Nästa år höjs garantipensionen med 130—145 kronor per månad, i samband med höjningen av prisbasbeloppet med 800 kronor till 47 300 kronor. Det rapporterar Swedbank i dag.
Förutom garantipensionerna påverkar det höjda prisbasbeloppet en rad olika bidragsnivåer. Även grundavdrag och jobbskatteavdrag påverkas, vilket innebär sänkt inkomstskatt för både pensionärer och förvärvsarbetande. Höjd skiktgräns innebär ytterligare skattesänkning för de med högre inkomst.
— Till följd av de högre prisbasbeloppen får garantipensionären 150 kronor mer i plånboken varje månad och studenten får knappt 200 kronor mer. Men de som får störst förbättring är höginkomsttagare som får en rejäl skattesänkning till följd av den högre brytpunkten för statlig inkomstskatt, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och sparbankerna.
Det här är de effekter som det höjda prisbasbeloppet 2020 får på bidrag och skattegränser:
• Garantipensionen höjs med mellan 130 och 145 kr per månad.
• Studiemedlen höjs med drygt 180 kronor per fyraveckorsperiod, jämfört med höstterminen 2019.
• Sjukpenninggrundande inkomst höjs något. Den högsta sjukpenningnivån höjs med 14 kronor per dag.
• Högsta nivån i föräldraförsäkringen höjs med 17 kronor per dag.
• Grundavdrag och jobbskatteavdrag höjs, vilket i sin tur innebär sänkt skatt på arbetsinkomst och pension.
• Skiktgränserna för statlig inkomstskatt höjs, vilket innebär lägre skatt för de som tjänar över 42 000 kronor per månad.
• Spärrbeloppet — lägsta nivån — för fastighetsavgiften höjs med 54 kronor per år.
De föreslagna förändringarna av basbeloppen fastställs formellt av regeringen under hösten. Förutom det som nämnts ovan finns förslag till förbättringar av grundskydden inom pensionssystemet, men eftersom de är har beslutats ännu av riksdagen inkluderas de inte heller i Swedbanks beräkningar.
Prisbasbelopp och inkomstbasbelopp är referensbelopp utifrån vilka pensioner, olika ersättningsnivåer och skatter sätts. Beloppen ändras i januari varje år. Prisbasbeloppet påverkar garantipension, studiemedel, sjuk- och föräldrapenning. Även grundavdrag, jobbskatteavdrag och skiktgränser påverkas av prisbasbeloppet. Det förhöjda prisbasbeloppet ligger till grund för beräkningen av tilläggspension och inkomstbasbeloppet styr pensionsgrundande inkomst och fastighetsavgift. Prisbasbeloppen räknas fram genom förändringar i det allmänna prisläget (inflationen). Beräkningen utgår från bastal 1998, men förändringen mellan åren beror på prisförändringen det senaste året. Prisbasbeloppen 2020 styrs av prisutvecklingen mellan juni 2018 och juni 2019. Under den perioden var inflationstakten 1,8 procent, vilket får till följd att prisbasbeloppen höjs med motsvarande.
Inkomstindex och inkomstbasbeloppet bestäms först senast 31 oktober. Till följd av det kan beräkningar över till exempel inkomstpension, pensionsgrundande inkomst och högsta nivån för fastighetsavgift för 2020 inte göras ännu. Inkomstbasbeloppet beräknas utifrån faktisk snittinkomst och för 2020 är det snittinkomsten för 2018 som ligger till grund för beräkningen. Beräkningarna baseras på en prognos över snittinkomsten och för att kunna göra en så bra prognos som möjligt görs indexberäkningen senast 31 oktober. Pensionsmyndigheten ansvarar för beräkning av inkomstbasbelopp.
