Etikett: Högsta Förvaltningsdomstolen

Gamla Liv vann i HFD i Skattetvist om drygt 100 miljoner kronor

Posted on december 4, 2024 by - Liv

Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv har vunnit i ett skattemål i Högsta förvaltningsdomstolen, gällande vilken typ av beskattning som ska ske när det gäller mottagen återförsäkring för sjuk- och olycksfallsrisker. Därmed slipper bolaget betala ytterligare skatt på drygt 100 miljoner kronor som Skatteverket hade krävt.  

Målet i HFD gällde om Gamla Livs affär när det gäller mottagen återförsäkring för sjuk- och olycksfallsrisker ska beskattas med avkastningsskatt eller med inkomstskatt.

Bakgrunden är att Skatteverket beslutat att höja inkomsten av näringsverksamhet i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Livs för beskattningsåren 2014 och 2015 med 70,8 miljoner kronor respektive 32,7 miljoner kronor, avseende mottagen återförsäkring för risker kopplade till sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Skatteverkets ansåg nämligen att bolagets verksamhet som avsåg mottagen återförsäkring skulle beskattas med inkomstskatt, i enlighet med en undantagsbestämmelse i inkomstskattelagen.

På Gamla Liv menade man däremot att den mottagna återförsäkringen skulle beskattas med avkastningsskatt, enligt huvudregeln. Bolaget överklagade därför Skatteverkets beslut till domstol.

Förvaltningsrätten i Stockholm beslutade år 2022 att bifalla överklagandet. Domstolen slog fast att det saknades stöd i lagstiftning och förarbetena att tolka lagen som Skatteverket gjort.

Skatteverket överklagade till kammarrätten i Stockholm som precis som förvaltningsrätten gick på bolagets linje. Myndigheten överklagade vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som den 23 april meddelade prövningstillstånd.

Nu har alltså dom meddelats i Högsta förvaltningsdomstolen.

HFD går i domen — i likhet med förvaltningsrätt och kammarrätten — helt på bolagets linje. Sammanfattningsvis konstaterar domstolen att den undantagsparagraf som Skatteverket hänvisade till inte alls är relevant när det gäller beskattning av återförsäkring.

Så här formuleras det i domen från HFD:

— Bestämmelsen i 39 kap. 4 § inkomstskattelagen avser inkomster, premier och utgifter som hänför sig till sjuk- och olycksfallsförsäkringar och omfattar inte återförsäkringar. Av detta följer att det saknas stöd för att inkomstbeskatta den aktuella återförsäkringsrörelsen. Skatteverkets överklagande ska därmed avslås.

Enligt domen beviljas bolaget ersättning för kostnader i Högsta förvaltningsdomstolen med 250 000 kronor.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HFD:s dom.


Glenn Nilsson: ”Vi känner oss trygga och nöjda med Lovisadomen”

Posted on april 26, 2024 by - Förmedling

”Vi känner oss trygga och nöjda med Lovisadomen”. Det säger SFM:s vice ordförande Glenn Nilsson i en kommentar till Sak & Liv gällande utgången i HFD av det rättsfall som klargjorde att det är möjligt att löpande ta medel ur en pensionsförsäkring för att arvodera en försäkringsförmedlare.

Tidigare i april föll domen i Högsta förvaltningsdomstolen i ”Lovisamålet”, som gällde huruvida det var möjligt att arvodera en försäkringsförmedlare genom att medel tas ur kapitalet på en pensionsförsäkring.

HFD beslutade i sin dom — med ändring av Skatterättsnämndens tidigare förhandsbesked i ärendet — att det inte är i strid med villkoren för pensionsförsäkringar att ta pengar från kapitalet för att bekosta ett arvode till en försäkringsförmedlare.

Målet har drivits som ett pilotfall av Svenska försäkringsförmedlares förening. Beteckningen ”Lovisamålet” kommer från namnet på det företag som figurerade som arbetsgivare i pilotmålet. I pilotfallet har Söderberg & Partners varit försäkringsförmedlare och Futur Pension försäkringsgivare.

Glenn Nilsson är vice ordförande för SFM och ordförande för SFM:s livgrupp, som tillsammans med en arbetsgrupp tillsatt av SFM har drivit pilotfallet.

Sak & Liv har bett Glenn Nilsson om en kommentar till domen.

Grattis till vinsten i HFD! Tänker ni att HFD:s utslag var väntat?

— Arbetet startade något år innan vi prövade ärendet i Skatterättsnämnden, SRN. Under det första året handlade en stor del i att analysera rättsläget och förutsättningarna att lyckas. Vi kände oss stärkta av det arbetet. Väl i processen, först SRN, därefter HFD, framkommer alternativa sätt att se på regelverk, framförallt från Skatteverket. I det ljuset odlas kanske en del oro men vi har haft ett gott självförtroende hela vägen.

Både SRN och Skattemyndigheten hade en annan syn på rättsläget än HFD. Var det en överraskning när SRN:s förhandsbesked kom under förra året? 

— Nej, det var vårt huvudscenario.

Går det att säga vilken betydelse som HFD-domen kan komma att få för marknaden? 

— Den har betydelse för de kunder som vill arvodera förmedlares arbete. Historiskt har det funnits utmaningar med ett ”level playing field” mellan olika sätt att ersätta förmedlare.

Kan man vänta sig nya upplägg för p-försäkringar efter domen?

— Domen har sannolikt satt igång ett arbete i branschen som leder till förändringar i förlängningen. Det är dock viktigt att det sker genomtänkt. Det finns lärdomar från Danmark efter införandet 2007. För att skapa kundnytta krävs exempelvis branschgemensamma standards.

Några andra rättsfrågor som ni tänker är angeläget att reda ut?

