En utdragen regeringsbildning kommer att skada svensk ekonomi, menar varannan svensk enligt en undersökning från Länsförsäkringar.
Undersökningen genomfördes i oktober 2026 av Verian och totalt deltog 1 015 personer i åldern 18–84 år.
Sammantaget tror 49 procent att en utdragen regeringsbildning påverkar svensk ekonomi negativt. Endast 3 procent tror att den gynnar ekonomin medan 37 procent inte tror att den får någon påverkan alls.
– Det har redan gått en månad sedan valet och en regering verkar fortfarande avlägsen. Det är tydligt att detta skapar en oro hos svenska folket. Återhämtningen i den svenska ekonomin är fortfarande bräcklig, arbetslösheten hög och omvärldsläget skakigt. Då vill man ha en regering på plats, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg i en kommentar.
30 procent uppger att det politiska läget gör dem mindre benägna att fatta större ekonomiska beslut, exempelvis köpa bostad, byta arbete eller göra investeringar.
– Det handlar om trygghet. Att köpa en bostad eller byta jobb är några av de största besluten man fattar i livet. Då vill man känna att marken bär. När tre av tio säger att de tvekar är det ett tecken på att osäkerheten har nått ända in i köksbordssamtalen. Nu återstår dock att se om den upplevda försiktigheten också leder till att färre beslut faktiskt fattas, säger Alexandra Stråberg.
27 procent anger att stigande räntor och inflation inger störst oro när det gäller svensk ekonomi, jämfört med 13 procent i föregående mätning. Samtidigt har hoppet om sjunkande räntor nästan halverats. I slutet av 2025 var antalet som hoppades på lägre räntor ungefär lika stort som antalet som oroade sig för högre räntor. Nu är de som oroar sig för stigande räntor tre gånger så många.
– Många har fortfarande färskt i minnet hur det kändes när räntorna och matpriserna steg för några år sedan. Den känslan försvinner inte så snabbt, och nu ser vi att oron är tillbaka, säger Alexandra Stråberg.
Svenskarnas syn på ekonomin är fortsatt avvaktande. När de blickar ett till två år framåt uppger fyra av tio tillfrågade att de varken är oroliga eller hoppfulla inför utvecklingen i svensk ekonomi. Andelen som är ganska hoppfulla har minskat från 23 procent till 19 procent, medan andelen som är ganska oroliga ligger kvar på 29 procent.