Etikett: Eu-domstolen

Gruppföreträdare = försäkringstagare = försäkringsförmedlare?

Posted on november 4, 2022 by - Allmänt

I slutet av september meddelade EU-domstolen att en gruppföreträdare för en gruppförsäkring kan klassas som både en försäkringstagare och en försäkringsförmedlare enligt definitionerna i försäkringsdistributionsdirektivet. Vad innebär detta i en svensk kontext? Kawin Mårtensson och Sofia Lundquist vid Kompass Advokat utreder detta och problematiserar intressanta frågeställningar.

Bakgrunden till målet C-633/20 vid EU-domstolen är i korta drag följande: Ett tyskt företag har erbjudit konsumenter att ansluta sig till ett kollektivt försäkringssystem som bland annat omfattar försäkringsskydd för sjukdom och olycksfall under utlandsresor. Företaget har därför ingått ett gruppförsäkringsavtal med ett tyskt försäkringsbolag. När kunder har anslutits till gruppförsäkringen och försäkringsskyddet har kunderna betalat ersättning till företaget, med andra ord inte till försäkringbolaget. Företaget har i egenskap av försäkringstagare betalat premierna till försäkringsbolaget. Företaget har saknat tillstånd för försäkringsdistribution.

Frågan som domstolen skulle besvara var om begreppet försäkringsförmedlare omfattar ett företag som, mot ersättning, erbjuder sina kunder frivillig anslutning till en gruppförsäkring som företaget i förväg har tecknat hos ett försäkringsbolag.

Domstolen prövar först om företaget anses ha fått ersättning. Så anses vara fallet, eftersom varje anslutning innebär att företaget får betalt av kunderna. Det är inte avgörande att försäkringspremierna har betalats av företaget till försäkringsbolaget.

Är då den verksamhet som företaget utövat försäkringsdistribution? Domstolen skriver att det saknar betydelse att företagets verksamhet inte direkt avser ingående av försäkringsavtal. Det är tillräckligt att företaget har gjort det möjligt för konsumenter att frivilligt ansluta sig till gruppförsäkringen. En sådan verksamhet kan jämföras med sedvanlig försäkringsförmedling. Det spelar heller ingen roll att företaget är part i gruppförsäkringsavtalet som kunderna har anslutit sig till. Domstolen konstaterar att en part kan vara både försäkringsförmedlare och försäkringstagare samtidigt.

Vad innebär då detta i en svensk kontext?

Förhållanden i det nationella (tyska) målet skiljer sig en del från de gruppförsäkringsupplägg vi typiskt sett ser i Sverige. Det är därför inte helt tydligt om en jämförelse bör ske med frivillig gruppförsäkring eller obligatorisk gruppförsäkring. Att gruppföreträdaren i målet betraktas som försäkringstagare talar för att samma part kan liknas vid en gruppföreträdare med obligatorisk anslutning i Sverige. Vidare finns endast ett (1) försäkringsavtal (mellan gruppföreträdare och försäkringsbolaget), och det är gruppföreträdaren som betalar premier till försäkringsbolaget. Däremot betonar domstolen att detta rör sig om en frivillig anslutning av företagets kunder till gruppförsäkringen, något som ju inte är fallet i svenska obligatoriska gruppförsäkringar.

Om domstolens resonemang tillämpas på frivillig gruppförsäkring innebär detta inga direkta nyheter. Oavsett om gruppföreträdaren ses som en försäkringsförmedlare eller inte är det gruppmedlemmarna som anses vara kunder och som ska skyddas av kundskyddet. Om gruppföreträdaren är en försäkringsförmedlare är det gruppföreträdaren som ska fullgöra skyldigheter i förhållande till gruppmedlemmarna/kunderna. Om gruppföreträdaren inte är en försäkringsförmedlare, är det fråga om direktförsäljning och då är det försäkringsbolaget som ska uppfylla skyldigheterna. Enligt försäkringsavtalsrätten är gruppmedlemmarna försäkringstagare, vilket är i linje med att kundskyddet tillämpas i förhållande till gruppmedlemmarna.