— Avsikten med att söka förhandsbesked var att förmedlarbranschen kände osäkerhet kring tidigare dom vad avser avtalsförhållande och tolkningar. Vi ville bland annat tydliggöra vilka arbetsuppgifter som kan inbegripas i ett arvoderat upplägg. Vi känner oss trygga och nöjda med Lovisadomen.

Någon kommentar i övrigt?

— Jag vill tacka SFM:s arbetsgrupp för ett fantastiskt arbete och speciellt lyfta Claes Bergwik som bidragit med djup kompetens och inte minst hög energi. Till det Nils Schmid, KPMG, som bidragit med sin erfarenhet från liknande fall, säger Glenn Nilsson till Sak & Liv.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i Lovisa-målet.


HFD: OK att arvodera förmedlaren direkt ur en pensionsförsäkring

Posted on april 12, 2024 by - Förmedling

Högsta förvaltningsdomstolen har — med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked — i en dom beslutat att en försäkring inte upphör att klassificeras som en pensionsförsäkring för att det tas medel ur kapitalet för att finansiera arvodet till en försäkringsförmedlare.

Bakgrunden till frågeställningen är att en försäkring för att kunna definieras som en pensionsförsäkring måste uppfylla vissa villkor. Bland annat får försäkringsavtalet inte tillåta att medel tas ut ur försäkringen i strid med dessa villkor.

Men är det i strid med villkoren för pensionsförsäkringar att ta pengar från kapitalet för att bekosta ett arvode till en försäkringsförmedlare?

I ett pilotfall ställdes tidigare frågan till Skatterättsnämnden om det var OK med ett avtal om en pensionsförsäkring för en anställd vid ett företag innebärande att en försäkringsförmedlaren bistår vid förvaltningen av försäkringsavtalet med sådant som rådgivning, hantering av placeringsalternativ, fondbyten, löne- och premiejusteringar, val av försäkringsskydd, upprättande och ändring av förmånstagarförordnande och uttagsplanering inför och vid pension, där förmedlaren — i enlighet med en överenskommelse med försäkringsbolaget — får ett månatligt arvode baserat på värdet på försäkringen. Målet har benämnts ”Lovisamålet” med utgångspunkt på namnet på arbetsgivaren.

Ett sådant avtal strider mot reglerna, menade Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked i oktober förra året.

Skatterättsnämnden ansåg nämligen att avtalen innebär att försäkringskapitalet, genom uttaget av medel för att finansiera arvodet för de aktuella tjänsterna, används för att ställa medel till försäkringstagarens förfogande.

Förhandsbeskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som nu har meddelat sin dom.

I domen, som kom på torsdagen, konstaterar HFD att rådgivningstjänster av detta slag får ses som nödvändiga för att försäkringen ska utformas så att den passar den anställde och för att den anställde ska kunna tillgodogöra sig pensionsförmånerna på bästa sätt. Att medel tas ut ur försäkringen för att bekosta tjänsterna anses därför inte strida mot pensioneringssyftet, vilket innebär att försäkringen fortfarande är att betrakta som en pensionsförsäkring.

Så här skriver HFD i sin dom:

— Högsta förvaltningsdomstolen ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarar att ingåendet av de i ansökan beskrivna avtalen inte innebär att försäkringen inte är en pensionsförsäkring samt att uttaget av medel ur försäkringskapitalet inte medför att avskattning ska ske.

Tove Hässler, VD för Svenska Försäkringsförmedlares förening, SFM, säger i en kommentar att man ser positivt på HFD:s dom:

— SFM ser positivt på framgången att nå målet om möjlighet att finansiera en försäkringsförmedlares tjänster enligt lagen om försäkringsdistribution genom kundens försäkringskapital i en pensionsförsäkring. Vi ser detta som en kompletterande ersättningsmodell för att öka transparensen och konkurrensen med kundnyttan i fokus. För SFM är det helt centralt att en konsument inte ska drabbas negativt av ett oklart rättsläge, att branschens anseende är fortsatt starkt och att marknadens distributionsmodeller utvecklas. I övrigt kommer vi nu att analysera domen vidare.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD: Så kan franschisetagare till försäkringsbolag få lägre skatt

Posted on februari 7, 2024 by - Allmänt

Ifall ett försäkringsbolag äger över 30 procent av ett bolag som drivs av en franschisetagare till bolaget, så behöver inte någon del av aktieutdelningen tas upp som inkomst av tjänst. Istället kan all utdelning beskattas som kapitalinkomst vilket innebär en lägre skattesats. Det är innebörden av ett färskt avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen om tillämpningen av den så kallade utomståenderegeln. 

Bakgrunden är att 50-årig man bosatt i Saltsjö-Boo utanför Stockholm år 2022 vände sig till Skatterättsnämnden med en skattefråga gällande ett planerat företag som avsåg att sluta ett franchiseavtal med ett försäkringsbolag. (Eller mer korrekt är väl att beskriva det hela som ett pilotfall initierat av försäkringsbolaget, det brukar vara så det är i denna typ av ärenden hos SRN.)

Enligt ansökan till Skatterättsnämnden handlade det om en ny helt modell av franchiseavtal för att skapa konkurrenskraftiga, operativa och kommersiella förutsättningar för extern rekrytering av försäkringsförmedlare.

Det blivande franschisebolaget — som i ansökan går under namnet NYAB — ska enligt ansökan förmedla försäkringsbolagets produkter. Bolaget ska ägas till 69 procent av försäkringsförmedlaren och till 31 procent av försäkringsbolaget. Mannen blir anställd på heltid i bolaget med marknadsmässig månadslön.

I ett fåmansbolag beskattas normalt aktieutdelning på kvalificerade andelar delvis som inkomst av tjänst. Kvalificerade andelar är aktier som ägs av någon som är aktiv i företaget. Syftet med denna regel är att motverka att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst.

