Etikett: Skatterättsnämnden

HFD undanröjer skattebeslutet om Folksam Livs beståndsöverlåtelse

Posted on juli 3, 2022 by - Liv

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom undanröjt ett beslut från Skatterättsnämnden som gäller beskattning vid överlåtelse av delbestånd från Folksam Liv till Folksam Tjänstepension. Bakgrunden till HFD-beslutet är den nya lagstiftningen om att delbeståndöverlåtelser i syfte att renodla tjänstepensionsverksamhet under 2022 sker utan skattekonsekvenser. Därmed behövs inte längre något besked från Skatterättsnämnden i frågan, slår HFD fast. 

Förra året skickade Folksam Liv en fråga till Skatterättsnämnden om beskattning i samband med överlåtelse av delbestånd från bolaget eftersom man ville veta mer om skattereglerna i samband med att delar av livbolagets bestånd skulle överlåtas till Folksam Tjänstepension, i skatteärendet kallat HAB.

Folksam ställde fyra frågor till Skatterättsnämnden, bland annat om det mottagande bolaget skulle ta upp marknadsvärdet på de överlåtna tillgångarna som en inkomst.

Skatterättsnämnden menade i sitt beslut i oktober förra året att rättsläget var att det mottagande bolag vid delbeståndsöverlåtelse ta upp marknadsvärdet på de tillgångar som överlåts som en inkomst. Nämnden motiverade sitt beslut bland annat med att överlåtelsen inte avsåg ett helt försäkringsbestånd och att man då inte kunde tillämpa de skattereglerna i lagen som gällde överlåtelser av hela bestånd. Tre av Skatterättsnämndens ledamöter framförde skiljaktig mening i en av detaljfrågorna.

Skatteverket höll inte med om Skatterättsnämndens bedömning och valde att överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverket menade att förhandsbeskedet borde ändras så att företaget inte ska dra av en utgift och dotterbolaget inte ta upp en inkomst för den del av överlåtelsen som motsvarar marknadsvärdet på de överlåtna tillgångarna som motsvarar tjänstepensionsbeståndets andel av försäkringstagarnas anspråk på medel i konsolideringsfonden — inklusive årets resultat — hänförliga till inkomstbeskattade försäkringar. Skatteverket yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas i övriga delar.

I torsdags, den 30 juni, kom Högsta förvaltningsdomstolen dom.

Beslutet blev nu att helt undanröja förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden.

Bakgrunden är den nya lagstiftningen som innebär att försäkringsföretag kan överlåta en del av sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsföretag utan omedelbara inkomstskattekonsekvenser, om överlåtelsen sker under 2022 i syfte att renodla företagets tjänstepensionsverksamhet. Därmed behövs inget förhandsbesked alls i frågan, menar HFD.

Så här formuleras det i domen:

— Den tillfälliga lagändringen innebär att den typ av omstrukturering som företaget överväger att genomföra inte kommer att utlösa någon omedelbar beskattning. Mot denna bakgrund kan det inte längre anses vara av vikt för företaget att förhandsbesked meddelas. Det kan inte heller anses vara av vikt för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att ett sådant besked meddelas. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


HFD: Robotrådgivare får ta ut sin avgift direkt ur tjänstepensionen

Posted on juni 2, 2022 by - Liv

Robotrådgivaren Advinans kan ta ut sin avgift för kapitalförvaltningen direkt ur en tjänstepensionsförsäkring i Futur Pension, utan att det innebär att försäkringen klassas om till en kapitalförsäkring. Det är innebörden av en färsk dom i Högsta förvaltningsdomstolen. 

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett pilotmål där en privatperson överklagat ett beslut från Skatterättsnämnden om kategoriseringen av en försäkring i Futur Pension.

Frågan till Skatterättsnämnden gällde om det var möjligt att konstruera försäkringen så att robotrådgivaren Advinans fick ansvaret för att förvalta kapitalet i försäkringen, mot att en avgift tas ut direkt från försäkringskapitalet.

Skatterättsnämnden slog i sitt förhandsbesked den 5 november förra året fast att den föreslagna konstruktionen där avgiftsuttaget sker direkt från försäkringskapitalet inte innebar att försäkringen förlorade sin skattemässiga status som tjänstepensionsförsäkring.

Så här beskrivs SRN:s ställningstagande av HFD:

— Skatterättsnämnden fann att någon avskattning inte ska ske med anledning av avgiftsuttaget och anförde följande. Uttaget kan mer jämställas med en administrativ åtgärd än ett försäkringsfall. Förvaltning av ett försäkringskapital är närmast en förutsättning för att förmånstagaren ska kunna tillgodogöra sig en pensionsförsäkring. Ett uttag av avgifter för en sådan tjänst kan inte anses strida mot pensioneringssyftet eller på annat sätt komma i konflikt med syftet med de villkor som gäller för att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring. Att det är någon annan part än försäkringsgivaren som står för avgiftsuttaget eller att det är fråga om en individuell placeringstjänst som enbart kommer en försäkrad till del föranleder ingen annan bedömning. Förfarandet kan inte heller på annat sätt anses innebära ett förfogande i strid med villkoren för pensionsförsäkring.

Beslutet överklagades av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen. Skatteverket menade att den föreslagna konstruktionen med avgiftsuttaget innebar att försäkringen måste betraktas som en kapitalförsäkring, vilket innebär att avskattning ska ske av försäkringens kapital.

