Etikett: Verian

If Nordic Health Report: Svenska män känner oro för framtiden

Posted on maj 8, 2025 by - Sak

Unga svenskar är den grupp i Norden som känner sig mest stressade över sin framtid. Allra mest oroar sig unga svenska män i åldrarna 18-29 år, visar Ifs årliga undersökning om hälsa som har genomförts i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Det är tredje året som If publicerar sin nordiska hälsorapport, som bygger på en undersökning genomförd av Verianpå uppdrag av If. Den första delen av hälsorapporten bygger på 4 232 intervjuer om stress i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

I Sverige uppger hela 82 procent av de tillfrågade att de känner en negativ stress i varierande grad. Bland de svenskar som svarat att de upplevt negativ stress säger 42 procent att de dessutom har lidit av långvarig, negativ stress under en period på mer än sex månader.

I undersökningen har även frågor ställts om symtom, och om vad som triggar stressen. Bland svenskarna är de vanligaste orsakerna till stress personliga eller privata problem — 31 procent, work-life-balance — 31 procent och krav på jobbet — 19 procent.

I årets undersökning har de tillfrågade även fått svarsalternativen ”min framtid” och ”det geopolitiska säkerhetsläget” som alternativ, när det gäller vad som utlöser stressen.

— Vi lever i en ny tid med geopolitisk osäkerhet vilket gör det relevant att se hur den påverkar människors upplevda hälsa. ”Min framtid” har lagts till som svarsalternativ då vi såg i Ungdomsbarometern att unga vuxna blivit oroligare, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson i en kommentar.

Just när det gäller oron för framtiden sticker unga svenskar ut i undersökningen som grupp. 13 procent i åldersgruppen 18-29 år anger detta som det främsta skälet till stress. Bland svenska män 18-29 är siffran ännu högre: 17 procent. I andra nordiska länder är motsvarade siffra för män i åldersgruppen 18-29 betydligt lägre: 5 procent i Norge, 4 procent i Finland och 0 procent i Danmark.

— Det är generellt en period i livet som kännetecknas av många förändringar, där man ska utveckla nya roller och nya relationer. Många upplever det som stressande att behöva etablera en ny struktur i vardagen, skaffa sig ett nytt nätverk och bli ekonomiskt självständiga, säger Thomas Tobro Wøien, psykolog på If, i sin kommentar.

Ett skäl till att unga svenskar sticker ut i jämförelse med de andra nordiska länderna när det gäller oron för framtiden skulle kunna bero just att arbetslösheten är högre i Sverige än i övriga nordiska länder.

— Som ung i en fas där man är under utbildning och etablering på arbetsmarknaden är det naturligt att det kan väcka oro om ekonomin upplevs som utmanande och arbetsmarknaden är svår. Mitt råd till unga som känner stress och oro för framtiden är att försöka hålla fokus så mycket som möjligt på här och nu. Fokusera på jobb, studier eller det som för dig i den riktning du önskar för framtiden, och se samtidigt till att det finns en balans i livet, med tid för återhämtning, fysisk aktivitet, sociala relationer och andra positiva aktiviteter. Om man blir väldigt orolig kan det vara bra att dela sina tankar med någon man litar på, säger Thomas Tobro Wøien.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Ifs nordiska hälsorapport del 1.


Länsförsäkringar: Svenskarnas oro för handelskrig ökar

Posted on april 15, 2025 by - Allmänt

Risken för handelskrig och upptrappad konflikt i Ukraina är det som oroar svenskarna mest när det gäller den globala ekonomin, visar kvartalsundersökningen Makromätaren från Länsförsäkringar. 

Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Länsförsäkringar och bygger på 1 046 intervjuer under början av april 2025.

— Det är tydligt att den dramatiska inledningen på året påverkat hur svenskarna ser på ekonomin både globalt och lokalt. En upptrappning av kriget i Ukraina och eskalerat handelskrig ses som de främsta riskerna för den globala ekonomin. Synen på Ukraina är i det närmaste oförändrad från i vintras, medan oron för handelskrig har ökat markant, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg i en kommentar.

Risken för högre räntor och inflation är det som oroar svenska folket mest när det gäller svensk ekonomi, enligt undersökningen. Risken för handelskrig bedöms här vara den näst största orosfaktorn.

— När det kommer till den svenska ekonomin oroar man sig i första hand för sådant som kan påverka den egna plånboken. Under de senaste månaderna har inflationen tickat uppåt och kanske är nu svenskarna rädda för att vi ska få en repris på hur det såg ut 2022 när inflationen skenade. Men även för svensk del hamnar oron för eskalerat handelskrig högt upp – på plats två. Jag tror att svenska folket är medvetna om att vi är ett exportberoende land och att en förvärrad handelskonflikt har potential att få ganska stor påverkan på tillväxt och jobb i Sverige, säger Alexandra Stråberg.  