Men i vissa undantagsfall gäller den så kallade utomståenderegeln. Regeln innebär att om en utomstående — det vill säga en ägare som inte är verksam i bolaget — äger andelar i fåmansbolaget i i betydande omfattning, så ska andelar i fåmansföretaget inte anses vara kvalificerade. I alla fall inte om det inte skulle finnas särskilda skäl. Logiken bakom utomståenderegeln är att det i sådana fall ofta saknas anledning för delägare att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst i syfte att minska skatten, eftersom de i så fall också måste avstå en del av inkomsten till de utomstående ägarna.

Frågan till Skatterättsnämnden gällde nu huruvida den så kallade utomståenderegeln skulle bli tillämplig i den blivande franchisetagarens fall.

Skatterättsnämnden svarade i sitt beslut i maj förra året ja på frågan. Utomståenderegeln skulle vara tillämplig på andelarna i NYAB. Med andra ord skulle eventuell aktieutdelning inte till någon del skulle tas upp som inkomst av tjänst, eftersom det på grund av utomståenderegeln inte rörde sig om kvalificerade andelar.

Skatteverket överklagade beslutet från Skatterättsnämnden till Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt Skatteverket innebar ett löfte från försäkringsbolaget att lämna villkorade aktieägartillskott för att vid behov täcka fasta kostnader, att det fanns en reell möjlighet till inkomstomvandling.

På tisdagen meddelade HFD sin dom.

I domen tillbakavisar domstolen Skatteverkets farhågor och fastställer därför Skatterättsnämndens besked om att utomståenderegeln är tillämplig i detta fall.

Så här formuleras detta i HFD:s dom:

”I och med att försäkringsbolaget har rätt att få tillbaka gjorda tillskott kommer utdelning på aktierna i NYAB att lämnas till bägge aktieägarna i förhållande till vad var och en av dem faktiskt har investerat. För NN innebär det att det typiskt sett inte lönar sig för honom att i stället för att ta ut lön låta NYAB lämna utdelning på aktierna eftersom utdelningen till mer än 30 procent tillfaller försäkringsbolaget. Någon reell omvandlingsmöjlighet finns därmed inte i den tänkta strukturen.

Det utomstående ägandet får därför enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening anses motverka att arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster och det finns därför inte särskilda skäl att anse att NN:s andelar i NYAB är kvalificerade. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därmed fastställas.”

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD undanröjde SRN:s beslut om aktierna i Dina Försäkring AB

Posted on september 7, 2023 by - Sak

Högsta förvaltningsdomstolen har i två ärenden undanröjt besked från Skatterättsnämnden som rör klassificering av aktier i Dina Försäkring AB. 

Två Dina-bolag — Dina Försäkringar Göta och Dina Försäkringar Mitt — hade tidigare begärt förhandsbesked från Skatterättsnämnden om klassificeringen av sina aktieinnehav i Dina Försäkring AB.

Bakgrunden är att båda bolagen tidigare redovisat aktieinnehavet i Dina Försäkring AB som en placeringstillgång. En intern utredning visade att aktierna istället borde redovisas som andelar i intresseföretag, vilket båda bolagen numera gör.

Praxis från Högsta förvaltningsdomstolen säger dock att andelar som en gång har behandlats som lagertillgångar vid beskattningen behåller den karaktären även om syftet med innehavet förändras.

De båda bolagen ansökte därför under förra året om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att klarhet i om aktierna ändå kunde betraktas som näringsbetingade.

I mars kom Skatterättsnämnden med sitt beslut i de båda ärendena. Skatterättsnämnden menade i sitt förhandsbesked att andelarna i Dina inte kunde betraktas näringsbetingade.
Till saken hör att utdelningar och kapitalvinster på näringsbetingade andelar är skattefria till skillnad från utdelningar från aktier som är klassificerade som placeringstillgångar.

Det framgår i ärendena att om ansökningen om förhandsbesked skulle resultera i att aktierna även fortsättningsvis ska behandlas som lagertillgångar, så övervägde bolagen att göra ett uppskovsgrundande andelsbyte för att komma ifrån klassificeringen av aktierna som lagertillgångar.

Den 4 september meddelade Högsta förvaltningsdomstolen sitt beslut i ärendena.

HFD säger i sina beslut egentligen inget om huruvida innebörden av Skatterättsnämndens beslut var korrekt.

Däremot menar HFD i båda ärendena att det var fel av Skatterättsnämnden att alls lämna ett förhandsbesked. Detta eftersom inget av Dina-bolagen enligt HFD inför en valsituation mellan olika handlingsalternativ när det gällde klassificeringen av Dina Försäkring AB-aktierna, och det heller inte kunde anses finnas ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande.

— Skatterättsnämnden borde således inte ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas, skriver HFD i sina båda beslut.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HFD:s beslut i det ena ärendet, som avser Dina Försäkringar Göta.


HFD: Svensk VD i Italien får avräkna italiensk skatt på tjänstepension

Posted on september 1, 2023 by - Pension

En svensk bosatt i Italien har — med tillämpning av Sveriges skatteavtal med Italien — rätt till avräkning för erlagd italiensk skatt avseende avsättningar till en tjänstepensionsförsäkring vid beskattningen av de utbetalningar som han senare får från försäkringen. Det slår Högsta förvaltningsdomtolen fast i en dom om ett förhandsbesked i Skatterättsnämnden. 

Domen gäller ett beslut i Skatterättsnämndens från januari som överklagats till HFD.

Förhandsbeskedet gällde en svensk medborgare som är VD för ett svenskt aktiebolag, men bor och arbetar i Italien där han också har skatterättslig hemvist. Han har erbjudits att teckna en premiebestämd tjänstepensionsförsäkring hos ett svenskt försäkringsföretag till vilken arbetsgivaren gör månatliga avsättningar för tryggande av den framtida pensionen.

