat avtal med flera olika svenska försäkringsbolag. Bolaget är också registrerat som försäkringsdistributör hos Finansinspektionen.

År 2019 ansökte Nomor om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden i en fråga som gällde moms på bolagets tjänster riktade mot försäkringsbolag. Nomor önskade få besked om bolagets tjänster mot försäkringsbolag omfattades av undantag från skatteplikt för försäkrings- och återförsäkringstjänster. Nomors utgångspunkt var då att försäkringsbolagens betalning för tjänsten kunde betraktas som en återförsäkringspremie som därmed inte borde beläggas med moms.

Skatterättsnämnden beslutade dock att det inte handlade om tjänster som omfattades av undantaget från momsplikt. I sitt beslut, som kom förra året, konstaterade Skatterättsnämnden att tjänsten snarare verkade vara en typ av abonnemang på skadesaneringstjänster, där ersättningen justeras årligen utifrån de faktiska kostnaderna. Med andra ord handlade det enligt Skatterättsnämnden inte om ett momsbefriat återförsäkringsåtagande med övertagande av risk.

Nomor AB överklagade Skatterättsnämndens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. I överklagandet påpekade Nomor bland annat att Skatterättsnämnden jnte beskrivit förhållandena korrekt när det gällde premiesättningen. Nomor förklarade för HFD att försäkringsbolagens premier istället justeras i enlighet med konsumentprisindex, och inte höjs årligen utan omförhandlas i samband med att en ny avtalsperiod börjar.

Skatteverket framförde då till do0mstolen att förhandsbeskedet från Skatterättsmnämnden borde undanröjas, och ansökningen avvisas, eftersom bolaget har ändrat i de förutsättningar som Skatterättsnämnden lagt till grund för sin bedömning.

HFD väljer nu i sin dom att gå på Skatteverkets linje och undanröja Skatterättsnämndens beslut samt avvisa ansökningen.

Så här skriver HFD bland annat i sin dom:

— Bolaget har i sin ansökan om förhandsbesked, såvitt gäller premiesättningen för senare perioder, uppgett att skadestatistik sammanställs för försäkringsstocken varje år och att premien vid behov kommer att justeras inför kommande år för det fall att någon av bolagets kunder haft ett stort antal inträffade försäkringsfall. Denna omständighet har Skatterättsnämnden lagt till grund för sin bedömning. I Högsta förvaltningsdomstolen har bolaget påpekat att detta inte är en korrekt beskrivning av premiesättningen. Beskrivningen av omständigheterna har alltså ändrats i förhållande till den beskrivning som lämnats inför Skatterättsnämndens prövning (jfr HFD 2018 not. 18).

Ett av justitieråden i HFD var skiljaktigt och ville istället att HFD skulle upphäva förhandsbeskedet och återförvisa målet till Skatterättsnämnden för ny handläggning.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD.

Och här kan du ta del av beslutet i Skatterättsnämnden från förra året, i anonymiserad form.


Marsh fick inte prövningstillstånd av HFD för sin momsfråga

Posted on juli 20, 2020 by - Förmedling

Högsta förvaltningsdomstolen har fattat beslut om att inte meddela prövningstillstånd i det mål som Marsh Försäkringsmäklare AB Momsgrupp velat få prövat i högsta instans. 

Den fråga som Marsh ville få prövad gäller i grunden vilka tjänster som utförs av förmedlare som är momsbelagda och vilka tjänster i försäkringsförmedling som är momsbefriade.

Överklagandet och ansökan om prövningstillstånd skickades av Marsh sedan förmedlarbolaget under förra året förlorade ett mål i kammarrätten i Stockholm om moms på utlandstjänster, och därmed tvingades betala ytterligare 1,4 miljoner kronor i skatt plus ett skattetillägg på 277 000 kronor för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Bakgrunden till skattetvisten är det svenska Marshbolagets samarbete med systerföretag i andra länder. Eftersom förmedlingen har skett gemensamt med andra Marsh-bolag, borde det inte bli moms på de koncerninterna transaktionerna, menade Marsh då.