En överväldigande majoritet svarar i undersökningen att det är utvecklingen i den amerikanska ekonomin som kommer ha störst påverkan på svensk ekonomi i närtid. Även i förra mätningen svarade en majoritet att USA dikterar villkoren, men andelen har ökat kraftigt det senaste kvartalet.

En förändring i mätningen är också att svenskarna ser en ekonomisk ljusning i Europa som det mest hoppfulla, både för den globala och för den svenska ekonomin.

— Det är nästan en fördubbling av antalet personer som ser ekonomisk ljusning i Europa som det mest hoppingivande i vår mätning. Det hänger förmodligen ihop med att man ser de omfattande satsningarna nere på kontinenten samtidigt som USA drar sig tillbaka, säger Alexandra Stråberg

I undersökningen har även frågan ställs om hur svenska folket ser på regeringens besked om lånefinansierade satsningar på försvaret. En majoritet på 58 procent är positiva eller mycket positiva medan en knapp tredjedel, 31 procent, anser att satsningen är negativ.

— Synen på försvaret tenderar att vara en vattendelare. Men att andelen som stödjer satsningen är nästan dubbelt så stor som andelen som är emot, ger en tydlig signal till politiken. Sannolikt har det försämrade säkerhetsläget med osäkra besked från USA påverkat svaren. Budskapet här är att stödet för en utbyggnad av försvaret är stort, säger Alexandra Stråberg.

Länsförsäkringar: Bostadsjakt orsakar psykisk ohälsa hos unga

Posted on februari 12, 2025 by - Allmänt

Den bostadsjakt som många unga vuxna ägnar sig åt är en stor källa till psykisk ohälsa, enligt en ny undersökning från Länsförsäkringar.

Länsförsäkringar har kartlagt unga vuxnas utmaningar när det gäller att flytta hemifrån, stå på egna ben och påbörja ett nytt kapitel i sitt liv. Undersökningen genomfördes av Verian på uppdrag av Länsförsäkringar i november bland 1 000 personer 18—29 år som har svarat på frågor online via Sifo-panelen.

Av undersökningen framgår att 43 procent av alla unga vuxna sparar till en bostad. Av dessa uppger 59 procent att deras ekonomiska situation påverkar deras psykiska hälsa negativt. Det kan jämföras med 33 procent av samtliga unga vuxna.

— Drömmen om ett eget hem är en central del av unga vuxnas framtidsplaner. Men dagens höga trösklar till bostadsmarknaden gör att drömmen kan kännas avlägsen, som inte bara slår mot privatekonomin utan även direkt mot hälsan, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Undersökningen visar också att problemen med att få tag i en bostad förmörkar unga vuxnas framtidsutsikter. Var tredje ung vuxen tror att de kommer att få det ekonomiskt sämre än deras föräldrar. Bland dessa uppger 61 procent att det är en följd av de höga bostadspriserna, som gör det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

– Den egna bostaden är ofta en central del av unga vuxnas framtidsplaner. Att köpa en egen bostad är svårt men faktiskt inte omöjligt att klara av. Ett långsiktigt och regelbundet sparande kan göra stor skillnad. Små belopp växer med tiden, särskilt om man tar hjälp av ränta-på-ränta-effekten. Sätt upp tydliga mål och ta fram en långsiktig sparplan, så blir bostadsdrömmen en verklighet, säger Stefan Westerberg.

Sju av tio unga vuxna uppger sig ha svårigheter att spara till en bostad. Svårigheterna är av olika slag; den största utmaningen är att välja rätt sparform, exempelvis valet mellan att spara i aktier, fonder eller på ett sparkonto. Hela 45 procent upplever detta som en betydande utmaning. En större andel kvinnor än män ser det som en svårighet att välja rätt sparform. Även hur mycket och hur länge man måste spara samt att inte ta av pengarna upplevs också som stora svårigheter.

If: Bara 43 % av husägarna litar på kommunens skyddsåtgärder

Posted on januari 16, 2025 by - Sak

Bara 43 procent av husägarna litar på att kommunen har gjort tillräckligt för att skydda sina invånare mot skador orsakade av oväder, enligt en ny Sifo-undersökning från If.

Undersökningen genomfördes i oktober av If tillsammans med Verian, tidigare Kantar Public/Sifo, bland 1 032 husägare i i Sifo-panelen.

