Etikett: grundskydd

Håkan Svärdman: Kostnaden för grundskyddet dubblerad på två år

Posted on december 7, 2022 by - Pension

På bara två år har kostnaden för grundskyddet i den allmänna pensionen nästan fördubblats, till 46 miljarder kronor. Det konstaterar Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, i en kommentar till Pensionsmyndighetens rapport om grundskyddet i pensionen som presenterades på onsdagen. Han efterfrågar nu initiativ från Pensionsmyndigheten och från politiskt håll för att stärka betydelsen av arbetsinkomsterna i det allmänna pensionssystemet. 

I anslutning till presentationen av rapporten deltog Håkan Svärdman i en panel om hur grundskyddet kan förenklas.

Han menar i en kommentar att det är angeläget både att se över hur arbetsinkomsten påverkar den allmänna pensionen och att nivån på inkomstpensionen är för låg.

— Pensionsmyndigheten och politikerna behöver åtgärda att arbetets värde för pensionen har minskat samt att många inte får den pension som utlovades när pensionssystemet infördes, säger Håkan Svärdman.

Håkan Svärdman konstaterar i sin kommentar till rapporten också att de flesta pensionärer i dag har någon form av grundskydd och att antalet bidragstagare har ökat kraftigt samtidigt som kostnaderna för grundskyddet har fördubblats de senaste två åren.

— Tre av fyra pensionärer får idag någon form av bidrag på grund av att deras pension är för låg. Bidragen det handlar om är garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg. De kostar 46 miljarder kronor och de betalas med skattepengar, inte pensionsavgifter.

Enligt Håkan Svärdman är grundorsaken till att antalet pensionärer med bidrag och kostnaderna har ökat, att den inkomstbaserade allmänna pensionen under de senaste decennierna har sjunkit från 61 till 45 procent av slutlönen. Han pekar på att det krävs flera åtgärder för att uppnå minst 60 procent av slutlönen i pension och efterlyser initiativ både från Pensionsmyndigheten och från regeringen när det gäller att stärka betydelsen av arbetsinkomster för den framtida pensionen.

Pensionsmyndigheten: Grundskyddet i pensionssystemet är för krångligt!

Posted on december 7, 2022 by - Pension

Förmånerna i grundskyddet i den allmänna pensionen är svåra att förstå för pensionärerna och skulle behöva utredas. Det slutsatsen drar Pensionsmyndigheten i anslutning till sin rapport ”Alternativ för ett enklare grundskydd” som presenterades på onsdagen. 

Rapporten ingår i Pensionsmyndighetens ”vägvalsserie” som beskriver olika typer av vägval när det gäller vårt allmänna pensionssystem.

Enligt Pensionsmyndigheten kan det faktum att förmånerna i grundskyddet är svåra att förstå leda till att pensionärer riskerar att få fel belopp eller inte få del av dem alls. Myndigheten menar också att målet för grundskyddet är oklart.

I rapporten beskrivs olika vägar för att förenkla systemet. Myndigheten menar också att det bör tillsättas en statlig utredning för att analysera grundskyddet.

— Syftet med de olika förmånerna är delvis oklara och delvis motstridiga. Pensionsmyndigheten ifrågasätter om reglerna idag är ändamålsenliga, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

I dag finns fyra förmåner för grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet;  garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

  • Garantipensionen ger en utfyllnad till den inkomstgrundade pensionen upp till en viss nivå för de som har låg eller ingen egen inkomstgrundad allmän pension.
  • Bostadstillägget är ett skattefritt tillägg för den som har låg pension, hela ekonomin tas med i beräkningen.
  • Det särskilda bostadstillägget är tänkt för personer med särskilt höga boendekostnader.
  • Äldreförsörjningsstödet finns till för personer som inte har rätt till full garantipension och fungerar som ett yttersta skyddsnät som säkerställer en skälig levnadsnivå för alla äldre.
  • Inkomstpensionstillägget sägs ha införts med motiveringen att öka respektavståndet, det vill säga skillnaden i pensionsinkomst för den som har arbetat och den som inte har arbetat ett helt yrkesliv.

Pensionsmyndigheten pekar på att konstruktionen med dessa olika delar är svåra att förstå. De har också införts vid olika tillfällen med olika syften och regelverken för vem som omfattas av grundskydden skiljer sig åt. Pensionsmyndigheten framhåller också att det inkomstpensionstillägg som infördes 2021 står i konflikt med grundskyddets och det inkomstgrundade pensionssystemets logik.

— Dagens grundskydd har ärvts och byggts på under många år. Som det nu är konstruerat ger det i närmast intrycket av ett lapptäcke. Det har inte heller gjorts någon samlad analys och bedömning av mål och hur de olika delarna samverkar. Om syftet med grundskyddet är att så effektivt som möjligt motverka ekonomisk utsatthet så är dagens grundskydd vare sig enkelt, träffsäkert eller ekonomiskt, säger Ole Settergren.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Pensionsmyndigheten: Om du tjänar 32 100 kr slipper du grundskyddet

Posted on april 16, 2021 by - Pension

En ensamstående behöver ha en månadsinkomst på 32 100 kronor för att pensionen för inte ska fyllas ut med något av pensionens grundskydd. Det konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport om vilken lön som krävs för att nå ett visst pensionsutfall. 