Om domstolens resonemang tillämpas på obligatorisk gruppförsäkring innebär det intressanta tillämpningsfrågor. I en svensk obligatorisk gruppförsäkring anses gruppföreträdaren vara kunden. Det innebär att försäkringsbolaget ska uppfylla skyldigheter avseende olika typer av bedömningar och information i förhållande till gruppföreträdaren. Det sker således ingen distribution i förhållande till gruppmedlemmarna och dessa anses inte heller vara kunder i IDD:s mening. Detta bekräftas av förarbetena till lagen om försäkringsdistribution. De försäkringsavtalsrättsliga reglerna utpekar gruppföreträdaren som försäkringstagare, vilket också är konsekvent med att kundskyddet ska tillämpas i förhållandet mellan försäkringsbolaget och gruppföreträdaren.

I domen konstateras dock på att det inte spelar någon roll vem som är försäkringstagare för bedömningen av huruvida en viss verksamhet utgör försäkringsdistribution. Om gruppföreträdaren både ska anses vara försäkringstagare och försäkringsförmedlare, ”behåller” då gruppföreträdaren statusen av kund i IDD:s mening? Ska både gruppföreträdaren och gruppmedlemmarna anses vara kunder? Mot vem eller vilka ska försäkringsbolaget uppfylla IDD:s regler om kundskydd?

I domen betonar domstolen att det rör sig om en frivillig anslutning till gruppförsäkringen, vilket föranleder frågan om detta resonemang kan tillämpas på svensk obligatorisk gruppförsäkring överhuvudtaget, trots likheterna med en svensk obligatorisk gruppförsäkring. Hade domstolen kommit fram till samma slutsats om anslutningen varit obligatorisk snarare än frivillig? Det känns inte givet att så är fallet. Kan vissa obligatoriska gruppförsäkringslösningar ha en sådan karaktär att de automatiska anslutningarna faktiskt ska/kan omfattas av lagen om försäkringsdistribution (under förutsättning att gruppföreträdaren får ersättning)? Vi menar att detta är tveksamt, även om betydelsen av att gruppföreträdaren samtidigt är försäkringstagare har urvattnats efter denna dom*. Rimligen är det sättet som medlemmar ansluts på som är av avgörande betydelse.

* Ett liknande resonemang kan faktiskt skönjas i de svenska förarbetena till lagen om försäkringsdistribution. I prop. 2017/18:2016 sid. 127-128 står att: ”Om en obligatorisk eller frivillig gruppförsäkring innehåller delar som gör att den försäkrade kan påverka försäkringsskyddets omfattning torde dock råd gentemot en enskild gruppmedlem (som ges mot ersättning) alltid anses utgöra försäkringsdistribution, vilket endast får utföras av en försäkringsdistributör, oavsett om rådet tillhandahålls av gruppföreträdaren eller någon annan.”

Har branschen tolkat begreppet ”försäkringsprodukt” i IDD fel?

Posted on februari 17, 2022 by - Förmedling

Kan det vara så att försäkringsbolag och distributörer har tolkat begreppet ”försäkringsprodukt” i IDD-regelverket för snävt, när man menar att det endast handlar om ”skalet” i en försäkring? FI:s kommentarer i en färsk rapport pekar på att exempelvis fastställande av lämplig målgrupp bör ske även för vart och ett av de olika underliggande investeringsalternativen, skriver advokat Kawin Mårtensson på Kompass Advokat. 

Innan IDD kom fördes en livlig debatt i Sverige om försäkringsförmedling och hur gränsdragningen ser ut i förhållande till investeringsrådgivning enligt lagen om värdepappersmarknaden (MiFID I). I ett uppmärksammat mål (det s k Mattson-målet) begärde Högsta domstolen ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

EU-domstolen meddelade att placeringsrådgivning inom ramen för en kapitalförsäkring utgör försäkringsförmedling. Denna linje fastställdes också i IDD, där det klargörs att försäkringsdistribution omfattar tjänster som motsvarar investeringstjänster enligt lagen om värdepappersmarknaden. Det innebär bland annat att omplacering av innehavet i en kapitalförsäkring utgör försäkringsdistribution.