I sitt beslut går nu HFD helt på Skatterättsnämndens och den försäkradees linje. Så här heter det bland annat i HFD-domen:

— Som Skatterättsnämnden har konstaterat måste kapitalet i en pensionsförsäkring förvaltas. Det kan inte anses strida mot pensioneringssyftet att avgiften för denna förvaltning belastar försäkringen i stället för att någon annan lösning väljs för erläggande av avgiften. Detta gäller oavsett om avgiften tas ut av försäkringsgivaren eller direkt av förvaltaren. Det förhållandet att en avgift tas ut på det sätt som beskrivs i ansökan kan därför inte anses innebära att NN tillförs medel ur försäkringen i strid med villkoren i 58 kap inkomstskattelagen. Avgiftsuttaget medför således inte att försäkringen inte är en pensionsförsäkring i inkomstskattelagens mening eller att försäkringen ska avskattas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


SRN beslutade om inkomstskatt vid överlåtelse av bestånd i Folksam Liv

Posted on oktober 7, 2021 by - Liv

Skatterättsnämnden har beslutat i ett ärende som gäller överlåtelse av delbestånd från Folksam Liv. Enligt Skatterättsnämnden ska det mottagande bolag vid en delbeståndsöverlåtelse ta upp marknadsvärdet på de tillgångar som överlåts som en inkomst. Anna-Karin Laurell, chef för affärsområde Liv, säger nu att det krävs ett möte med finansminister Magdalena Andersson för att diskutera möjligheten att skapa konkurrensneutrala skatteregler vid renodling till tjänstepensionsverksamhet. 

Det framgår visserligen inte av ärendet vilket bolag det handlar om, men genom beskrivningen av bolaget framgår att det rör sig om Folksam Liv, som ju har lyft fram skattefrågan som ett problem när det gäller planerna på ombildning av delar av beståndet till tjänstepensionsverksamhet. Folksam meddelade också i våras att man lämnat in en ansökan till Skatterättsnämnden för att få klarhet i skattekonsekvenserna av beståndsöverlåtelse av delar av livverksamheten till ett tjänstepensionsbolag.

Anna-Karin Laurell, chef för affärsområde Liv vid Folksam, kommenterar klarläggandet av rättsläget så här:

— I vår dialog med finansdepartementet har de efterfrågat att Skatterättsnämnden ska klarlägga rättsläget. Nu har Skatterättsnämnden i ett förhandsbesked bekräftat det Folksam tidigare framfört till regeringen; att kundägda bolag inte kan undgå inkomstskatteeffekter vid renodling av sin tjänstepensionsverksamhet. I lagen om tjänstepensionsföretag framgick att regleringen skulle vara konkurrensneutral. Men, idag råder inte konkurrensneutralitet eftersom det bara är kundägda försäkringsbolag som får skatteeffekter vid den renodling av tjänstepensionsverksamhet som krävs för anpassning till den nya lagen om tjänstepensionsföretag.

— Folksam, PTK, LO, Fremia, Forena och Handelsanställdas Förbund uppvaktar nu Magdalena Andersson och vi har bett om ett möte för att diskutera möjligheten att skapa konkurrensneutrala skatteregler vid renodling av tjänstepensionsverksamhet. Nu behövs ett snabbt agerande från regeringen för att göra skattereglerna konkurrensneutrala i tid – en fråga av vikt för runt en halv miljon pensionssparare.

I beslutet — som är anonymiserat — beskrivs att livbolaget X bedriver verksamhet avseende såväl tjänstepensionsförsäkring som annan försäkring än tjänstepension.

Företaget överväger att renodla sin verksamhet genom att den verksamhet som avser tjänstepensioner överlåts och bedrivs av ett nybildat helägt tjänstepensionsaktiebolag — Y AB — medan den övriga livförsäkringsverksamheten ligger kvar i X. Y AB i likhet med X verka enligt ömsesidiga principer. Delbeståndsöverlåtelsen innebär att X överlåter tjänstepensionsbeståndet till Y och Y övertar X:s samtliga skyldigheter gentemot försäkringstagarna. X överlåter också tillgångar till Y som motsvarar företagets försäkringstekniska avsättningar hänförliga till tjänstepensionsbeståndet samt tillgångar motsvarande tjänstepensionsbeståndets andel av företagets hela konsolideringsfonden. Ingen ersättning betalas i samband med överlåtelsen, som redovisas över balansräkning utan påverkan på resultaträkningen.

Skatterättsnämnden har nu fått fyra frågor från livbolaget:

1a) Medför delbeståndsöverlåtelsen att X ska dra av en utgift och Y AB ta upp en inkomst som är lika med marknadsvärdet på de överlåtna tillgångarna som motsvarar tjänstepensionsbeståndets andel av försäkringstekniska avsättningar hänförliga till inkomstbeskattade försäkringar?

1b) Ska X ska ta upp en inkomst och Y AB dra av en utgift uppgående till motsvarande andelen av försäkringstekniska avsättningar enligt fråga 1 a?

2a) Ska X dra av en utgift och Y AB ta upp en inkomst som är lika med marknadsvärdet på de resterande överlåtna tillgångarna, som motsvarar tjänstepensionsbeståndets andel av försäkringstagarnas anspråk på medlen i konsolideringsfonden (inklusive årets resultat) hänförliga till inkomstbeskattade försäkringar?

2b) Ska X ta upp en inkomst och Y AB dra av en utgift uppgående till motsvarande andel av konsolideringsfonden enligt fråga 2 a?

Det sökande livbolaget menade att rättsläget är sådant att svaret på frågorna 1 a, 1 b och 2 a borde vara ja, medan svaret på fråga 2 b borde vara nej.

Skatterättsnämnden tycks i sitt beslut hålla med det sökande företagets bedömning av rättsläget. Så här formulerar Skatterättsnämndens sina svar på frågorna:

1 a) X ska dra av en utgift och Y AB ta upp en inkomst som är lika med marknadsvärdet på de överlåtna tillgångarna som motsvarar tjänstepensionsbeståndets andel av försäkringstekniska avsättningar hänförliga till inkomstbeskattade försäkringar.

1 b) X ska ta upp en inkomst och Y AB dra av en utgift uppgående till motsvarande andelen av försäkringstekniska avsättningar enligt fråga 1 a.

2 a) X ska dra av en utgift och Y AB ta upp en inkomst som är lika med marknadsvärdet på överlåtna tillgångar som motsvarar tjänstepensionsbeståndets andel av försäkringstagarnas anspråk på medel i konsolideringsfonden (inklusive årets resultat) hänförliga till inkomstbeskattade försäkringar.

2 b) Något avdrag ska inte göras och någon inkomst ska inte tas upp med anledning av förändringarna av konsolideringsfonderna.

Tre av Skatterättsnämndens ledamöter framförde skiljaktig mening i en av detaljfrågorna.

