Etikett: Efterlevandeskydd

Fick 1,2 Mkr av misstag från SEB Gamla Liv — slipper återbetalning

Posted on mars 24, 2023 by - Liv

Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv betalade av misstag ut 1,2 miljoner kronor till dottern till en man som tecknat en pensionsförsäkring — trots att hon inte var berättigad till någon ersättning under efterlevandeskyddet. Nyköpings tingsrätt har nu slagit fast att hon slipper betala tillbaka pengarna, i enlighet med condictio indebiti-läran. 

Bakgrunden till domstolstvisten är att en man år 1955 tecknade ett försäkringsavtal om ålders- och efterlevandepension. Medförsäkrad var hans hustru och den försäkrade hade enligt villkoren rätt till livsvarig pension från 65 års ålder. Enligt försäkringsvillkoren kunde fortsatta utbetalningar ske till förmånstagare om den försäkrade avled, under förutsättning att den medförsäkrade hustrun var i livet eller någon del av garantitiden på 20 år återstod.

Mannen avled år 2012. Hans medförsäkrade hustru var då redan avliden och garantitiden på 20 år hade gått ut. Det innebar med andra ord att fortsatt ersättning inte skulle betalas ut. ”Försäkringen saknade således värde efter NN:s bortgång år 2012”, konstaterar tingsrätten i sin dom.

Men trots detta fortsatte Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv att betala ut pengar från försäkringen efter mannens bortgång nu till mannens dotter som förmånstagare.

Ett skäl till detta var att man inte fått någon automatisk information från folkbokföringen om att den medförsäkrade hustrun var avliden eftersom mannen och hustrun då var bosatta utomlands.

Totalt betalades fram till februari 2021 månadsutbetalningar 1 238 118 kronor till dottern. När försäkringsbolaget efter drygt åtta år insåg sitt misstag krävde man  pengarna tillbaka från dottern.

Dottern framförde att hon inte haft detaljkunskap om försäkringsvillkoren, och även fått besked från SEB Trygg Liv om att hon haft rätt till utbetalningarna. Hon påpekade också att hon angett i informationen till bolaget att hennes far var änkling när han avled. Därför menade hon att hon inte var skyldig att återbetala beloppen.

Bolaget valde att gå till domstol för att kräva tillbaka pengarna.

Tingsrätten konstaterar nu i sin dom att dottern var i god tro när det gäller att hon hade rätt till utbetalningarna och att hon inrättat sig ekonomi efter utbetalningarna genom att pengarna har fungerat som ett komplement till hennes låga pension. Domstolen slår också fast att det är tydligt att SEB Trygg Liv hade kunnat stoppa utbetalningarna om man hade vidtagit grundläggande åtgärder för att kontrollera dotterns rätt till försäkringsersättning.

— Vid en övergripande intresseavvägning framstår det som skäligt att SEB Trygg Livs återkravsrätt gentemot /dottern/ får falla. Det framstår inte minst som önskvärt utifrån det allmänna omsättningsintresset att den som under lång tid mottar en betalning från ett försäkringsbolag eller annan penninginrättning under sådana förhållanden som är aktuella i målet inte ska behöva riskera återbetalningsskyldighet uppgående till ett avsevärt belopp, konstaterar tingsrätten.

—  Det ovan anförda leder till slutsatsen att /dottern/ inte är återbetalningsskyldig enligt läran om condictio indebiti gentemot SEB Trygg Liv. Käromålet ska därför ogillas, heter det sammanfattningsvis i domen.

Enligt domen ska försäkringsbolaget nu stå för rättegångskostnader på 143 750 kronor.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Länsförsäkringar: Varning för att välja bort efterlevandeskyddet

Posted on mars 30, 2022 by - Pension

Länsförsäkringar varnar nu för att mer än 40 procent av familjer med hemmavarande barn i Sverige riskerar att förlora stora pengar i sin intjänade tjänstepension om någon av föräldrarna går bort i förtid eftersom de saknar efterlevandeskydd.

Ifall en försäkringstagare saknar efterlevandeskydd tillfaller sparpengarna vid dödsfall istället andra pensionssparare.

— Vill du att pensionskapitalet ska tillfalla din partner eller dina barn om du går bort i förtid måste du välja återbetalningskydd, som är en typ av efterlevandeskydd. Men det gör samtidigt att din egen pension minskas litegrand. Genom återbetalningskyddet ökar till exempel möjligheten att din partner och barnen kan bo kvar i bostaden, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

I vissa tjänstepensionsavtal är återbetalningskyddet automatiskt aktiverat. I andra avtal måste skyddet aktivt väljas till om man vill ha det.