Mot bakgrund av detta klargörande skulle man kunna tro att gränsdragningsproblematiken mellan å ena sidan IDD och å andra sidan värdepappersreglerna (MiFID II) är hanterad. Så är dock inte fallet.

Nu när IDD har gällt i Sverige i drygt tre år har flera tillämpningsproblem uppenbarat sig, inte sällan p g a svårigheterna med att tillämpa de regler som ursprungligen varit avsedda att tillämpas på finansiella instrument, snarare än försäkringsprodukter. Ett tydligt exempel är reglerna om produktstyrning.

Av Finansinspektionens (FI) rapport ”Uppföljning av de nya reglerna om försäkringsdistribution för försäkringsföretag” belyses problematiken tydligt.

I rapporten skriver FI att de flesta försäkringsföretag endast fastställer målgrupp på försäkringsproduktnivå (det som ibland kallas för ”skalet” eller ”försäkringsskalet”: traditionell försäkring, fondförsäkring eller depåförsäkring). Däremot är det mer sällan att målgrupper fastställs för enskilda investeringsalternativ. FI jämför med värdepappersinstitut, som måste bestämma målgrupp för varje finansiellt instrument.

FI hänvisar i rapporten till ett avsnitt i förarbetena till det svenska genomförandet av IDD. I det avsnittet, som handlar om gränsdragningen mellan försäkringsdistribution enligt IDD och investeringstjänster enligt MiFID II, konstaterar regeringen att ”[e]n försäkringsdistributör som utvecklar en försäkringsbaserad investeringsprodukt med olika investeringsalternativ (t.ex. olika enskilda finansiella instrument som försäkringen ska exponeras mot) bör således i den processen fastställa bl.a. en lämplig målgrupp av slutkunder för vart och ett av de investeringsalternativen.”

Utan att närmare gå in på hur detta kan genomföras i praktiken, uppenbarar sig tydligt frågan: Har svenska försäkringsföretag och branschen tolkat begreppet ”försäkringsprodukt” fel? Kanske har både lagstiftaren och FI en poäng i att investeringsalternativen också ska vara föremål för t ex fastställande av målgrupp. Detta är kanske inte så konstigt om man påminner sig att omplacering av innehavet i en kapitalförsäkring faktiskt utgör försäkringsdistribution.

Pensionsval i Fora skjuts upp på obestämd framtid efter EU-dom

Posted on oktober 27, 2020 by - Förmedling

Foras tjänster för pensionsval och kapitalflytt skjuts nu upp på obestämd framtid. Bakgrunden är en EU-dom skapar osäkerhet om rättsläget när det gäller personuppgifter i molntjänster.  

Möjligheten till pensionsval och kapitalflytt via Fora har varit avstängd sedan den 27 maj med anledning av ett systembyte. En anledning till stoppet var att den gamla processen för kapitalflytt och den nya processen skiljer sig åt så pass mycket att det inte är möjligt att påbörja en kapitalflytt i det gamla systemet och slutföra den i det nya systemet.

Från början var det tänkt att det skulle bli möjligt igen att byta pensionsbolag från den 26 oktober. Den tidpunkten sköts senare upp till den 1 december. Men nu skjuts alltså relanseringen upp på obestämd framtid, tills rättsläget har klarnat när det gäller personuppgifter.

Fora säger visserligen i sin information att tjänsterna kommer att öppnas igen, men det går inte i dag att säga något om när detta kommer att ske.