Här kan du ta del av Skatterättsnämndens beslut, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


HFD undanröjde SRN-beslut om moms på Nomor AB:s försäkringspremier

Posted on februari 23, 2021 by - Allmänt

Högsta förvaltningsdomstolen har undanröjt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden till skadedjursbekämpningsbolaget Nomor i ett ärende som avser moms på försäkringstjänster. HFD har även avvisat Nomors ansökan, eftersom domstolen menar att Nomor ändrat beskrivningen av ärendet jämfört med när frågan prövades av Skatterättsnämnden.

Nomor AB ägnar sig åt skadedjursbekämpning och har bland annat avtal med flera olika svenska försäkringsbolag. Bolaget är också registrerat som försäkringsdistributör hos Finansinspektionen.

År 2019 ansökte Nomor om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden i en fråga som gällde moms på bolagets tjänster riktade mot försäkringsbolag. Nomor önskade få besked om bolagets tjänster mot försäkringsbolag omfattades av undantag från skatteplikt för försäkrings- och återförsäkringstjänster. Nomors utgångspunkt var då att försäkringsbolagens betalning för tjänsten kunde betraktas som en återförsäkringspremie som därmed inte borde beläggas med moms.

Skatterättsnämnden beslutade dock att det inte handlade om tjänster som omfattades av undantaget från momsplikt. I sitt beslut, som kom förra året, konstaterade Skatterättsnämnden att tjänsten snarare verkade vara en typ av abonnemang på skadesaneringstjänster, där ersättningen justeras årligen utifrån de faktiska kostnaderna. Med andra ord handlade det enligt Skatterättsnämnden inte om ett momsbefriat återförsäkringsåtagande med övertagande av risk.

Nomor AB överklagade Skatterättsnämndens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. I överklagandet påpekade Nomor bland annat att Skatterättsnämnden jnte beskrivit förhållandena korrekt när det gällde premiesättningen. Nomor förklarade för HFD att försäkringsbolagens premier istället justeras i enlighet med konsumentprisindex, och inte höjs årligen utan omförhandlas i samband med att en ny avtalsperiod börjar.

Skatteverket framförde då till do0mstolen att förhandsbeskedet från Skatterättsmnämnden borde undanröjas, och ansökningen avvisas, eftersom bolaget har ändrat i de förutsättningar som Skatterättsnämnden lagt till grund för sin bedömning.

HFD väljer nu i sin dom att gå på Skatteverkets linje och undanröja Skatterättsnämndens beslut samt avvisa ansökningen.

Så här skriver HFD bland annat i sin dom:

— Bolaget har i sin ansökan om förhandsbesked, såvitt gäller premiesättningen för senare perioder, uppgett att skadestatistik sammanställs för försäkringsstocken varje år och att premien vid behov kommer att justeras inför kommande år för det fall att någon av bolagets kunder haft ett stort antal inträffade försäkringsfall. Denna omständighet har Skatterättsnämnden lagt till grund för sin bedömning. I Högsta förvaltningsdomstolen har bolaget påpekat att detta inte är en korrekt beskrivning av premiesättningen. Beskrivningen av omständigheterna har alltså ändrats i förhållande till den beskrivning som lämnats inför Skatterättsnämndens prövning (jfr HFD 2018 not. 18).

Ett av justitieråden i HFD var skiljaktigt och ville istället att HFD skulle upphäva förhandsbeskedet och återförvisa målet till Skatterättsnämnden för ny handläggning.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD.

Och här kan du ta del av beslutet i Skatterättsnämnden från förra året, i anonymiserad form.


Skatteverket kräver Fora på ytterligare 60 miljoner kr i skatt

Posted on december 4, 2020 by - Förmedling

Trots att Skatteverket redan 2012 meddelade att Foras tjänster till AFA Försäkring-bolagen är belagda med moms har Fora fortsatt att skicka fakturor utan moms. Nu krävs Fora av Skatteverket på sammanlagt drygt 60 miljoner kronor i skatt och avgifter. I beloppet ingår även ett skattetillägg för att Fora anses ha lämnat oriktig information till Skatteverket. 

Ska det vara moms eller inte på Foras fakturor för tjänster man utför för AFA Försäkring?

Frågan har stötts och blötts i många år.

Skatteverket meddelade Fora år 2012 att den typ av tjänster man levererar till AFA Försäkring är momspliktiga, tvärtemot vad Fora ansåg.

Men kanske kunde Fora bilda en momsgrupp tillsammans med AFA-bolagen? I så fall blir det inte moms på tjänster mellan bolagen i gruppen.

Fora vände sig till Skatterättsnämnden och begärde besked om detta. I ansökan hänvisade Fora till att AFA-bolagen och Fora till större delen hade samma ägare i Svenskt Näringsliv och LO. Skatterättsnämnden höll dock inte med. Visserligen menade nämnden att Fora och AFA-bolagen kunde utgöra en grupp, men att villkoren i övrigt inte var uppfyllda för att befrias från moms. Fora överklagade SRN-beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen, men inte heller i HFD fick Fora stöd. Tvärtom beslutade HFD våren 2018 att undanröja beslutet från Skatterättsnämnden och att helt avvisa ansökningen i den del som överklagats. Detta med motiveringen att Fora inte från början meddelat att även Svenskt Näringsliv och LO skulle ingå i momsgruppen:

— Först i Högsta förvaltningsdomstolen anför Fora att den fristående gruppen även består av Svenskt Näringsliv och LO som tillhandahåller tjänster mot medlemsavgift. Beskrivningen av omständigheterna har alltså ändrats i förhållande till den beskrivning som lämnats inför Skatterättsnämndens prövning. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas i den del det har överklagats och ansökan avvisas i denna del, hette det i HFD:s beslut.

Med andra ord: Inget stöd för momsbefrielse på AFA-fakturorna från vare sig Skatterättsnämnden eller Högsta förvaltningsdomstolen.

Efter HFD-beslutet våren 2018 skickade Fora en skrivelse till Skatteverket och meddelade att från och med oktober 2018 skulle man börja lägga på moms på de tjänster man utför på uppdrag av AFA Försäkring.