Men Skatteverket och domstolarna tyckte annorlunda, och ansåg Marsh i Sverige hade köpt in vissa administrativa tjänster som inte var momsbefriade. Tjänsterna utgjorde inte försäkringsförmedling och hade heller inte någon nära anknytning till försäkringstransaktioner, menade såväl Skatteverket och domstolarna som bedömde ärendet.

Marsh menade däremot att domstolarna felaktigt tolkat rättsläget på ett sådant sätt att en stor del av en försäkringsförmedlares kärnverksamhet faller utanför området för momsundantaget.

— Detta skulle innebära en mycket stor förändring i förhållande till vad som hittills har ansetts gälla samt i förhållande till den bedömning som görs i andra EU-länder, hette det i skrivelsen där Marsh argumenterade för att det borde beviljas prövningstillstånd. Men det argumentet bet alltså inte på Högsta förvaltningsdomstolen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HFD:s beslut.

Och här kan du ta del av ansökan från Marsh om prövningstillstånd.


Marsh vill att HFD avgör frågan om moms på försäkringsförmedling

Posted on juni 5, 2020 by - Förmedling

Vad är egentligen momsbelagt och vad är momsbefriat i försäkringsförmedling? Marsh har vänt sig till Högsta förvaltningsdomstolen med en begäran om prövningstillstånd i en tvist med Skatteverket hur man ska se på moms på försäkringsförmedlingstjänster. 

Överklagandet och ansökan om prövningstillstånd kommer efter det att Marsh i november förra året förlorade ett mål i kammarrätten i Stockholm om moms på utlandstjänste. Marsh tvingades betala ytterligare 1,4 miljoner kronor i skatt plus ett skattetillägg på 277 000 kronor för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Överklagandet och begäran om prövningstillstånd skickades till HFD i december förra året.

Bakgrunden till tvisten är det svenska Marshbolagets samarbete med systerföretag i andra länder. År 2010 genomförde Marsh ett förmedlaruppdrag tillsammans med några Marshbolag utomlands. Eftersom förmedlingen skedde gemensamt med de andra Marsh-bolagen borde det inte bli moms på de koncerninterna transaktionerna, menade Marsh.

Skatteverket tyckte annorlunda. Marsh i Sverige hade köpt in vissa administrativa tjänster som inte var momsbefriade, menade myndigheten. Tjänsterna i de utländska Marshbolagen utgjorde enligt Skatteverket inte försäkringsförmedling och hade heller inte någon nära anknytning till försäkringstransaktioner.

Marsh överklagade, men både förvaltningsrätten och kammarrätten  gick helt på Skatteverkets linje. Köpet av tjänster från koncernbolag i andra länder var inte av den karaktären att de skulle vara momsbefriade, slog domstolarna fast.

— I likhet med förvaltningsrätten anser kammarrätten att det saknas stöd i utredningen för att de lokala Marshbolagen, genom upphandling av försäkringsavtal lokalt eller på annat sätt, har tillhandahållit Marsh AB tjänster med sådant innehåll att tjänsterna kan sägas innefatta uppsökande av försäkringstagare och sammanföring av dem med försäkringsgivare. De tjänster som de lokala Marshbolagen har tillhandahållit Marsh AB är därför inte undantagna från skatteplikt, hette det i kammarrättens dom i november förra året.

I sitt överklagande skriver nu Marsh att man anser att Kammarrätten — särskilt med utgångspunkt från en dom i det så kallade Aspiro-målet — felaktigt har tolkat rättsläget på ett sådant sätt att en stor del av en försäkringsförmedlares kärnverksamhet faller utanför området för momsundantaget.

— Detta skulle innebära en mycket stor förändring i förhållande till vad som hittills har ansetts gälla samt i förhållande till den bedömning som görs i andra EU-länder, heter det i skrivelsen där Marsh argumenterar för att det bör beviljas prövningstillstånd.

Parallellt med detta rättsfall har Marsh även överklagat andra skattebeslut som gäller liknande frågeställningar. Den 4 maj överklagades till förvaltningsrätten ett momsbeslut som avser december 2013.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i kammarrätten från november förra året.