Bakgrunden till beslutet är en EU-dom som meddelades tidigare i år, som enligt Fora innebär att det oklart vilka krav som ska uppfyllas när det hanteringen av personuppgifter i molntjänster. Domen i det så kallade Schrems II-målet berör bland annat Itello Live i den konfiguration som Fora föredrar för driftsättningen av nya försäkringssystemet Inca.

Bakgrunden till domen var en person som framfört missnöje med att hans personuppgifter överförts från EU till USA. Den irländska domstol som den klagande Max Schrems ursprungligen framfördes sina klagomål till begärde och fick ett förhandsbesked i rättsfrågan från EU-domstolen. EU-domstolen underkände i sitt förhandsbesked i somras i praktiken den ordning som EU-kommissionen godkänt — det så kallade Privacy Shield-avtalet — när det gäller behandlingen av personuppgifter som förs över från EU till USA.

– Skydd av personuppgifter är helt centralt för vårt uppdrag och EU-domen förändrade förutsättningarna för den IT-lösning vi valt. Därför kommer vi flytta fram övergången till nytt försäkringssystem och lanseringen av nya Mina sidor Privat tills kravbilden från myndigheterna klarnar, säger Foras chefsjurist Jonas Ardhe i en kommentar.

Fora arbetar nu tillsammans med systemleverantören Itello för att analysera domen, dess konsekvenser och möjliga alternativ.

– Vi har landat i att det för tillfället är för stor osäkerhet i hur regelverket ska tolkas. Därför väljer vi nu att skjuta upp lanseringen tills rättsläget blir tydligare, säger Jonas Ardhe.

Trots de förändrade förutsättningarna fortsätter förberedelsearbetet för Foras transformation framåt med oförändrad målbild, heter det i informationen från Fora.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av EU-domstolens dom i Schrems II-målet.

Och här hittar du Datainspektionens vägledning med anledning av EU-domen.


Regeringen föreslår att garantipensionsregler förlängs till 2021

Posted on juni 17, 2020 by - Pension

Regeringen har skickat ut en promemoria  på remiss med förslag till förlängd tillfällig reglering om utbetalning av garantipension och garantipension till omställningspension till personer bosatta i andra länder än Sverige. 

I promemorian ”Utbetalning av garantipension inom EES och i Schweiz samt i Förenade kungariket” föreslås att nuvarande regler ska gälla fram till och med 2021.

Förslaget om den svenska garantipensionen, och garantipension till omställningspension, har sin grund i en dom vid EU-domstolen i december 2017. Domen ledde bland annat att det infördes nationella bestämmelser för att säkerställa att det finns rättsligt stöd för att betala ut garantipension och garantipension till omställningspension till personer bosatta i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i Schweiz. De bestämmelserna gäller enligt nuvarande regelverk till utgången av 2020.

Parallellt med detta har en utredning sett över konsekvenserna av EU-domstolens dom och behovet av förändringar. Garantipensionsutredningen överlämnade sitt slutbetänkande den 5 juni i år.

I avvaktan på om beslut om garantipensionernas framtid, föreslås nu att de tillfälliga bestämmelserna för boende i EES och Schewiz förlängs fram till utgången av 2021.

Därutöver föreslås att garantipension och garantipension till omställningspension ska kunna fortsätta att betalas till personer i Storbritannien, trots beslutet förra året om brexit. I dag finns övergångsbestämmelser när det gäller brexit och garantipensionen, som gäller fram till utgången av 2020. Även dessa bestämmelser föreslås förlängas fram till utgången av 2021.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian.


 

Ny utredning: Grundpension ska ersätta dagens garantipension

Posted on december 9, 2019 by - Pension

På måndagen överlämnade utredaren Göran Lundahl ett delbetänkande från garantipensionsutredningen till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Utredningens förslag är att ersätta dagens garantipension med en ny lösning som kallas ”grundpension”.

Utredningen tillsattes efter det utslag i EU-domstolen som kom för två år sedan, i december 2017, och som förändrade förutsättningarna för den svenska garantipensionen.