Han ansökte om förhandsbesked för att få klart för sig om avsättningarna till tjänstepensionsförsäkringen och utbetalningarna från den kommer att anses vara samma inkomst, och om utbetalningarna regleras i en annan bestämmelse i skatteavtalet än avsättningarna till försäkringen. Dessutom vill han få klarlagt om den skatt som betalas i Italien med anledning av avsättningarna berättigar till avräkning i samband med beskattningen av utbetalningarna från försäkringen.

Av ansökan om förhandsbesked framgick att han beskattas i Italien för avsättningarna till tjänstepensionsförsäkringen och att när pension senare betalas ut från försäkringen kommer han att vara skattskyldig i Sverige och ha skatterättslig hemvist här. Med andra ord kommer utbetalningarna från tjänstepensionsförsäkringen att beskattas i Sverige.

Skatterättsnämnden fann att avsättningarna till respektive utbetalningarna från tjänstepensionsförsäkringen är samma inkomst och att utbetalningarna från försäkringen utgör pension och omfattas av en annan bestämmelse i avtalet än den som avsättningarna enligt lämnade förutsättningar omfattas av. Nämnden gav också besked om att han vid beskattningen av utbetalningarna från försäkringen har rätt till avräkning av den skatt som betalas i Italien på belopp som har avsatts till försäkringen.

Både den skattskyldige och Skatteverket yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas av HFD.

— Eftersom de utbetalningar AA erhåller från tjänstepensionsförsäkringen är samma inkomst som Italien enligt lämnade förutsättningar får beskatta enligt skatteavtalet när avsättningarna till försäkringen görs så har han också rätt att avräkna ett belopp från den svenska inkomstskatten som motsvarar den inkomstskatt han har erlagt i Italien, skriver HFD bland annat i sin dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av HFD:s dom.


,

Inget prövningstillstånd i Skandias miljontvist om direktpensioner

Posted on juli 7, 2023 by - Liv

Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd i den skattetvist där Skatteverket upptaxerade Skandia på 37,4 miljoner kronor avseende direktpensioner för ledande medarbetare. En central fråga i tvisten är hur en försäkringskoncern med blandad verksamhet kan visa att en tidigare medarbetare endast har arbetat i den inkomstbeskattade delen av verksamheten.

Bakgrunden till skattetvisten är att Skatteverket år 2019 beslutade att neka avdrag i Försäkringsaktiebolaget Skandia för beskattningsår 2017 på totalt 37,4 miljoner kronor.

Det Skatteverket framförallt anmärkte på var bolagets kostnader för vissa direktpensionsutbetalningar till ett antal tidigare ledande medarbetare. Avdragen gällde pensionsåtaganden genom företagsägda kapitalförsäkringar för befattningshavare i koncernledning, stabsfunktioner och inkomstbeskattade dotterbolag.

Enligt Skatteverkets bedömning hade Skandia felaktigt bokfört kostnaderna för direktpensionen i den del av Skandias verksamhet som var inkomstbeskattad, trots att man inte kunnat visa att det var i just den delen av verksamheten som medarbetarna tidigare hade varit verksamma. Skatteverket menade med andra ord att Skandia gjort en felaktig fördelning av kostnaderna mellan de delar av koncernen som är inkomstbeskattad, aktieägarrörelsen, och den avkastningsbeskattade försäkringsrörelsen.

Skandia överklagade i en första vända Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten. I förstahandsyrkandet begärde Skandia ett godkännande av avdrag för direktpensionerna på 33,5 miljoner kronor. Skandia framförde i rätten att personerna som berördes av direktpensionsutbetalningarna endast arbetat inom Skandias inkomstbeskattade verksamhet och att det därmed skulle medges avdrag fullt ut för pensionsutbetalningarna.

Men förvaltningsrätten menade att Skandia inte gjort sitt förstahandsyrkande sannolikt. Däremot godtog domstolen Skandias andrahandsyrkande med begäran om godkännande av avdrag på 32,2 miljoner kronor.

Skandia valde att att överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten och yrkade där på avdrag på 33,5 miljoner kronor, det vill säga det som var bolagets förstahandsyrkande i förvaltningsrätten. Skandia framförde bland annat att förvaltningsrätten gjort en felaktig bevisvärdering och tillämpat ett beviskrav som överstiger beviskravet i den ordinarie skatteprocessen. Bland annat skrev Skandia att man inte uppfattat att en arbetsgivare 30 år senare måste kunna bevisa exakt vilka arbetsuppgifter som legat till grund för den gjorda pensionsutfästelsen och att detta måste särskilt dokumenteras och arkiveras, och påpekade att det var oklart om bolaget hade kunnat behålla sådana uppgifter med hänsyn till GDPR-regelverket.

Kammarrätten underkände i sin dom tidigare i år Skandias argumentation och fastställde därmed förvaltningsrättens beslut.

Skandia överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, men inte heller där fick Skandia gehör för sin ståndpunkt. HFD beslutade den 13 juni att inte meddela något prövningstillstånd.

Så här skriver Högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut:

— Högsta förvaltningsdomstolen finner att det inte har kommit fram skäl att meddela prövningstillstånd.

Prövningstillstånd meddelas normalt endast då ett avgörande i målet är viktigt för ledningen av rättstillämpningen eller när det finns synnerliga skäl för en prövning, exempelvis att det finns grund för resning eller att målets utgång uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i Högsta förvaltningsdomstolen. Och här hittar du domen i kammarrätten.


HFD prövar om utländska fonder diskrimineras i svensk lagstiftning

Posted on juli 12, 2022 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd i tre fall där finländska pensionsfonder menar att den svenska lagstiftningen om kupongskatt missgynnar utländska pensionsfonder i förhållande till de svenska AP-fonderna. 

De tre prövningstillstånden gäller överklaganden från kammarrätten från de finländska fonderna Landskapet Ålands pensionsfond, Kyrkans Centralfond ochKommunernas pensionsförsäkring, KEVA.