Och här kan du ta del av överklagandet, och ansökan om prövningstillstånd, till Högsta förvaltningsdomstolen.


HFD: Lendifys tjänster ska vara helt momsbefriade

Posted on maj 29, 2020 by - Allmänt

Nej, tjänster som kompletterar förmedling av lånetjänster ska inte vara momsbelagda. Det säger Högsta förvaltningsdomstolen i en färsk dom som gäller låneförmedlaren Lendify. 

Lendify driver en tjänst som kopplar samman långivare med låntagare. Man får betalt av långivaren genom en månatlig serviceavgift med en viss procent av lånesumman. Dessutom sköter man i vissa fall även inkassotjänster och utskick av avier med mera.

För att få klart för sig vilka av bolagets tjänster som var momsbefriade och vilka som var momsbelagda, vände sig Lendify till Skatterättsnämnden. Nämnden menade i sitt beslut att vissa av de tjänster som Lendify får betalt för ska vara belagda med moms, exempelvis indrivning och aviavgifter.

Lendify överklagade då till Högsta förvaltningsdomstolen. Och HFD ändrar nu på Skatterättsnämndens beslut, så att även dessa tjänster blir momsbefriade.

HFD menar att Lendifys erbjudande utgör en sammansatt tjänst där låneförmedlingen är den huvudsakliga delen och övriga delar är underordnade.

— Av detta följer att även övriga delar, såsom de åtgärder som bolaget vidtar vid utebliven betalning, är undantagna från skatteplikt. De avgifter som tas ut för sådana indrivningsåtgärder är således en del av ersättningen för det från skatteplikt undantagna sammansatta tillhandahållandet. Detsamma gäller den avgift som tas ut av kredittagare som väljer att bli aviserade på visst sätt, heter det i HFD:s dom.

Beslutet skulle eventuellt kunna ses som en parallell till frågan om vilka tjänster som försäkringsförmedlare utför som det ska vara moms på.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.

[premum]

HFD: SRN borde inte ha beslutat om pensionsskatt för svensk i Italien

Posted on maj 28, 2020 by - Pension

Skatterättsnämnden gjorde fel när man lämnade förhandsbesked om tjänstepensionsskatt för en svensk medborgare på väg att flytta till Italien. Det är innebörden av ett färskt beslut i Högsta förvaltningsdomstolen. HFD undanröjer nu Skatterättsnämndens förhandsbesked — och avvisar ansökningen helt, då det inte anses viktigt för sökanden att få förhandsbesked och heller finns några prejudikatskäl.

Det var i höstas som Skatterättsnämnden lämnade ett förhandsbesked om svenska statens rätt att beskatta utbetalningar från en tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare bosatt i Italien. Skatterättsnämnden menade då i sitt besked att Sverige, med utgångspunkt från skatteavtalet med Italien, hade rätt att beskatta utbetalningarna.

Bakgrunden till förhandsbeskedet var att en svensk medborgare planerade att flytta till Italien, och ville få klarlagt hur hans tjänstepension skulle beskattas.

Skatterättsnämnden konstaterade i sitt beslut att skatteavtalet med Italien reglerar beskattning av pensionsförsäkringar. Visserligen framgår det inte explicit att detta även gäller tjänstepensionsförsäkringar — men nämnden menade att det heller inte går att säga att avtalet inte också omfattar tjänstepensionsförsäkringar.

Både Skatteverket och den sökande ansåg att förhandsbeskedet också skulle prövas av Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen säger nu i sitt beslut att den planerade flytten till Italien uppenbarligen inte var beroende av beskedet från Skatterättsnämnden, eftersom avflyttningen genomfördes innan SRN-beskedet hade lämnats. Mot denna bakgrund menar Högsta förvaltningsdomstolen att det inte var viktigt för honom att lämna förhandsbesked i ärendet. HFD anser heller inte att det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande.

— Sammanfattningsvis borde Skatterättsnämnden inte ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas, skriver Högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i HFD.

Och här kan du ta del av det tidigare beslutet i Skatterättsnämnden.