Framförallt fick domen betydelse för beräkningen av garantipensionen för den som är eller har varit bosatt i något annat EU-land.

– Våra förslag syftar till att värna grundprinciperna bakom det nuvarande pensionssystemet, bland annat att grundskyddet i pensionssystemet ska vara till för den som har en rimlig anknytning till Sverige, och att bibehålla ett rättvist, konsekvent och långsiktigt system. Förslagen innebär att grundskyddet i princip kommer att återföras till den tillämpning som gällde före EU-domstolens dom, säger Göran Lundahl i en presskommentar.

Utredningens förslag är att garantipensionen ersätts av en ny förmån som kallas grundpension. Grundpensionen ska tjänas in av den försäkrade, och beräknas utifrån den tid som personen har arbetat eller varit bosatt i Sverige. Den nya förmånens belopp ska motsvara garantipensionens nuvarande nivå och avtrappas mot den inkomstgrundade allmänna pensionen.

– Garantipensionen är av central betydelse för den ekonomiska tryggheten för äldre med små marginaler. EU-domen har förändrat spelplanen och vi måste agera utifrån det. Våra svenska trygghetssystem måste fortsätta fungera och ge trygghet även när omvärlden förändras. Regeringen kommer nu att analysera utredningens förslag och slutsatser, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i sin kommentar.

Utredningen har under resans gång fått flera tilläggsdirektiv. Bland annat ska utredarna också föreslå en utformning av sjuk- och aktivitetsersättningen i form av garantiersättning som kan fungera långsiktigt utifrån de ändrade förutsättningarna i och med EU-domen.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av hela betänkandet.


Förlängd garantipension till år 2020 — men gäller inte UK vid hård brexit

Posted on mars 20, 2019 by - Pension

Regeringen har lagt fram en promemoria som ska trygga rätten till garantipension för svenskar i utlandet fram till och med år 2020, i väntan på en utredning som läggs fram senare i år. Totalt berörs cirka 43 000 svenska pensionärer i Europa. Men om det blir en hård brexit gäller förlängningen inte svenskar bosatta i Storbritannien.

Det var i december 2017 som EU-domstolen  slog fast att det inte finns någon skyldighet att betala ut garantipension till pensionärer i ett annat medlemsland.

Domen i EU-domstolen blev en chock för det svenska pensionsetablissemanget.

Tidigare var nämligen bilden att den svenska garantipensionen omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av trygghetssystemen. Det innebar att pensionen kan betalats ut även till pensionärer bosatta utanför Sverige, under förutsättning att de bor inom EES-området eller i Schweiz. Men när domen i EU-domstolen slog fast att garantipensionen istället ska ses som en minimiförmån, gäller helt andra regler som får omfattande konsekvenser för hanteringen av garantipensionen för svenska pensionärer i andra länder i Europa.

För domen betyder att det inte finns någon skyldighet att betala ut garantipension till den som bor i ett annat land i Europa. Därmed måste Pensionsmyndigheten göra om sina beräkningar av hur utländska pensioner påverkar garantipensionens storlek. Dessutom måste regelverket omarbetas för hur man kvalificerar sig för garantipension.

I oktober förra året tillsattes en utredning för att analysera och lämna förslag om hur garantipensionen ska konstrueras i framtiden med utgångspunkt från domen. Lagman Göran Lundahl är särskild utredare och ska presentera sitt betänkande senast den 29 november 2019.

Regeringen har nu även lagt fram en promemoria med en tillfällig lagstiftning, som innebär att nuvarande regler för garantipensionen ska gälla till och med hela år 2020. Därmed förlängs enligt förslaget den nuvarande tillfälliga lagstiftningen med ett år.

– Människor ska inte hamna i kläm i tider av osäkerhet, och stora förändringar ska inte ske över en natt. Därför tar vi ansvar för de garantipensionärer som har bott och arbetat i Sverige men i dag bor utomlands, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en kommentar i dag till den nya promemorian.