Länsförsäkringar uppmanar att tänka genom noggrant innan man eventuellt tar bort skyddet, eftersom det oftast krävs att man genomgår en hälsoprövning om man vill få tillbaka det.

Det här är några av Länsförsäkringars tankar om efterlevandeskyddet i olika åldrar:

  • 25—35 år: Du är i början av arbetslivet och har inte hunnit tjänat ihop ett stort tjänstepensionskapital och kanske ännu inte har någon familj att skydda. Då är det onödigt att betala för återbetalningskyddet. Ta bort skyddet och höj din pension. Länsförsäkringars beräkningar visar att en 35-åring som avstår återbetalningsskydd i sin tjänstepension fram till och med pensionering får 5 till 14 procent högre pension än om hen haft det kvar.
  • 35–55 år: Den som har barn som bor hemma eller en partner man lever med bör fundera på ett återbetalningskydd då det är nu behovet är som störst. Den som är närmare 35 än 55 kan även överväga någon form av livförsäkring kopplad till exempelvis lånebeloppet för bostaden.
  • 55–70 år: Pensionskapitalet kan uppgå till miljontals kronor som inte tillfaller familjen vid dödsfall för den som saknar återbetalningskydd.
  • 70 år och uppåt: Ekonomin och familjesituationen styr om efterlevandeskyddet bör behållas eller inte.

Kostnaden för EL-skyddet i ny sammanställning från Konsumenternas

Posted on juli 12, 2021 by - Pension

Konsumenternas Försäkringsbyrå har tagit fram en ny webbtjänst där man kan räkna ut hur efterlevandeskydd påverkar tjänstepensionen.

Visst kan det vara bra med pengar till de efterlevande vid dödsfall. Men man bör vara medveten om att det inte är gratis.

Den nya tjänsten som tagits fram av Konsumenternas Försäkringsbyrå visar kostnaden för efterlevandeskyddet i de kollektivaavtalade tjänstepensionerna.

— Många konsumenter kontaktar oss och frågar om de behöver ett efterlevandeskydd och vad det kostar. Med vår nya unika webbtjänst kan de själva räkna ut vad det kostar att ha ett återbetalningsskydd och familjeskydd, något som inte är möjligt att räkna ut på egen hand, säger Stefan Thelenius, pensionsspecialist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

I en kollektivavtalad tjänstepension består efterlevandeskyddet dels av ett återbetalningsskydd och ibland även ett familjeskydd. Återbetalningsskydd innebär att kapitalet i pensionen betalas ut till dina efterlevande om du skulle dö medan familjeskyddet innebär att en viss årlig summa betalas till de efterlevande under ett begränsat antal år.

— Väljer du återbetalningsskydd så får du själv en lägre tjänstepension eftersom du inte får ta del av arvsvinster. Om du har ett familjeskydd så minskas i stället insättningen till din tjänstepension med det som skyddet kostar — och det blir dyrare ju äldre du blir, säger Stefan Thelenius.

De flesta som väljer att skaffa efterlevandeskydd gör det när de har barn som inte är myndiga, eller vill försäkra sig om att det finns pengar kvar till en partner för att till exempel klara av ett bolån ensam.

Om du väljer bort efterlevandeskyddet blir din egen tjänstepension högre.

Innan skydeet väljs bort finns det dock anledning att tänka efter ordentligt så att du vekrligen har det skydd du behöver, genom tjänstepensionen eller på annat sätt. Det kan vara svårt att skaffa efterlevandeskydd igen om du ångrar dig och har blivit äldre. Samtidigt ska du förstås inte av slentrian betala för ett skydd som sänker din egen pension.

— Ofta finns det en optionsrätt i kollektivavtalen som ger konsumenter möjlighet att lägga till ett återbetalningsskydd utan hälsoprövning om man flyttar ihop med någon, gifter sig eller får barn. Rätten brukar gälla både sparat kapital och för nya premier, säger Stefan Thelenius.

Här hittar du ett exempel på beräkning av kostnaden för efterlevandeskyddet, för Avtalspension SAF-LO.

