Ifall ett försäkringsbolag äger över 30 procent av ett bolag som drivs av en franschisetagare till bolaget, så behöver inte någon del av aktieutdelningen tas upp som inkomst av tjänst. Istället kan all utdelning beskattas som kapitalinkomst vilket innebär en lägre skattesats. Det är innebörden av ett färskt avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen om tillämpningen av den så kallade utomståenderegeln.
Bakgrunden är att 50-årig man bosatt i Saltsjö-Boo utanför Stockholm år 2022 vände sig till Skatterättsnämnden med en skattefråga gällande ett planerat företag som avsåg att sluta ett franchiseavtal med ett försäkringsbolag. (Eller mer korrekt är väl att beskriva det hela som ett pilotfall initierat av försäkringsbolaget, det brukar vara så det är i denna typ av ärenden hos SRN.)
Enligt ansökan till Skatterättsnämnden handlade det om en ny helt modell av franchiseavtal för att skapa konkurrenskraftiga, operativa och kommersiella förutsättningar för extern rekrytering av försäkringsförmedlare.
Det blivande franschisebolaget — som i ansökan går under namnet NYAB — ska enligt ansökan förmedla försäkringsbolagets produkter. Bolaget ska ägas till 69 procent av försäkringsförmedlaren och till 31 procent av försäkringsbolaget. Mannen blir anställd på heltid i bolaget med marknadsmässig månadslön.
I ett fåmansbolag beskattas normalt aktieutdelning på kvalificerade andelar delvis som inkomst av tjänst. Kvalificerade andelar är aktier som ägs av någon som är aktiv i företaget. Syftet med denna regel är att motverka att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst.
Men i vissa undantagsfall gäller den så kallade utomståenderegeln. Regeln innebär att om en utomstående — det vill säga en ägare som inte är verksam i bolaget — äger andelar i fåmansbolaget i i betydande omfattning, så ska andelar i fåmansföretaget inte anses vara kvalificerade. I alla fall inte om det inte skulle finnas särskilda skäl. Logiken bakom utomståenderegeln är att det i sådana fall ofta saknas anledning för delägare att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst i syfte att minska skatten, eftersom de i så fall också måste avstå en del av inkomsten till de utomstående ägarna.
Frågan till Skatterättsnämnden gällde nu huruvida den så kallade utomståenderegeln skulle bli tillämplig i den blivande franchisetagarens fall.
Skatterättsnämnden svarade i sitt beslut i maj förra året ja på frågan. Utomståenderegeln skulle vara tillämplig på andelarna i NYAB. Med andra ord skulle eventuell aktieutdelning inte till någon del skulle tas upp som inkomst av tjänst, eftersom det på grund av utomståenderegeln inte rörde sig om kvalificerade andelar.
Skatteverket överklagade beslutet från Skatterättsnämnden till Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt Skatteverket innebar ett löfte från försäkringsbolaget att lämna villkorade aktieägartillskott för att vid behov täcka fasta kostnader, att det fanns en reell möjlighet till inkomstomvandling.
På tisdagen meddelade HFD sin dom.
I domen tillbakavisar domstolen Skatteverkets farhågor och fastställer därför Skatterättsnämndens besked om att utomståenderegeln är tillämplig i detta fall.
Så här formuleras detta i HFD:s dom:
”I och med att försäkringsbolaget har rätt att få tillbaka gjorda tillskott kommer utdelning på aktierna i NYAB att lämnas till bägge aktieägarna i förhållande till vad var och en av dem faktiskt har investerat. För NN innebär det att det typiskt sett inte lönar sig för honom att i stället för att ta ut lön låta NYAB lämna utdelning på aktierna eftersom utdelningen till mer än 30 procent tillfaller försäkringsbolaget. Någon reell omvandlingsmöjlighet finns därmed inte i den tänkta strukturen.
Det utomstående ägandet får därför enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening anses motverka att arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster och det finns därför inte särskilda skäl att anse att NN:s andelar i NYAB är kvalificerade. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därmed fastställas.”
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.