Tidigare har regeringen lagt fram en proposition med förslag om tillfällig lagstiftning om garantipensionen, som ska gälla till dess att nya regler finns på plats.

Förslagen i den nya promemorian tar dessutom viss hänsyn till osäkerheten kring brexit, genom att regelverket förlängs till och med år 2020 även när det gäller garantipension till personer bosatta i Storbritannien. Cirka 1 700 svenska pensionärer i Storbritannien berörs av förslaget.

Men förlängningen för svenskar i Storbritannien genomförs enligt promemorian endast om Storbritannien lämnar EU med ett utträdesavtal på plats. Vid en hård brexit upphör utbetalning av garantipension till svenskar i Storbritannien i och med utgången av detta år. Så här formuleras det i informationen från regeringen:

— Förlängningen av utbetalningen till Storbritannien ska komma i fråga endast om landet lämnar EU med ett utträdesavtal. Vid en avtalslös så kallad hård brexit kommer förmånerna att sluta utbetalas vid utgången av 2019.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela promemorian om garantipension i EES, Schweiz och Storbritannien.

EU-domen om garantipension ger jobb åt 60-100 handläggare

Posted on januari 15, 2019 by - Pension

Pensionsmyndigheten har beslutat att anställa mellan 60 och 100 personer i Karlstad för ett tidsbegränsat uppdrag att handlägga garantipensioner. Handläggarna får i uppgift att räkna om garantipensioner för cirka 100 000 svenska pensionärer som också har arbetat i ett annat EU-land.

Skälet till att dessa nya beräkningar behöver göras är en EU-dom från 2017 som berör garantipensionens status. Omräkningsuppdraget är planerat att vara slutfört senast i december 2020.

– Att ta hand om konsekvenserna av EU-domen är ett omfattande arbete som kräver stora resurser från hela myndigheten. Vi ser ett behov att anställa mellan 60 och 100 nya medarbetare som ska handlägga omräkningarna av garantipensioner. Den här kraftsamlingen sker i Karlstad eftersom vi ser goda förutsättningar att hitta rätt kompetens just där. Dessutom har vi hittat en bra lokal i nära anslutning till vårt befintliga kontor i Karlstad, säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr i en presskommentar.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av EU-domen om garantipension. 

Prövningstillstånd i Högsta domstolen för Connectamålet

Posted on september 6, 2018 by - Allmänt

Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i Connectamålet där ett antal kunder har stämt Länsförsäkringar efter att ha blivit lurade av en förmedlare med ansvarsförsäkring i Länsförsäkringar. Tidigare i år avgjorde EU-domstolen i ett förhandsavgörande att förmedlarens agerande skulle omfattas av försäkringen. 

Connectamålet handlar i grunden om vad som omfattas av ansvarsförsäkringen för försäkringsförmedlare.  

Bakgrunden till tvisten är att ett 30-tal personer betalat pengar till förmedlarbolaget Connecta. Bolagets VD – numera avliden – lade beslag på pengarna för egen räkning istället för att som utlovat sätta in dem i en kapitalförsäkring .

När kunderna hörde av sig till förmedlarens ansvarsförsäkringsbolag Länsförsäkringar ville bolaget inte betala ut pengar till spararna under förmedlarbolagets ansvarsförsäkring. Detta med hänvisning till att det i det här fallet faktiskt inte handlade om försäkringsförmedling på riktigt, utan om att förmedlaren lurat kunderna genom att skapa ”fiktiva produkter”. 

I yttrandet från EU-domstolen den 31 maj i år klargjordes att förmedlarens arbete utgjorde försäkringsförmedling, oavsett om avsikten var att ingå ett försäkringsavtal eller inte. Det spelar med andra ord ingen roll att förmedlaren i det här fallet inte haft för avsikt att verkligen förmedla en försäkring utan att lura spararna. Det handlade ändå om försäkringsförmedling som omfattas av ansvarsförsäkringen, slog EU-domstolen fast.