Pensionsmyndigheten förlorade i HFD om efterlevandeskyddet

Posted on juni 30, 2021 by - Pension

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål som rör om rätten till efterlevandeskydd för premiepensionen, trots att paret inte delade bostad i samband med dödsfallet. HFD slår i sin dom fast att efterlevandeskyddet ska betalas ut och går därmed emot Pensionsmyndigheten som överklagat domen från lägre instanser. 

Målet gällde en en kvinna i Bohuslän som sedan år 1982 varit samboende med en man. Mannen hade tidigare tecknat ett efterlevandeskydd för premiepensionen med sin sambo som medförsäkrad. När han avled år 2018 bodde han sedan drygt ett år tillbaka på ett äldreboende. Detta innebar att kvinnan och mannen vid dödsfallet var folkbokförda på skilda adresser.

Centralt i målet är alltså frågan om två personer fortfarande kan anses som sambor — och därmed kunna få del av efterlevandeskyddet vid dödsfall — trots att de inte bor på samma adress.

Pensionsmyndigheten menade att det inte var möjligt att att bevilja premiepension till efterlevande eftersom mannen och kvinnan inte var samboende då mannen avled. Kvinnan överklagade Pensionsmyndighetens beslut till domstol. Förvaltningsrätten i Göteborg gav kvinnan rätt i en dom förra året. Pensionsmyndigheten överklagade då till Kammarrätten i Göteborg, som i en dom från april förra året också gick på kvinnans linje.

Men Pensionsmyndigheten valde att överklaga vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som beviljade prövningstillstånd i målet i höstas. Nu har domen kommit i Högsta förvaltningsdomstolen.

HFD går helt och hållet på kvinnans linje och fastställer därmed underrätternas domar. HFD underkänner därmed argumentationen från Pensionsmyndigheten.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens är det väsentligt att beakta syftet med och konstruktionen av efterlevandeskyddet.

— Efterlevandeskyddets syfte och konstruktion talar enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening klart för att enbart boendeförhållandena inte kan vara utslagsgivande vid bedömningen av om ett samboförhållande ska anses ha upphört eller inte. Anledningen till att paret vid tidpunkten för dödsfallet inte bodde i samma bostad måste också kunna beaktas liksom parternas avsikter, heter det bland annat i domen.

Sammantaget kommer HFD fram till att avsikten var att samboförhållandet skulle bestå och att detta väger tyngre än att de vid dödsfallet inte delade bostad. Så här formuleras det i domen:

— Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening väger EB:s och JE:s gemensamma avsikt att samboförhållandet skulle bestå tyngre än det förhållandet att de vid dödsfallet inte bodde i samma bostad. EB ska därför vid tillämpningen av reglerna om efterlevandeskydd under pensionstiden anses ha varit sambo med JE vid hans död. Hon har därmed rätt till premiepension till efterlevande. Överklagandet ska därför avslås.

Två av justitieråden uttryckte skiljaktig mening. De ansåg visserligen precis som majoriteten att samboförhållandet fortfarande gällde, men menade att det fanns skäl att göra bedömningen med utgångspunkt från sambolagens regler om när ett samboförhållande upphör.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HFD.


Pensionsmyndigheten kritiserar förvalt efterlevandeskydd

Posted on januari 29, 2018 by - Pension

Efterlevandeskyddet i många tjänstepensionsavtal har en utformning som gör det svårt att fatta egna beslut. Det skriver Pensionsmyndigheten i en ny rapport. Det förvalda efterlevandeskyddet leder dessutom till att många betalar för en försäkring de inte behöver. Priset för detta är att pensionen sänks med upp till 6 procent. 

I rapporten har Pensionsmyndigheten gått igenom skyddet för efterlevande på flera olika avtalsområden.

Pensionsmyndigheten konstaterar i sin analys att der har stor betydelse om efterlevandeskyddet är förvalt. Ett förvalta efterlevandeskydd leder till att många betalar för ett skydd – trots att det inte finns någon som kan få ta del av pengarna om de dör.

Det kan stå dem dyrt.  

– När vi har räknat kan vi konstatera att för de exempel vi använt så har pensionen minskat med upp till 6 procent under sparandetiden. Då kostnaden för återbetalningsskyddet dessutom ökar markant med åldern sänks ofta pensionen med ytterligare 10 procent eller mer efter pensionsinträdet, säger Erik Ferm, analytiker vid Pensionsmyndigheten och författare till rapporten Skydden till efterlevande inom tjänstepensionen. 

Här kan du ladda ned hela rapporten!