Men Skatteverket lät sig inte nöjda med detta besked. I fyra olika beslut om beskattningen för åren 2015—2018 skriver Skatteverket nu att Fora faktiskt redan år 2012 fått besked om att de tjänster som utfördes för AFA Försäkring var momspliktiga. Då duger det inte att först år 2018 börjar lägga moms på fakturorna, menar Skatteverket — och har därför beslutat att taxera upp Fora för åren 2015—2018.

Så här heter det i Skatteverkets beslut:

— Skatteverket anser att ni har lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa utgående moms på de momspliktiga tjänster som ni har tillhandahållit AFA. Detta trots att Skatteverket år 2012 lämnade ett skriftligt svar och informerade er om att de tjänster som ni tillhandahåller AFA är momspliktiga.

Och eftersom Fora enligt Skatteverket har lämnat oriktiga uppgifter beslutar Skatteverket att Fora också ska betala skattetillägg — ett slags böter för den som lämnar felaktig information i sin deklaration.

Så här formuleras detta i beslutet från Skatteverket:

— Ni har lämnat en oriktig uppgift genom att ni inte har redovisat utgående moms på de momspliktiga tjänster som ni har tillhandahållit AFA. Enligt Skatteverkets bedömning föreligger därmed grund för att påföra skattetillägg med 20% på det belopp som om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för den som har lämnat uppgiften.

De belopp som Skatteverket har beslutat att Fora nu ska betala in ytterligare för åren 2015—2018 uppgår sammanlagt till drygt 60 miljoner kronor inklusive ränta. Av detta utgörs drygt 16 miljoner kronor av skattetillägget.

Fora menar dock att Skatteverkets beslut är felaktigt och har beslutat sig för att överklaga.

— Vi har tagit emot Skatteverkets beslut och vi har överklagat dem till Förvaltningsrätten, säger Charlotte Anderén Fornander, ekonomichef på Fora, i en kommentar till Sak & Liv.

Här kan du som har abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet om skatt och skattetillägg för Fora för redovisningen i december 2015. Här hittar du beslutet avseende redovisningen i december 2016, här är beslutet för redovisningen i december 2017 och här för december 2018.

Här hittar du också beslutet från 2018 i Högsta förvaltningsdomstolen om att undanröja Skatterättsnämndens beslut rörande Foras begäran om besked att man utgjorde en momsgrupp tillsammans med AFA Försäkring-bolagen.


SRN: Kompletteringsregeln kan inte användas vid bonuslöneväxling

Posted on november 26, 2020 by - Pension

Får ett företag att göra avdrag enligt kompletteringsregel för en lönebonus till medarbetarna där bonusen växlas över till en tjänstepensionspremie? Nej, menar Skatterättsnämnden i ett färskt beslut och ansluter sig därmed till Skatteverkets bedömning. 

Bakgrunden är en ansökan från ett företag som har ett system för bonuslön till medarbetarna. Företaget överväger nu att erbjuda löneväxling av bonusen till en engångspremie i en tjänstepensionsförsäkring.

Tanken är att bolaget först gör en pensionsutfästelse och skriver ett avtal med den anställde och därefter betalar in premien. Fram till dess att premien har inbetalats in är utfästelsen otillräckligt tryggad, menar företaget. Företaget menar därför att denna typ av löneväxling borde rymmas inom ramen för kompletteringsregeln i inkomstskattelagen, ifall den inte skulle rymmas inom huvudregeln. Enligt företaget bör det inte ha någon betydelse för avdragsrätten att tjänstepensionspremien är finansierad genom bonusväxling eller att bonusväxling till en engångspremie kan komma att ske upprepade gånger för en och samma anställd.

För att klargöra om det blir avdragsrätt för pensionspremien har bolaget nu ställt en fråga till Skatterättsnämnden. Man har dels frågat om det spelar någon roll för bedömningen om premien betalas in omgående eller något senare, dels frågat om det är möjligt att få avdrag enligt kompletteringsregeln vid flera olika tillfällen när det görs bonusväxling.

Så här beskriver Skatterättsnämnden bolagets frågeställning:

— Bolaget vill ha svar på om man har avdragsrätt för engångspremien enligt kompletteringsregeln i 28 kap. 7 § under år 2 om premien betalas i direkt anslutning till pensionsavtalet (fråga 1 a) alternativt om premien betalas vid ett senare tillfälle (fråga 1 b). Vidare vill bolaget ha klarlagt om avdrag kan medges enligt kompletteringsregeln för en ny premiebetalning år 3 om bolaget och den anställde har genomfört en bonusväxling enligt fråga 1 och år 3 vill genomföra en bonusväxling enligt samma förutsättningar (fråga 2).

Skatteverkets inställning i ärendet är att det — för att kompletteringsregeln ska kunna tillämpas — ska handla om ett tryggande som är bristfälligt eller eftersatt. Och så är inte fallet i det här tänkta upplägget, menar Skatteverket.

— Den omständigheten att pensionsutfästelsen är av engångskaraktär och framgår av ett särskilt upprättat avtal innebär inte att tryggandet, dvs engångsbetalningen av premien under året efter intjänandet, har föranletts av att utfästelsen är otillräckligt tryggad. Att pension utfästs vid sidan av en pensionsplan innebär inte heller att utfästelsen av den anledningen ska anses otillräckligt tryggad eller att bolaget köper ikapp ett bristfälligt tryggande. Avdrag ska därför inte medges, menade Skatteverket.

Skatterättsnämnden kommer i sitt beslut fram till att Skatteverkets bedömning i ärendet är korrekt, och hänvisar bland annat till en prövning i Högsta förvaltningsdomstolen av kompletteringsregeln och begreppet ”otillräckligt tryggad”.

Så här skriver Skatterättsnämnden i sitt beslut:

— Kompletteringsregeln gör det möjligt att med avdragsrätt trygga en pensionsutfästelse utöver de beloppsbegränsningar som gäller enligt huvudregeln. Av förarbetena framgår att den är tänkt för fall där den anställdes pensionsskydd tidigare varit bristfälligt och i fall där tryggandet är otillräckligt i förhållande till pensionsavtalet. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning talar systematiken i lagstiftningen, med en huvudregel och en kompletterande bestämmelse, samt de uttalanden som gjorts i förarbetena för att bestämmelsen inte är tillämplig i ett fall som detta.