Högsta domstolens beslut om prövningstillstånd fattades i måndags, den 3 september. 

EU-dom i dag: LF förlorade om förmedlares ansvarsförsäkring

Posted on maj 31, 2018 by - Allmänt

Länsförsäkringar Sak kan sägas ha förlorat i EU-domstolen i ett förhandsavgörande i dag som gäller omfattningen av ansvarsförsäkring för försäkringsförmedlare. EU-domen handlar om de så kallade Mattsson- och Connectamålen.

EU-domstolen kom i dag med sitt förhandsavgörande kopplat till Connectamålet och Mattssonmålet. Avgörandet handlar om omfattningen av ansvarsförsäkringen för försäkringsförmedlare. I båda fallen har Länsförsäkringar Sak varit försäkringsgivare för försäkringsförmedlarens ansvarsförsäkring. Förhandsavgörandet hade begärts av Högsta domstolen.  

I Connectamålet hade ett antal personer betalat pengar till förmedlarbolaget Connecta. Bolagets VD – numera avliden – hade lagt beslag på pengarna för egen räkning istället för att som utlovat sätta in dem i en kapitalförsäkring. Länsförsäkringar ville inte betala ut pengar till spararna under förmedlarbolagets ansvarsförsäkring med hänvisning till att det inte handlade om försäkringsförmedling utan om ”fiktiva produkter”. 

I Mattssonmålet betalade en kund in 500 000 kronor till ett investeringscertifikat – inom ramen för en kapitalförsäkring – via ett förmedlarbolag, European Wealth Management Group AB. Alla pengar gick förlorade. Sedan förmedlarbolaget försatts i konkurs väcktes talan mot Länsförsäkringar som försäkringsgivare för ansvarsförsäkringen. Länsförsäkringar invände att rådet att placera i investeringscertifikatet inte rörde sig om försäkringsförmedling utan om investeringsrådgivning. 

HD ställde två frågor med koppling till de två målen. Frågorna har nu besvarats av EU-domstolen. 

EU-domstolen klargör när det gäller Connectamålet att förmedlarens arbete utgör försäkringsförmedling, oavsett om försäkringsförmedlarens avsikt är att ingå ett försäkringsavtal eller inte. Med andra ord spelar det ingen roll om förmedlaren har för avsikt att stjäla de pengar han tar in under förespegling att de ska läggas in i en försäkring – det handlar ändå om försäkringsförmedling som omfattas av ansvarsförsäkringen. 

När det gäller Mattssonmålet konstaterar EU-domstolen att placeringen i investeringscertifikatet ska anses utgöra en integrerad del av försäkringsavtalet. Ekonomisk rådgivning  av detta slag omfattas med andra ord av arbetet inför ingåendet av försäkringsavtalet. Därför ska ansvarsförsäkringen gälla. 

Efter EU-domstolens förhandsbesked kommer målen slutligen att avgöras i Sverige i HD. 

Här kan du ta del av EU-domstolens dom i målet. 

Efter EU-domen – här är förslaget om garantipension i utlandet

Posted on maj 2, 2018 by - Pension

På vilket sätt förändrar domen i EU-domstolen läget för den svenska garantipensioner, för personer bosatta i utlandet? Nu har regeringen publicerat departementspromemorian om rättsläget efter EU-domen om garantipension inom EU/EES och Schweiz. 

I promemorian föreslås att en utredning tillsätts med syfte att belysa konsekvenserna av EU-domen, och se över vilket behov av förändringar som följer av att garantipension och garantipension till omställningspension enligt EU-rätten är att anse som minimiförmåner.

Promemorian ger föreslag på hur dessa förmåner bör hanteras till dess att en sådan utredning är klar.

Enligt förslagen ska garantipension och garantipension till omställningspension fortsatt kunna betalas ut vid bosättning i ett annat land som ingår i EES eller i Schweiz med oförändrade belopp.

Här kan du läsa departementspromemorian i dess helhet.