Pensionsmyndigheten har på regeringens uppdrag beräknat vilken månadslön som krävs för att ensamstående ska nå en viss pensionsnivå förutsatt antal arbetade år.

Man har dels undersökt vilken pensionsinkomst som innebär att inget grundskydd betalas ut — det vill säga garantipension, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd – dels den pensionsinkomst som innebär att pensionen efter skatt och bidrag uppgår till minst 13 630 kronor per månad. Denna nivå motsvarar dagens gränsvärde för relativt låg ekonomisk standard, den så kallade fattigdomsgränsen. Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar krävs en inkomst på drygt 32 100 kronor per månad för att inget grundskydd alls ska betalas ut. Beräkningarna baseras på en ensamstående person som är född 1956 och som har arbetat i 40 år och som pensionär har en bostadskostnad om 5 030 kronor per månad. Har man arbetat färre år krävs en högre månadslön.

Rapporten visar också att den som arbetar färre än 27 år inte — oavsett inkomst — kan komma upp i så pass hög inkomstgrundad allmän pension att garantipension inte betalas ut. Skälet är att den högsta årsinkomst som ger pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet är 7,5 inkomstbasbelopp, eller 42 625 kronor per månad 2021.

Den som vill nå upp till en pensionsinkomst efter skatt och grundskydd på minst 13 630 kronor per månad, gränsen för relativt låg ekonomisk standard, behöver en lön på minst cirka 15 000 kronor per månad.

För sammanboende är den lön som krävs för att inget grundskydd ska betalas ut betydligt lägre. För sammanboende krävs en lön på ungefär 19 000 kronor i månaden för att pensionen inte ska fyllas ut med något grundskydd.

– Den som är sambo är bättre rustad mot ekonomisk utsatthet eftersom man är två om många gemensamma utgifter som exempelvis boende. En samboende med minst 38 års bosättningstid i Sverige kommer, tack vare grundskyddet, normalt inte under gränsen relativ låg ekonomisk standard oavsett vilken lön den personen har under arbetslivet, säger Tommy Lowén som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Omkring två tredjedelar av de som är födda 1956 är sammanboende vid 65 års ålder.

Här kan du ta del av rapporten.

Pensionsmyndigheten simulerar olika typer av grundskydd i pensionen

Posted on januari 22, 2021 by - Pension

Ska pensionen vara lika för alla så att ingen får för lite? Eller ska det vara väldigt tydligt att pensionssystemet innebär att det lönar sig att arbeta mer? För att åskådliggöra den inbyggda målkonflikten som finns för de allmänna pensionssystemen har Pensionsmyndigheten tagit fram en rapport där man undersöker olika möjliga system för grundskydd i pensionen. 

Hur ska grundskyddet för pensionen utformas egentligen för att vara optimalt?

Pensionsmyndigheten har i en rapport skissat på sex olika typer av grundskydd, som skiljer sig från den nuvarande garantipensionen.

I januari förra året fick cirka 780 000 personer pengar från någon av grundskyddsförmånerna i pensionssystemet. Grundskyddet finansieras i dag med allmänna skattemedel medan den inkomstgrundade pensionen finansieras med de avgifter pensionären själv har betalat. Medianbeloppet för dem som får grundskydd i någon form är 1 500 kronor per månad.

I rapporten konstaterar Pensionsmyndigheten att inkomstbaserade pensionssystem alltid har en inbyggd målkonflikt. Å ena sidan ska alla pensionärer ha en tillräcklig standard. Å andra sidan ska löntagare kunna förbättra sin pension genom att arbeta mer. Eller annorlunda uttryckt: Visst är det positivt att de som har lägst inkomst får det bättre, men det innebär också att löntagare i vanliga inkomstlägen får det svårare att förbättra sin pension genom mer arbete.

Pensionsmyndigheten gör i rapporten — som fått titeln Grundskydd från grunden — en simulering av sex olika alternativa utformningar av grundskyddet. Ett syfte med rapporten är att peka på de existerande målkonflikterna och vilka effekter det ger att på olika sätt göra avvägningen mellan dem. Pensionsmyndigheten lämnar dock inget konkret förslag till hur dagens regler ska förändras.