Den fråga som prövas av HFD gäller om det är förenligt med den fria rörligheten för kapital i EUF-fördraget att ta ut kupongskatt på utdelningar till ett offentligt pensionsinstitut etablerat i Finland.

I alla tre fallen har de finländska fonderna fått nej i förvaltningsrätt och i kammarrätt till att — på motsvarande sätt som svenska AP-fonder — slippa kupongskatt på aktieutdelningar från svenska aktiebolag. De finländska fonderna har framfört att denna hållning, som även Skatteverket står bakom, strider mot bestämmelserna om fri rörlighet för kapital i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget.

De finländska pensionsfonderna har också i in argumentation hänvisat till att EU-kommissionen i en skrivelse till Sverige ifrågasätter den svenska kupongskatten på utdelningar till utländska offentliga pensionsanstalter.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av det beslutet om prövningstillstånd som avser Landskapet Ålands pensionsfond, här hittar du det beslut som avser finländska Kyrkans Centralfond och här det beslut som gäller finländska Kommunernas pensionsförsäkring, KEVA.


HFD undanröjer skattebeslutet om Folksam Livs beståndsöverlåtelse

Posted on juli 3, 2022 by - Liv

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom undanröjt ett beslut från Skatterättsnämnden som gäller beskattning vid överlåtelse av delbestånd från Folksam Liv till Folksam Tjänstepension. Bakgrunden till HFD-beslutet är den nya lagstiftningen om att delbeståndöverlåtelser i syfte att renodla tjänstepensionsverksamhet under 2022 sker utan skattekonsekvenser. Därmed behövs inte längre något besked från Skatterättsnämnden i frågan, slår HFD fast. 

Förra året skickade Folksam Liv en fråga till Skatterättsnämnden om beskattning i samband med överlåtelse av delbestånd från bolaget eftersom man ville veta mer om skattereglerna i samband med att delar av livbolagets bestånd skulle överlåtas till Folksam Tjänstepension, i skatteärendet kallat HAB.

Folksam ställde fyra frågor till Skatterättsnämnden, bland annat om det mottagande bolaget skulle ta upp marknadsvärdet på de överlåtna tillgångarna som en inkomst.

Skatterättsnämnden menade i sitt beslut i oktober förra året att rättsläget var att det mottagande bolag vid delbeståndsöverlåtelse ta upp marknadsvärdet på de tillgångar som överlåts som en inkomst. Nämnden motiverade sitt beslut bland annat med att överlåtelsen inte avsåg ett helt försäkringsbestånd och att man då inte kunde tillämpa de skattereglerna i lagen som gällde överlåtelser av hela bestånd. Tre av Skatterättsnämndens ledamöter framförde skiljaktig mening i en av detaljfrågorna.

Skatteverket höll inte med om Skatterättsnämndens bedömning och valde att överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverket menade att förhandsbeskedet borde ändras så att företaget inte ska dra av en utgift och dotterbolaget inte ta upp en inkomst för den del av överlåtelsen som motsvarar marknadsvärdet på de överlåtna tillgångarna som motsvarar tjänstepensionsbeståndets andel av försäkringstagarnas anspråk på medel i konsolideringsfonden — inklusive årets resultat — hänförliga till inkomstbeskattade försäkringar. Skatteverket yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas i övriga delar.

I torsdags, den 30 juni, kom Högsta förvaltningsdomstolen dom.

Beslutet blev nu att helt undanröja förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden.

Bakgrunden är den nya lagstiftningen som innebär att försäkringsföretag kan överlåta en del av sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsföretag utan omedelbara inkomstskattekonsekvenser, om överlåtelsen sker under 2022 i syfte att renodla företagets tjänstepensionsverksamhet. Därmed behövs inget förhandsbesked alls i frågan, menar HFD.

Så här formuleras det i domen:

— Den tillfälliga lagändringen innebär att den typ av omstrukturering som företaget överväger att genomföra inte kommer att utlösa någon omedelbar beskattning. Mot denna bakgrund kan det inte längre anses vara av vikt för företaget att förhandsbesked meddelas. Det kan inte heller anses vara av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att ett sådant besked meddelas. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD: Robotrådgivare får ta ut sin avgift direkt ur tjänstepensionen

Posted on juni 2, 2022 by - Liv

Robotrådgivaren Advinans kan ta ut sin avgift för kapitalförvaltningen direkt ur en tjänstepensionsförsäkring i Futur Pension, utan att det innebär att försäkringen klassas om till en kapitalförsäkring. Det är innebörden av en färsk dom i Högsta förvaltningsdomstolen. 

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett pilotmål där en privatperson överklagat ett beslut från Skatterättsnämnden om kategoriseringen av en försäkring i Futur Pension.

Frågan till Skatterättsnämnden gällde om det var möjligt att konstruera försäkringen så att robotrådgivaren Advinans fick ansvaret för att förvalta kapitalet i försäkringen, mot att en avgift tas ut direkt från försäkringskapitalet.

Skatterättsnämnden slog i sitt förhandsbesked den 5 november förra året fast att den föreslagna konstruktionen där avgiftsuttaget sker direkt från försäkringskapitalet inte innebar att försäkringen förlorade sin skattemässiga status som tjänstepensionsförsäkring.

Så här beskrivs SRN:s ställningstagande av HFD:

— Skatterättsnämnden fann att någon avskattning inte ska ske med anledning av avgiftsuttaget och anförde följande. Uttaget kan mer jämställas med en administrativ åtgärd än ett försäkringsfall. Förvaltning av ett försäkringskapital är närmast en förutsättning för att förmånstagaren ska kunna tillgodogöra sig en pensionsförsäkring. Ett uttag av avgifter för en sådan tjänst kan inte anses strida mot pensioneringssyftet eller på annat sätt komma i konflikt med syftet med de villkor som gäller för att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring. Att det är någon annan part än försäkringsgivaren som står för avgiftsuttaget eller att det är fråga om en individuell placeringstjänst som enbart kommer en försäkrad till del föranleder ingen annan bedömning. Förfarandet kan inte heller på annat sätt anses innebära ett förfogande i strid med villkoren för pensionsförsäkring.