Enligt uppgift har Skatterättsnämndens beslut överklagats av företaget.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Skatterättsnämndens beslut.


HFD: SRN borde inte ha beslutat om pensionsskatt för svensk i Italien

Posted on maj 28, 2020 by - Pension

Skatterättsnämnden gjorde fel när man lämnade förhandsbesked om tjänstepensionsskatt för en svensk medborgare på väg att flytta till Italien. Det är innebörden av ett färskt beslut i Högsta förvaltningsdomstolen. HFD undanröjer nu Skatterättsnämndens förhandsbesked — och avvisar ansökningen helt, då det inte anses viktigt för sökanden att få förhandsbesked och heller finns några prejudikatskäl.

Det var i höstas som Skatterättsnämnden lämnade ett förhandsbesked om svenska statens rätt att beskatta utbetalningar från en tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare bosatt i Italien. Skatterättsnämnden menade då i sitt besked att Sverige, med utgångspunkt från skatteavtalet med Italien, hade rätt att beskatta utbetalningarna.

Bakgrunden till förhandsbeskedet var att en svensk medborgare planerade att flytta till Italien, och ville få klarlagt hur hans tjänstepension skulle beskattas.

Skatterättsnämnden konstaterade i sitt beslut att skatteavtalet med Italien reglerar beskattning av pensionsförsäkringar. Visserligen framgår det inte explicit att detta även gäller tjänstepensionsförsäkringar — men nämnden menade att det heller inte går att säga att avtalet inte också omfattar tjänstepensionsförsäkringar.

Både Skatteverket och den sökande ansåg att förhandsbeskedet också skulle prövas av Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen säger nu i sitt beslut att den planerade flytten till Italien uppenbarligen inte var beroende av beskedet från Skatterättsnämnden, eftersom avflyttningen genomfördes innan SRN-beskedet hade lämnats. Mot denna bakgrund menar Högsta förvaltningsdomstolen att det inte var viktigt för honom att lämna förhandsbesked i ärendet. HFD anser heller inte att det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande.

— Sammanfattningsvis borde Skatterättsnämnden inte ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas, skriver Högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i HFD.

Och här kan du ta del av det tidigare beslutet i Skatterättsnämnden.


HFD avvisade ansökan om förhandsbesked för SEB Gamla Liv — igen!

Posted on mars 13, 2020 by - Liv

För andra gången beslutar Högsta förvaltningsdomstolen att avvisa en ansökan om förhandsbesked om beskattning i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv av mottagen återförsäkring av sjuk- och olycksfallsförsäkring, med hänvisning till att det inte är viktigt för bolaget att få ett förhandsbesked lämnas och att det inte finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande. 

Frågan det handlar om är vilken typ av skatt som ska gälla för bolagets rörelse med mottagen återförsäkring för sjuk- och olycksfallsrisker.

Ska det beskattas med avkastningsskatt eller med inkomstskatt?

Turerna har varit många och långdragna kring frågan.

En ansökan om förhandsbesked från bolaget kom ursprungligen in till Skatterättsnämnden år 2017 och nämnden fann då i sitt förhandsbesked i april 2018 att verksamheten ska beskattas med avkastningsskatt. I december 2018 undanröjde Högsta förvaltningsdomstolen förhandsbeskedet och avvisade ansökningen med hänvisning till att ansökningen gällde en verksamhet som bolaget redan bedrev och att bolaget inte hade anfört att det stod inför något handlingsalternativ som kunde påverkas av svaret på den ställda frågan. Enligt domstolens mening kunde det därför inte anses vara av vikt för bolaget att förhandsbesked lämnades.

I januari förra året skickade SEB in en ny ansökan om förhandsbesked i frågan, där man vidhöll att det är av vikt för bolaget att förhandsbesked lämnas eftersom det måste veta vad som gäller för att kunna deklarera korrekt. Bolaget framförde också att man i händelse av ett negativt förhandsbesked, eventuellt tvingas avveckla verksamheten. Skatterättsnämnden ansåg att det nu fanns förutsättningar att meddela förhandsbesked — trots det negativa beskedet från HFD första gången frågan prövades. I sitt beslut i juni 2019 stod nämnden fast vid sitt tidigare ställningstagande, det vill säga att den del av verksamheten som avser mottagen återförsäkring ska beskattas med avkastningsskatt.

Skatteverket beslutade att överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen och yrkade att domstolen förklarar att mottagen återförsäkring för sjuk- och olycksfallsförsäkringar istället ska beskattas med inkomstskatt. Bolaget krävde däremot att överklagandet skulle avslås.

Nu har Högsta förvaltningsdomstolen meddelat sitt beslut — och det visar sig att man åter väljer att underkänna handläggningen i Skatterättsnämnden.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sitt beslut att den valsituation som bolaget säger sig stå inför — att behålla eller att avveckla återförsäkringsverksamheten för sjuk- och olycksfallsförsäkringar —  inte är av det slaget att det kan anses vara av vikt för bolaget att ett förhandsbesked lämnas. HFD menar inte heller att det finns ett allmänt intresse av ett snabbt avgörande. Därför borde Skatterättsnämnden inte heller den här gången ha prövat ansökningen. Förhandsbeskedet ska därför undanröjas och ansökningen avvisas, beslutar HD.

Här kan du ta del av beslutet i HFD, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


SRN: Tjänstepension ska beskattas i Sverige för person bosatt i Italien

Posted on november 27, 2019 by - Pension

Sverige har rätt att beskatta utbetalningar från en tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare bosatt i Italien. Det framgår det av ett färskt beslut i Skatterättsnämnden. 

Bakgrunden är att en svensk medborgare planerar att under 2019 flytta till Italien. Han kommer då att ha sin skatterättsliga hemvist i Italien enligt skatteavtalet.

