Trots vissa förändringar av provisionerna vid försäkringsförmedling och försäljning av värdepapper finns fortfarande stora intressekonflikter, menar Finansinspektionen i en uppföljning av Mifid II- och IDD-lagstiftningen. Framförallt pekar FI ut fondbolagens provisioner, så kallade kickbacks, som ett problem.
Finansinspektionen publicerade den 20 december en kartläggning av effekterna hittills av de nya reglerna om försäkringsdistribution, med utgångspunkt från införandet av EU:s IDD-direktiv i svensk lag. Sammanställningen avser både försäkringsförmedlare och försäkringsbolag.
Enligt FI visar kartläggningen visar att det har skett flera förändringar i ersättningssystem. Bland annat har försäkringsbolagen tagit bort up front-provisioner. En annan förändring är att storleken på provisionerna till förmedlare beror inte längre i huvudsak inte på vilka investeringsalternativ försäkringstagarna väljer inom en fond- och depåförsäkring. De anställda säljarna i bolagen får inte heller rörlig ersättning i samma utsträckning som tidigare.
FI menar att de nya reglerna har bidragit till förändringarna, som enligt FI innebär att skyddet för försäkringstagarna har stärkts.
Dock tycks det som om försäkringsbolagen inte har genomfört lika stora förändringar när det gäller fondprovisioner som tas emot inom fond- och depåförsäkring, så kallade kickbacks. Detta anser FI kan tyckas motsägelsefullt ur ett intressekonfliktsperspektiv. Provisionerna är fortfarande en andel av fondavgifterna som försäkringstagarna betalar, vilket innebär att ju dyrare fonder en försäkringstagarna väljer desto högre blir ersättningen för företagen. FI lyfter fram att man har sett exempel där fondprovisionen är tio gånger så hög för en aktivt förvaltad fond som i en billigare indexfond. Fondprovisionen är också oberoende av hur distributionen sker och vilka tjänster som tillhandahålls, vilket enligt FI sammantaget innebär intressekonflikter som är svåra att hantera för företagen, och att försäkringstagarna riskerar att påverkas att välja dyrare fonder än vad som är bäst för dem. Finansinspektionen pekar på att ersättningssystem i första hand bör utformas så att intressekonflikter förhindras.
Kartläggningen visar också att antalet indexfonder har ökat både i försäkringsföretagens utbud och som andel av distributionen inom fond- och depåförsäkring. Färre företag erbjuder i dag strukturerade produkter. Distributionen av denna typ av produkter har också minskat. FI bedömer att de nya reglerna har bidragit till detta, även om företagen uppger att förändringarna främst beror på en ökad konkurrens och prismedvetenhet hos kunderna.
De flesta försäkringsföretag fastställer inte målgrupp för enskilda investeringsalternativ utan anger i stället målgrupper för försäkringsprodukter, det vill säga för traditionell försäkring, fondförsäkring och depåförsäkring. Där skiljer sig försäkringsbolagen från värdepappersinstituten, där det finns ett uttryckligt krav på att bestämma målgrupp för varje finansiellt instrument. Ifall försäkringsföretagen fastställde målgrupp för varje investeringsalternativ, skulle de behöva ta ett större ansvar för att komplexa produkter inte säljs till kunder som de inte är lämpliga för, menar FI och lyfter som exempel fram att förmedlare ger råd till försäkringstagare om strukturerade produkter som placeras i en depåförsäkring.
Trots att regelverken har förändrats, visar FI:s kartläggning att de nya reglerna inte väsentligt har påverkat vilka distributionskanaler som försäkringsbolagen använder. Däremot har reglerna inneburit att företagen ställer högre krav på mellanhänder, vilket enligt FI bör ha stärkt konsumentskyddet. Det har också blivit vanligare att försäkringsföretagen inte betalar provisioner till mellanhänder för delar av distributionen, något som FI menar tyder på att det utvecklas nya modeller för mellanhänder att ta betalt för sina tjänster.
Motsvarande undersökning av provisionerna har även utförts av FI när det gäller värdepappersbolag.
Den samlade slutsatsen från Finansinspektionen är att somt har förbättrats när det gäller provisionerna, men att många intressekonflikter fortfarande finns kvar.
— De nya reglerna har bidragit till att en del har blivit bättre, men stora intressekonflikter finns kvar. Det innebär att konsumenter riskerar att få råd som inte styrs av vad som är bra för dem, utan av vad företagen tjänar mest på, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i en kommentar.
Han pekar särskilt ut intressekonflikterna kring fondprovisioner, bland annat när försäkringsbolagen erbjuder fondförsäkring och depåförsäkring. Bolagen mer om deras kunder väljer en dyrare fond och i vissa fall kan provisionen vara tio gånger så hög eller mer. Bolagen har därmed motiv att rekommendera dyrare fonder, även om en billigare fond skulle vara bättre för kunden — något som enligt FI skapar svåra intressekonflikter som företagen måste hantera.
— Det är svårt att se hur bolagen kan motivera så pass mycket högre provision för vissa produkter än andra, särskilt när det ofta bara handlar om valet mellan en aktivt förvaltad fond och en indexfond, säger Erik Thedéen.
Utvärderingarna har genomförts under andra halvan av 2021. Sammanställningen bygger på ett antal frågor från FI till ett urval försäkringsbolag, banker, värdepappersbolag och försäkringsförmedlare med sikte på om bolagens försäljning, intäkter och arbetssätt har ändrats efter att de nya reglerna har trätt i kraft.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av FI:s sammanställning när det gäller provisioner inom försäkringsdistribution och här hittar du motsvarande sammanställning som avser värdepappersbolag.