Beslutet överklagades av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen. Skatteverket menade att den föreslagna konstruktionen med avgiftsuttaget innebar att försäkringen måste betraktas som en kapitalförsäkring, vilket innebär att avskattning ska ske av försäkringens kapital.

I sitt beslut går nu HFD helt på Skatterättsnämndens och den försäkradees linje. Så här heter det bland annat i HFD-domen:

— Som Skatterättsnämnden har konstaterat måste kapitalet i en pensionsförsäkring förvaltas. Det kan inte anses strida mot pensioneringssyftet att avgiften för denna förvaltning belastar försäkringen i stället för att någon annan lösning väljs för erläggande av avgiften. Detta gäller oavsett om avgiften tas ut av försäkringsgivaren eller direkt av förvaltaren. Det förhållandet att en avgift tas ut på det sätt som beskrivs i ansökan kan därför inte anses innebära att NN tillförs medel ur försäkringen i strid med villkoren i 58 kap inkomstskattelagen. Avgiftsuttaget medför således inte att försäkringen inte är en pensionsförsäkring i inkomstskattelagens mening eller att försäkringen ska avskattas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD gav PT i mål om beräkningen av garantipension efter EU-domen

Posted on juli 19, 2021 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål som gäller nivån på garantipension. Det domstolen ska ta ställning till är om den uppmärksammade domen i EU-domstolen från år 2017 innebär att det finns synnerliga skäl att ompröva beslutet om garantipension för en kvinna som även får pension i Norge.

En kvinna i 70-årsåldern fick under förra året besked från Pensionsmyndigheten om att metoden för att räkna ut nivån på hennes garantipensionen hade förändrats. Därför skulle hon — från januari 2018 — få en sänkning av sin garantipension från 5 700 kronor till knappt 2 000 kronor per månad. Detta eftersom hon samtidigt fick ålderspension från Norge. Pensionsmyndigheten har dock sagt att man i det här fallet inte kommer att kräva tillbaka de pengar som redan har betalats ut.

Pensionsmyndigheten fattade sitt beslut mot bakgrund av att en uppmärksammad dom i EU-domstolen år 2017 slagit fast att den svenska garantipensionen ska ses som en minimiförmån. Detta innebär att pensioner i utlandet ska ingå när den svenska garantipensionen beräknas.

Kvinnan överklagade beslutet från Pensionsmyndigheten och framförde bland annat att EU-domstolens beslut knappast var tänkt att tillämpas retroaktivt. När hennes svenska garantipension samordnades med hennes norska ålderspension hade EU-domstolen ännu inte fattat sitt beslut och därmed hade hon ingen möjlighet att planera pensionsuttagen utifrån den nya tillämpningen av regelverket, menade hon.

Förvaltningsrätten — och senare kammarrätten — avslog överklagandet med hänvisning till att det i det här fallet fanns synnerliga skäl att ompröva beslutet om nivån på garantipension för kvinnan. Detta eftersom det rörde sig om så pass mycket pengar.

Högsta förvaltningsdomstolen kommer nu att pröva frågan om det i det här fallet har funnits synnerliga skäl att ompröva nivån på garantipensionen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & LIv Premium ta del av domen i kammarrätten.


Pensionsmyndigheten förlorade i HFD om efterlevandeskyddet

Posted on juni 30, 2021 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål som rör om rätten till efterlevandeskydd för premiepensionen, trots att paret inte delade bostad i samband med dödsfallet. HFD slår i sin dom fast att efterlevandeskyddet ska betalas ut och går därmed emot Pensionsmyndigheten som överklagat domen från lägre instanser. 

Målet gällde en en kvinna i Bohuslän som sedan år 1982 varit samboende med en man. Mannen hade tidigare tecknat ett efterlevandeskydd för premiepensionen med sin sambo som medförsäkrad. När han avled år 2018 bodde han sedan drygt ett år tillbaka på ett äldreboende. Detta innebar att kvinnan och mannen vid dödsfallet var folkbokförda på skilda adresser.

Centralt i målet är alltså frågan om två personer fortfarande kan anses som sambor — och därmed kunna få del av efterlevandeskyddet vid dödsfall — trots att de inte bor på samma adress.

Pensionsmyndigheten menade att det inte var möjligt att att bevilja premiepension till efterlevande eftersom mannen och kvinnan inte var samboende då mannen avled. Kvinnan överklagade Pensionsmyndighetens beslut till domstol. Förvaltningsrätten i Göteborg gav kvinnan rätt i en dom förra året. Pensionsmyndigheten överklagade då till Kammarrätten i Göteborg, som i en dom från april förra året också gick på kvinnans linje.

Men Pensionsmyndigheten valde att överklaga vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som beviljade prövningstillstånd i målet i höstas. Nu har domen kommit i Högsta förvaltningsdomstolen.

HFD går helt och hållet på kvinnans linje och fastställer därmed underrätternas domar. HFD underkänner därmed argumentationen från Pensionsmyndigheten.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens är det väsentligt att beakta syftet med och konstruktionen av efterlevandeskyddet.

— Efterlevandeskyddets syfte och konstruktion talar enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening klart för att enbart boendeförhållandena inte kan vara utslagsgivande vid bedömningen av om ett samboförhållande ska anses ha upphört eller inte. Anledningen till att paret vid tidpunkten för dödsfallet inte bodde i samma bostad måste också kunna beaktas liksom parternas avsikter, heter det bland annat i domen.