Han har fått premier inbetalda av tidigare arbetsgivare till tjänstepensionsförsäkring i Sverige och kommer att få utbetalningar av sin tjänstepension när han är bosatt i Italien.

Frågan är nu om utbetalningarna från tjänstepensionsförsäkringen ska beskattas i Sverige, trots att mannen kommer att vara bosatt i Italien.

Ja, menar Skatterättsnämnden och hänvisar bland annat till att det i skatteavtalet med Italien regleras hur beskattning av pensionsförsäkringar ska beskattas.

Visserligen framgår det inte helt tydligt av avtalet att detta även gäller tjänstepensionsförsäkringar. Nämnden konstaterar samtidigt att det inte finns något som säger att begreppet pensionsförsäkring inte också omfattar tjänstepensionsförsäkringar.

— Det ovan anförda innebär att begreppet pensionsförsäkring i artikel 18 punkten 2 i skatteavtalet med Italien även innefattar tjänstepensionsförsäkringar och att Sverige därmed har rätt att beskatta belopp som betalas ut med anledning av sådan försäkring till en svensk medborgare som är bosatt i Italien, skriver SRN i sitt beslut.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet.


SRN: Avkastningsskatt även för återförsäkring av sjuk/olycksfall

Posted on juli 10, 2019 by - Allmänt

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked kommit fram till att ett livförsäkringsföretags återförsäkringsrörelse för sjuk- och olycksfallsförsäkringar ska beskattas enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Nämnden var inte enig, en ledamot anmälde skiljaktig mening. 

Förhandsbeskedet har sökts av ett livförsäkringsaktiebolag som verkar enligt ömsesidighetsprincipen. Verksamheten omfattar tradliv, tjänstegruppliv, sjukförsäkring och mottagen återförsäkring. Vilket bolag det handlar om framgår inte av Skatterättsnämndens beslut, men av allt att döma handlar det om Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (publ).

Bolagets olika verksamhetsgrenar beskattas på olika sätt Den övervägande delen av verksamheten beskattas med avkastningsskatt enligt Lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, AvPL. De försäkringsgrenar som beskattas med inkomstskatt enligt Inkomstskattelagen, IL, är huvudsakligen sjuk- och olycksfallsförsäkring och grupplivförsäkring.

En mindre del av verksamheten handlar om mottagen återförsäkring för svenska och utländska bolag. Hittills har bolaget deklarerat denna verksamhet enligt Lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, men man vill nu få Skatterättsnämndens svar på om detta är korrekt, eller om möjligen återförsäkringen av sjuk och olycksfallsförsäkring istället ska beskattas enligt Inkomstskattelagen.

Skatteverket menar — till skillnad från bolaget — att återförsäkring av sjuk- och olycksfallsförsäkring istället borde beskattas enligt Inkomstskattelagen.

Till saken hör att bolaget tidigare har sökt ett liknande förhandsbesked. Det förhandsbesked man då fick undanröjdes dock och avvisades av Högsta förvaltningsdomstolen med hänvisning till att det inte visats att det var att vikt för bolaget att få ett förhandsbesked. Den här gången har bolaget därför lagt ned möda på att förklara att det är av stor vikt att veta vilken typ av beskattning det ska vara, eftersom man skulle kunna tvingas avveckla verksamheten om den ska anses falla under Inkomstskattelagen. Detta eftersom beskattningen kan förmodas bli högre och verksamheten därmed olönsam.

Skatterättsnämnden konstaterar att det inte finns något undantag i Lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel som handlar om återförsäkringsverksamhet. Därför ska livbolagets återförsäkring i sin helhet beskattas enligt Lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, och inte enligt Inkomstskattelagen.

Den ledamot av nämnden som var skiljaktig menade däremot att återförsäkring av sjuk- och olycksfall i likhet med direktförsäkring av sjuk- och olycksfall, ska beskattas enligt Inkomstskattelagen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet.


SEB vann i HFD mot Skatteverket om skatt på utlandsförsäkring

Posted on juni 20, 2019 by - Liv

SEB Trygg Liv har vunnit ett mål i Högsta Förvaltningsdomstolen som gäller skatt på aktieutdelning i ett utländskt livbolag. Domen innebär att ett utländskt livbolag inte behöver betala skatt på aktieutdelningen på de aktier som ingår i en depåförsäkring, eftersom det innebär en negativ särbehandling av det utländska bolaget som strider mot EU:s regelverk för den fria rörligheten för kapital. 

Bakgrunden till målet i HFD är att SEB:s irländska dotterbolag SEB Life International Assurance Company DAC vänt sig till Skatterättsnämnden med en fråga om skatt på aktieutdelningar. SEB Life ville få klarhet i om försäkringsbolaget verkligen ska vara skattskyldigt till kupongskatt för utdelningar på aktier i svenska bolag, hänförliga till försäkringar där försäkringstagaren är skattskyldig till avkastningsskatt.

SEB Life på Irland erbjuder bland annat depåförsäkringar på den svenska marknaden men har inget fast driftsställe i Sverige. Därmed är det enligt den svenska lagstiftningen försäkringstagaren och inte bolaget som ska stå för den svenska avkastningsskatten.

Tidigare har det i princip inte varit något problem att bolaget ska betala skatt på aktieutdelningen, eftersom denna skatt har kunnat kvittas av försäkringstagaren mot avkastningsskatten. Men när avkastningsskatten på grund av ränteläget har sjunkit, är det plötsligt inte längre möjligt att kvitta utdelningsskatten fullt ut mot avkastningsskatten.

Skatterättsnämnden kom i ett beslut i augusti förra året fram till att SEB Life inte skulle vara skattskyldigt till kupongskatt för de aktuella utdelningarna.

Skatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ändra förhandsbeskedet och förklara att SEB Life är skattskyldigt till kupongskatt.

Men Högsta förvaltningsdomstolen har nu i en dom fastställt Skatterättsnämndens beslut.