– Våra mer eller mindre radikala experiment belyser, enligt min uppfattning, de avvägningar som lagstiftaren direkt eller indirekt har tagit ställning till i det nuvarande grundskyddet. Ett av våra experiment är att ersätta det nuvarande grundskyddet för äldre och inkomst- och tilläggspensionen med en form av nygammal folkpension, alltså samma pension till alla. Pensionsgapet mellan könen skulle minska bland annat till priset av hundraprocentiga marginaleffekter. Dessutom skulle kopplingen mellan livsinkomsten och pensionens storlek nästan upphöra helt och endast bestämmas av tjänstepension, premiepension och eget sparande, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Det är svårt att inte tänka tanken att Pensionsmyndigheten har tagit fram sin rapport som ett slags kommentar till beslutet att höja de lägsta pensionerna med 600 kronor i månaden — något som Pensionsmyndigheten uttryckte stark kritik mot eftersom det innebar att det inte längre lönar sig lika mycket att arbeta. I rapporten sägs dock inget direkt om denna diskussion och kritik, utan myndigheten beskriver det mer som att rapporten är framtagen för att öka kunskapsnivån om olika typer av grundskydd.

Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, säger så här i sin kommentar:

– Vi har genomfört de här experimenten med målet att höja kunskapen om grundskyddet och vilka avvägningar som måste göras i dess utformning. Genom att studera alternativa utformningar av grundskydd ökar vi kunskapen om det vi har idag. Jag hoppas att rapporten ger kunskap till alla som har ett intresse av äldre personers välfärd och pensionssystemet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Proposition under tisdagen om höjt grundskydd och riktålder

Posted on maj 27, 2019 by - Pension

På måndagen meddelade socialdepartementet att förslaget om att höja och trygga den allmänna pensionen lämnas till riksdagen under tisdagen. Förslaget innebär bland annat att garantipensionen och taket i bostadstillägget för pensionärer höjs från och med nästa år. År 2020 höjs även lägsta åldern för att ta ut allmän pension och det införs en så kallad riktålder.

Partierna som står bakom pensionssystemet i Pensionsgruppen — Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet — har beslutat om förslagen gemensamt.

Propositionen bygger på en överenskommelse i Pensionsgruppen från december 2017. Det förslag som överlämnas till riksdagen innebär att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad och att taket i bostadstillägget för pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor för att bättre motsvara dagens hyresnivåer. Samtidigt ändras inkomstprövningen i bostadstillägget för att göra det mer träffsäkert och för att se till att det än mer ska ha lönat sig att ha arbetat. Förändringarna ska vara på plats till 2020.

Enligt socialdepartementet innebär det att ungefär 830 000 pensionärer kommer få en ökad disponibel inkomst till följd av förslagen med upp till 1 500 kronor per månad. En pensionär som enbart har garantipension och en hög hyra kommer få cirka 1 100 mer per månad.

För att motverka de sjunkande pensionsnivåerna har Pensionsgruppen enats om att arbetslivet måste bli mer hållbart och successivt förlängas. Därför föreslås också att åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut höjs från 61 till 62 år 2020. Samtidigt införs ett nytt åldersbegrepp, en så kallad riktålder, i socialförsäkringsbalken. Avsikten med riktåldern är att styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem. Riktåldern ska beräknas första gången 2020 men tillämpas först 2026.

– De som varit med och byggt upp vårt land ska känna trygghet och ha en bra pension. Därför höjer vi nu både bostadstillägget och garantipensionen. Ålderdom ska aldrig betyda fattigdom, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i Pensionsgruppen, i en presskommentar.

– Ett långt arbetsliv är grunden för en bra pension. Här anpassar vi pensionssystemet till att vi blir allt äldre och kan arbeta längre. Samtidigt justeras de allra lägsta pensionerna något, vilket ger många äldre bättre förutsättningar, säger Katarina Brännström, Moderaternas ledamot i Pensionsgruppen, i sin kommentar.

Solveig Zander, Centerpartiets ledamot i Pensionsgruppen, uttalar sig så här om förslagen:

– Pensionssystemet måste stärkas, därför tar vi nu tydliga steg för ett starkare pensionssystem. De med de lägsta pensionerna, oftast kvinnor, kommer nu att få en högre pension, och det är viktigt. För att på lång sikt stärka pensionen för alla kommer höjningen av pensionsåldern att vara en förutsättning. För mig och Centerpartiet är dessa två förslag glädjande.

Hans Eklind, Kristdemokraternas ledamot i Pensionsgruppen, ger följande presskommentar till förslagen:

– Mycket viktigt och glädjande att vi fått till en överenskommelse som förbättrar den ekonomiska situationen för våra äldre med de lägsta pensionerna. Överenskommelsen om en höjd pensionsålder bidrar till ett mer hållbart pensionssystem, men är också en tydlig signal om att vi ska se våra seniorer som en viktig resurs.

Mats Persson, Liberalernas ledamot i Pensionsgruppen, säger så här i sin kommentar:

– Det är bra att fler människor får möjlighet att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna. Detta är också bra för välfärden där bristen är stor på exempelvis läkare och lärare. Ett viktigt steg mot ett mer modernt arbetsliv.

Janine Alm Ericson, Miljöpartiets ledamot i Pensionsgruppen, ger den här kommentar till förslagen:

– För oss i Miljöpartiet är det viktigt att stärka upp för de med allra lägst pensioner och att det finns ett tillräckligt bra grundläggande skydd. Nu ser vi att ett viktigt steg är taget för att uppnå det.