Sammantaget kommer HFD fram till att avsikten var att samboförhållandet skulle bestå och att detta väger tyngre än att de vid dödsfallet inte delade bostad. Så här formuleras det i domen:

— Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening väger EB:s och JE:s gemensamma avsikt att samboförhållandet skulle bestå tyngre än det förhållandet att de vid dödsfallet inte bodde i samma bostad. EB ska därför vid tillämpningen av reglerna om efterlevandeskydd under pensionstiden anses ha varit sambo med JE vid hans död. Hon har därmed rätt till premiepension till efterlevande. Överklagandet ska därför avslås.

Två av justitieråden uttryckte skiljaktig mening. De ansåg visserligen precis som majoriteten att samboförhållandet fortfarande gällde, men menade att det fanns skäl att göra bedömningen med utgångspunkt från sambolagens regler om när ett samboförhållande upphör.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD.


HFD undanröjde SRN-beslut om moms på Nomor AB:s försäkringspremier

Posted on februari 23, 2021 by - Allmänt

Högsta förvaltningsdomstolen har undanröjt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden till skadedjursbekämpningsbolaget Nomor i ett ärende som avser moms på försäkringstjänster. HFD har även avvisat Nomors ansökan, eftersom domstolen menar att Nomor ändrat beskrivningen av ärendet jämfört med när frågan prövades av Skatterättsnämnden.

Nomor AB ägnar sig åt skadedjursbekämpning och har bland annat avtal med flera olika svenska försäkringsbolag. Bolaget är också registrerat som försäkringsdistributör hos Finansinspektionen.

År 2019 ansökte Nomor om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden i en fråga som gällde moms på bolagets tjänster riktade mot försäkringsbolag. Nomor önskade få besked om bolagets tjänster mot försäkringsbolag omfattades av undantag från skatteplikt för försäkrings- och återförsäkringstjänster. Nomors utgångspunkt var då att försäkringsbolagens betalning för tjänsten kunde betraktas som en återförsäkringspremie som därmed inte borde beläggas med moms.

Skatterättsnämnden beslutade dock att det inte handlade om tjänster som omfattades av undantaget från momsplikt. I sitt beslut, som kom förra året, konstaterade Skatterättsnämnden att tjänsten snarare verkade vara en typ av abonnemang på skadesaneringstjänster, där ersättningen justeras årligen utifrån de faktiska kostnaderna. Med andra ord handlade det enligt Skatterättsnämnden inte om ett momsbefriat återförsäkringsåtagande med övertagande av risk.

Nomor AB överklagade Skatterättsnämndens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. I överklagandet påpekade Nomor bland annat att Skatterättsnämnden jnte beskrivit förhållandena korrekt när det gällde premiesättningen. Nomor förklarade för HFD att försäkringsbolagens premier istället justeras i enlighet med konsumentprisindex, och inte höjs årligen utan omförhandlas i samband med att en ny avtalsperiod börjar.

Skatteverket framförde då till do0mstolen att förhandsbeskedet från Skatterättsmnämnden borde undanröjas, och ansökningen avvisas, eftersom bolaget har ändrat i de förutsättningar som Skatterättsnämnden lagt till grund för sin bedömning.

HFD väljer nu i sin dom att gå på Skatteverkets linje och undanröja Skatterättsnämndens beslut samt avvisa ansökningen.

Så här skriver HFD bland annat i sin dom:

— Bolaget har i sin ansökan om förhandsbesked, såvitt gäller premiesättningen för senare perioder, uppgett att skadestatistik sammanställs för försäkringsstocken varje år och att premien vid behov kommer att justeras inför kommande år för det fall att någon av bolagets kunder haft ett stort antal inträffade försäkringsfall. Denna omständighet har Skatterättsnämnden lagt till grund för sin bedömning. I Högsta förvaltningsdomstolen har bolaget påpekat att detta inte är en korrekt beskrivning av premiesättningen. Beskrivningen av omständigheterna har alltså ändrats i förhållande till den beskrivning som lämnats inför Skatterättsnämndens prövning (jfr HFD 2018 not. 18).

Ett av justitieråden i HFD var skiljaktigt och ville istället att HFD skulle upphäva förhandsbeskedet och återförvisa målet till Skatterättsnämnden för ny handläggning.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD.

Och här kan du ta del av beslutet i Skatterättsnämnden från förra året, i anonymiserad form.


Skatteverket kräver Fora på ytterligare 60 miljoner kr i skatt

Posted on december 4, 2020 by - Förmedling

Trots att Skatteverket redan 2012 meddelade att Foras tjänster till AFA Försäkring-bolagen är belagda med moms har Fora fortsatt att skicka fakturor utan moms. Nu krävs Fora av Skatteverket på sammanlagt drygt 60 miljoner kronor i skatt och avgifter. I beloppet ingår även ett skattetillägg för att Fora anses ha lämnat oriktig information till Skatteverket. 

Ska det vara moms eller inte på Foras fakturor för tjänster man utför för AFA Försäkring?

Frågan har stötts och blötts i många år.

Skatteverket meddelade Fora år 2012 att den typ av tjänster man levererar till AFA Försäkring är momspliktiga, tvärtemot vad Fora ansåg.

Men kanske kunde Fora bilda en momsgrupp tillsammans med AFA-bolagen? I så fall blir det inte moms på tjänster mellan bolagen i gruppen.