Så här skriver HFD i sin dom:

— Uttag av kupongskatt på utdelningar till utländska livförsäkringsföretag innebär att dessa företag särbehandlas negativt i jämförelse med svenska livförsäkringsföretag. När det gäller den del av ett utländskt livförsäkringsföretags verksamhet som består i att tillhandahålla pensions- och kapitalförsäkringar till personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige får situationen för det utländska livförsäkringsföretaget anses vara jämförbar med den situation som ett svenskt livförsäkringsföretag befinner sig i. Något skäl som kan motivera den negativa särbehandlingen har inte kommit fram. Uttaget av kupongskatt strider därför i dessa fall mot den fria rörligheten för kapital.

Ombud i målet för SEB Life International Assurance Company DAC har varit Nils Schmid och Kristofer Brodin på KPMG.

Parallellt med beslutet om att det inte ska vara någon skatt på aktieutdelningen i det utländska bolaget, har HFD också fattat beslut i ett ärende i Skatterättsnämnden där en försäkringstagare ställt frågan om hon hade rätt att få tillbaka pengar som försäkringsbolaget betalat på aktieutdelningen, som överstiger summan hon betalar i avkastningsskatt. Skatterättsnämnden hade besvarat frågan nekande. HFD beslutade att undanröja HFD:s beslut, med hänsyn till att det inte ska betalas någon skatt alls i bolaget på aktieutdelningen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD.


Här hittar du beslutet om att undanröja Skatterättsnämndens beslut i det enskilda fallet.

SRN: Utan riskkompensation så är det ingen riktig försäkring

Posted on mars 5, 2019 by - Liv

För att en sparprodukt ska betraktas som en försäkring, måste den omfatta riskutjämning. Det skriver Skatterättsnämnden i ett färskt beslut, där man bedömer att en fondförsäkringsprodukt i ett annat EU-land inte är att betrakta som försäkring i Sverige, eftersom försäkringstagaren inte får någon riskkompensation. Skatterättsnämnden stöder sitt beslut på ett yttrande från Finansinspektionen. 

I pilotärendet vid Skatterättsnämnden har en sparare meddelat att han avser att påbörja ett långsiktigt sparande i en fondförsäkring i ett annat land i EU. Försäkringsbolaget har tillstånd att verka i Sverige. Av villkoren för produkten framgår att 99 procent av försäkringens värde betalas till förmånstagare eller dödsbo i händelse av dödsfall. Om den enskilde däremot avslutar försäkringen i förtid betalas det fulla värdet ut, utan någon reduktion. Enligt villkoren lämnar försäkringsgivaren inte någon riskkompensation under försäkringstiden.

Frågan för Skatterättsnämnden är om den aktuella fondförsäkringen kan ses som en kapitalförsäkring enligt den svenska skattelagstiftningen.

Ett argument som spararen framfört till nämnden är att den aktuella produkten är närmast identisk med en försäkring som prövades i Högsta förvaltningsdomstolen år 2015 och som då bedömdes som en kapitalförsäkring. Den enda skillnaden här var att den kapitalförsäkring som då prövades, även omfattande en riskkompensation. Men, menade spararen, eftersom varken Skatterättsnämnden eller Högsta förvaltningsdomstolen då berörde frågan om riskkompensation så borde den inte ha någon avgörande betydelse för om försäkringen skattemässigt ska ses som en kapitalförsäkring.

Skatteverket var däremot av en annan uppfattning. Eftersom det är en renodlad sparprodukt utan någon riskhantering från försäkringsgivarens sida är det heller inte fråga om någon försäkring, ansåg Skatteverket.

Skatterättsnämnden valde att begära in ett yttrande från Finansinspektionen. I sitt yttrande menade Finansinspektionen att eftersom livförsäkring bygger på utjämning av risk, så är riskkompensation i någon form en förutsättning för att en produkt ska bedömas som en livförsäkring. Eftersom det inte förekommer någon riskkompensation i denna produkt, så är det därmed inte heller en försäkring i den svenska försäkringsrörelselagens mening, enligt FI.

Så här formuleras det i FI-yttrandet:

— Avtalets utformning innebär att avtalet saknar betydelse från försäkringsmässiga ståndpunkter. Produkten utgör därmed ett rent sparande. Mot den bakgrunden gör Finansinspektionen bedömningen att den i ärendet aktuella produkten inte kan anses motsvara sådan försäkring som avses i 2 kap. 12 § III försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Skatterättsnämnden skriver i sitt beslut att man gör samma bedömning som FI. Nämnden menar också att om det inte är en försäkring i försäkringsrörelselagens mening, så kan det heller inte vara en försäkring i inkomstskattelagens mening. Så här skriver Skatterättsnämnden i sitt beslut:

— I det nu aktuella yttrandet anger Finansinspektionen att livförsäkring bygger på utjämning av risk i ett försäkringskollektiv och att förekomsten av riskkompensation i någon form är en förutsättning för att en sådan produkt som är föremål för bedömning ska anses motsvara en sådan livförsäkring som avses i 2 kap. 12 § FRL. Det har inte framkommit något skäl för Skatterättsnämnden att göra någon annan bedömning. Nämnden anser vidare att bedömningen av en försäkrings karaktär vid inkomstbeskattningen ska grundas på vad som gäller enligt försäkringsrörelselagstiftningen. Mot den bakgrunden kan den aktuella produkten inte anses utgöra en kapitalförsäkring enligt IL eller AvpL.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium läsa referatet av beslutet i Skatterättsnämnden.

 

HFD ändrar skatterättsnämndens beslut om pensionsrådgivning

Posted on december 6, 2018 by - Pension

Nej, vanlig rådgivning om arbetsgivarbetald pension ska inte betraktas som en skattepliktig förmån för den anställde. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom på torsdagen, där man ändrar på Skatterättsnämndens tidigare besked. Däremot betraktas mer omfattande pensionsplanering och privatekonomisk rådgivning som en skattepliktig förmån, enligt HFD.

Bakgrunden till målet är att det ställts en fråga till Skatterättsnämnden om pensionsvägledning som betalas av arbetsgivaren är en skattepliktig förmån. Det fall som beskrevs var att de anställda dels skulle få råd om pensionerna av en konsult, dels använda ett digitalt rådgivningssystem. Den första frågan som ställdes gällde om pensionsrådgivning enbart om arbetsgivarbetald pension skulle vara skattepliktig. Den andra frågan gällde om mer omfattande pensionsrådgivning, inklusive råd om allmän pension och privatekonomiska och familjerättsliga frågor, var skattepliktig.

Skatterättsnämnden beslutade i sitt förhandsbesked — till mångas överraskning och förtvivlan — att all pensionsrådgivning är skattepliktig om den betalas av arbetsgivaren.

Förhandsbeskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som nu har kommit med sin dom i målet.

I domen skriver HFD — med ändring av beslutet i Skatterättsnämnden — att pensionsrådgivning som enbart omfattar sådan pension som är utfäst av arbetsgivaren inte ska betraktas som en skattepliktig förmån.

Om det däremot handlar om en mer omfattande vägledning om pensioner ska det betraktas som en skattepliktig förmån, enligt domen i HFD.

Så här skriver domstolen när det gäller frågan om pensionsrådgivning som enbart pension som arbetsgivaren har utfäst:

— Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening är denna rådgivning närmast att betrakta som en nödvändig förutsättning för att den anställde ska kunna bilda sig en uppfattning om omfattningen av de pensionsförmåner som följer med anställningen och om vad de olika alternativ som denne har att ta ställning till innebär. Utfästelsen om pension är en del av anställningsavtalet och vad det ytterst handlar om är att den anställde ska förstå innehållet i detta avtal och vara medveten om konsekvenserna av de olika handlingsalternativ som regleras i det. Mot den bakgrunden kan vägledningen inte betraktas som en förmån för den anställde.

En av domarna i HFD anmälde skiljaktig mening, och ansåg att det inte fanns någon anledning att ändra Skatterättsnämndens bedömning.

Här kan du ta del av Högsta förvaltningsdomstolens dom. 

SRN: Utländskt försäkringsbolag behöver inte betala kupongskatt

Posted on september 10, 2018 by - Liv

Utländska försäkringsbolag ska inte behöva betala kupongskatt för utdelning för svenska aktier kopplade till en försäkring – under förutsättning att försäkringstagaren betalar avkastningsskatt i Sverige för samma försäkring. Det har Skatterättsnämnden beslutat i ett förhandsbesked. 

I förhandsbeskedet, som publicerades den 5 september, sägs det att det skulle strida mot EU-rätten om bolaget betalar kupongskatt samtidigt som försäkringstagaren betalar avkastningsskatt. 

Så här skriver Skatterättsnämnden i sitt förhandsbesked, där ”X” står för bolagets namn: 

– Sökanden har hävdat att denna skillnad i beskattning är ett hinder för den fria rörligheten för tjänster i artikel 56 FEUF. Skatterättsnämnden delar den bedömningen.

– Enligt Skatterättsnämnden kan inte hindret rättfärdigas. Att i Sverige obegränsat skattskyldiga försäkringstagare ackumulerar avräkningsbar kupongskatt som eventuellt kan utnyttjas för nedsättning av avkastningsskatt påverkar inte bedömningen, särskilt eftersom det finns en risk att denna carry forward inte kommer att kunna utnyttjas. X är därför inte skattskyldigt till kupongskatt för utdelning på svenska aktier hänförliga till försäkringar där försäkringstagarna är skattskyldiga till avkastningsskatt.

Här kan du ta del av förhandsbeskedet.

Vi skrev tidigare om ett annat SRN-beslut denna vecka som rör beskattning av utländska kapitalförsäkringar när skatten i bolaget är högre än den svenska avkastningsskatten: 

Det kan du läsa om här. 

SRN: Överskjutande skatt på utlandsförsäkring kan inte sparas

Posted on september 7, 2018 by - Liv

Nej, det är inte möjligt att ha en innestående fordran på framtida kvittning av skatt på en utländsk k-försäkring ifall skatten på den utländska försäkringen överstiger den svenska avkastningsskatten. Det skriver Skatterättsnämnden i ett färskt förhandsbesked. Nämnden var dock inte enig i sitt beslut.   

En person bosatt i Sverige med en kapitalförsäkring i ett utlandsbaserat försäkringsbolag vände sig förra året till Skatterättsnämnden med en förfrågan om avkastningsskatten på sin försäkring. 

En svensk försäkringstagare med ett försäkringssparande i utlandet ska betala avkastningsskatt i Sverige, det säger lagen. Och om det är skatt på försäkringen i det utländska bolaget, då sätts den svenska avkastningsskatten ned i motsvarande mån.

Men vad händer om skatten i det utländska bolaget är högre än den svenska avkastningsskatten?

Får man i så fall ha den överskjutande utländska skatten liksom innestående, för att kunna kvitta mot den svenska skatten ett annat år?

Det menade försäkringstagaren i sin förfrågan till Skatterättsnämnden.

Skulle inte så vara fallet, kunde det ses som diskriminerande enligt EU:s regelverk  och som ett hinder för den fria rörligheten, menade försäkringstagaren. 

Det svenska Skatteverket höll inte med. Det gjorde inte heller Skatterättsnämnden. Nämndens majoritet menade att det inte strider mot EU-rätten att det saknas rätt till återbetalning av avkastningsskatt motsvarande den skatt i utlandet som överstiger den svenska avkastningsskatten samma år.

Så här skriver nämnden i sitt – anonymiserade – beslut:

– A har inte rätt till återbetalning av avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, AvPL, motsvarande den kupongskatt som belastar hennes försäkring i X och som överstiger avkastningsskatten för samma år.

Men nämnden var inte enig. Två ledamöter – Mattias Dahlberg och Ulla Werkell – framförde skiljaktig mening och ansåg att avräkningsbar skatt som inte kan utnyttjas ett år ska kunna kvarstå för att utnyttja ett senare år. De menade att det ökade beskattningsuttaget och det administrativa merarbetet innebär en negativ olikbehandling av kapitalförsäkringar i utlandet jämfört med motsvarande försäkringar i Sverige. Därmed inskränks det fria tillhandahållandet av tjänster enligt EU:s regelverk, menade de båda. 

Här kan du ta del av hela beslutet från Skatterättsnämnden.