Fora vände sig till Skatterättsnämnden och begärde besked om detta. I ansökan hänvisade Fora till att AFA-bolagen och Fora till större delen hade samma ägare i Svenskt Näringsliv och LO. Skatterättsnämnden höll dock inte med. Visserligen menade nämnden att Fora och AFA-bolagen kunde utgöra en grupp, men att villkoren i övrigt inte var uppfyllda för att befrias från moms. Fora överklagade SRN-beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen, men inte heller i HFD fick Fora stöd. Tvärtom beslutade HFD våren 2018 att undanröja beslutet från Skatterättsnämnden och att helt avvisa ansökningen i den del som överklagats. Detta med motiveringen att Fora inte från början meddelat att även Svenskt Näringsliv och LO skulle ingå i momsgruppen:

— Först i Högsta förvaltningsdomstolen anför Fora att den fristående gruppen även består av Svenskt Näringsliv och LO som tillhandahåller tjänster mot medlemsavgift. Beskrivningen av omständigheterna har alltså ändrats i förhållande till den beskrivning som lämnats inför Skatterättsnämndens prövning. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas i den del det har överklagats och ansökan avvisas i denna del, hette det i HFD:s beslut.

Med andra ord: Inget stöd för momsbefrielse på AFA-fakturorna från vare sig Skatterättsnämnden eller Högsta förvaltningsdomstolen.

Efter HFD-beslutet våren 2018 skickade Fora en skrivelse till Skatteverket och meddelade att från och med oktober 2018 skulle man börja lägga på moms på de tjänster man utför på uppdrag av AFA Försäkring.

Men Skatteverket lät sig inte nöjda med detta besked. I fyra olika beslut om beskattningen för åren 2015—2018 skriver Skatteverket nu att Fora faktiskt redan år 2012 fått besked om att de tjänster som utfördes för AFA Försäkring var momspliktiga. Då duger det inte att först år 2018 börjar lägga moms på fakturorna, menar Skatteverket — och har därför beslutat att taxera upp Fora för åren 2015—2018.

Så här heter det i Skatteverkets beslut:

— Skatteverket anser att ni har lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa utgående moms på de momspliktiga tjänster som ni har tillhandahållit AFA. Detta trots att Skatteverket år 2012 lämnade ett skriftligt svar och informerade er om att de tjänster som ni tillhandahåller AFA är momspliktiga.

Och eftersom Fora enligt Skatteverket har lämnat oriktiga uppgifter beslutar Skatteverket att Fora också ska betala skattetillägg — ett slags böter för den som lämnar felaktig information i sin deklaration.

Så här formuleras detta i beslutet från Skatteverket:

— Ni har lämnat en oriktig uppgift genom att ni inte har redovisat utgående moms på de momspliktiga tjänster som ni har tillhandahållit AFA. Enligt Skatteverkets bedömning föreligger därmed grund för att påföra skattetillägg med 20% på det belopp som om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för den som har lämnat uppgiften.

De belopp som Skatteverket har beslutat att Fora nu ska betala in ytterligare för åren 2015—2018 uppgår sammanlagt till drygt 60 miljoner kronor inklusive ränta. Av detta utgörs drygt 16 miljoner kronor av skattetillägget.

Fora menar dock att Skatteverkets beslut är felaktigt och har beslutat sig för att överklaga.

— Vi har tagit emot Skatteverkets beslut och vi har överklagat dem till Förvaltningsrätten, säger Charlotte Anderén Fornander, ekonomichef på Fora, i en kommentar till Sak & Liv.

Här kan du som har abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet om skatt och skattetillägg för Fora för redovisningen i december 2015. Här hittar du beslutet avseende redovisningen i december 2016, här är beslutet för redovisningen i december 2017 och här för december 2018.

Här hittar du också beslutet från 2018 i Högsta förvaltningsdomstolen om att undanröja Skatterättsnämndens beslut rörande Foras begäran om besked att man utgjorde en momsgrupp tillsammans med AFA Försäkring-bolagen.


HFD: Försvinner efterlevandeskydd när sambon tas in på äldreboende?

Posted on november 20, 2020 by - Pension

Kan man fortfarande anses som sambor trots att den ena personen i förhållandet bor på ett vårdboende sedan ett år tillbaka? Den frågan har betydelse för möjligheten att ta del av efterlevandeskyddet för premiepensionen, och ska nu prövas av Högsta förvaltningsdomstolen. 

Bakgrunden är att en kvinna i Bohuslän — EB — sedan år 1982 varit samboende med en man — JE.

Mannen tecknade tidigare ett efterlevandeskydd för premiepensionen med sin sambo som medförsäkrad.

När han avled år 2018 bodde han sedan drygt ett år tillbaka på ett äldreboende. Det innebar att kvinnan och mannen vid dödsfallet var folkbokförda på skilda adresser.

Pensionsmyndigheten menade därför att det inte fanns skäl att bevilja premiepension till efterlevande, med tanke på att mannen och kvinnan inte längre var samboende då mannen avled.

Kvinnan överklagade Pensionsmyndighetens beslut till domstol. Förvaltningsrätten i Göteborg gav i en dom i januari i år kvinnan rätt:

— Det är ostridigt att JE:s flytt från den gemensamma bostaden till äldreboendet innebar ett ofrivilligt särboende som var föranledd av hans hälsotillstånd. Det har inte kommit fram att någon av dem har uttryckt någon vilja eller avsikt att samboförhållandet skulle upphöra. Sammantaget bedömer förvaltningsrätten att JE:s och EB:s samboförhållande inte kan anses ha upphört, trots att de hade olika folkbokföringsadresser vid hans dödsfall. EB har därför rätt till efterlevandeskydd och hennes överklagande ska således bifallas, skrev förvaltningsrätten då i sin dom.

Pensionsmyndigheten överklagade domen till Kammarrätten i Göteborg, som i en dom från april i år också gick på kvinnans linje.

— Med hänsyn till efterlevandeskyddets syfte och utformning anser kammarrätten i likhet med förvaltningsrätten att JE:s och EB:s samboförhållande inte kan anses ha upphört trots att de vid dödsfallet hade olika folkbokföringsadresser, skrev Kammarrätten då i sin dom.

Men Pensionsmyndigheten valde att överklaga vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Den 19 november meddelade HFD prövningstillstånd i målet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen från Kammarrätten i Göteborg. Och här kan du ta del av HFD:s beslut om prövningstillstånd.