En bakgrund till undersökningen är att klimatförändringarna väntas öka förekomsten av extremväder, som översvämningar och värmeböljor. I vissa delar av Sverige förväntas risken för skogsbränder öka, på andra håll ökar risken för vattenskador vid omfattande regnoväder.

• Philip Thörn

Philip Thörn är hållbarhetschef på If. Han säger i en kommentar att han inte är förvånad över resultatet av undersökningen:

— Klimatanpassningsarbetet måste öka takten och här har kommunerna en central roll. Vissa kommuner har kommit igång ordentligt med detta, men alltför många kommuner släpar efter.

Sifoundersökningen visar också att fler än hälften hälften — 52 procent — av de tillfrågade husägarna har ganska litet eller mycket litet förtroende för att svenska myndigheter har tillräckliga resurser för att skydda hälsa, privat egendom och infrastruktur i händelse av större väderskador.

Philip Thörn menar också att det låga förtroendet kan kopplas till det flertal extrema väderhändelser som drabbat Sverige under senare år, bland annat skyfallet i Gävle och stormen Hans, som orsakat omfattande skador.

— Samtidigt har flera undersökningar visat att klimatanpassningsarbetet går alldeles för långsamt. Regeringens egna expertråd för klimatanpassning konstaterar att de insatser som hittills har gjorts inte förmått skapa nödvändiga förändringar i samhället och att krafttag behövs för att på allvar säkerställa att vårt samhälle ställer om i en klimatsäker riktning, säger Philip Thörn.

Naturskadorna varierar från år till år. Med en svår storm eller en stor översvämning drar kostnaderna snabbt i väg. Under 2023 betalade försäkringsbolagen ut 1,6 miljarder kronor i ersättning för naturorsakade skador, enligt statistik från Svensk Försäkring.

— Som enskild husägare har man ett ansvar att skydda sin fastighet och det finns skadeförebyggande åtgärder som kan genomföras på enskild fastighetsnivå. Men många av klimatanpassningsåtgärderna behöver genomföras på kommunal nivå för att få mesta möjliga effekt för samhället. Här vilar ett stort ansvar på kommunerna, säger Philip Thörn.

Det kan till exempel handla om förbättrad dagvattenhantering, att bygga skyddsvallar i riskområden och att se till att avlopp och brunnar hålls fria från skräp. Sådana åtgärder, i kombination med långsiktig planering och investeringar, kan hjälpa kommuner att minska risken för skador och bygga motståndskraft mot extremväder.

Drygt två av fem (43%) husägare är trygga med att kommunen man bor i har vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda invånare och företag mot väderskador.

52 procent av de tillfrågade husägarna har ganska litet eller mycket litet förtroende för att svenska myndigheter har tillräckliga resurser för att skydda hälsa, privat egendom och infrastruktur i händelse av större väderskador.

If låter familjen Cederberg testa en klimatvarnare i tre månader

Posted on november 26, 2024 by - Sak

Under tre månaders tid ska familjen Cederberg i Rönninge utanför Stockholm få testa Ifs produkt Klimatvarnaren, som kan ge hyperlokala väder- och skadeprognoser. 

Vid tecken på ett kraftigt oväder som riskerar att skada fastigheten skickar Klimatvarnaren en varning med rekommenderade åtgärder för att förebygga skador.

— Med Klimatvarnaren vill vi belysa vikten av att förebygga skador och uppmärksamma fastighetsägare om vilket ansvar man har för att skydda sitt hem, säger Ifs försäkringsexpert Jenny Rudslätt i en kommentar.

En undersökning som If har genomfört bland 1 000 husägare, tillsammans med Verian, visar att svenska husägare saknar beredskap för kraftigt oväder. Bara tre av tio husägare har enligt undersökningen funderat på hur de kan skydda sitt hem om ett oväder är på väg.

— Ett av våra viktigaste områden är att hjälpa våra kunder att undvika skador. Som ett led i detta arbete har vi tagit fram en prototyp på hur en klimatvarnare i framtiden skulle kunna fungera och vara ett sätt för fastighetsägare att förbereda sig på extremväder, säger Jenny Rudslätt.

• Klimatvarnaren

Prototypen finns i dag endast i ett exemplar och testas just nu hemma hos familjen Cederberg i Rönninge utanför Stockholm, ett område som tidigare drabbats hårt av översvämningar. Klimatvarnaren bygger på avancerad mjukvara som analyserar data från olika källor. När ett kraftigt oväder närmar sig, som riskerar att skada huset, skickar Klimatvarnaren en varning med åtgärdsrekommendationer direkt till husägaren. Detta ger husägaren möjlighet att vidta skadeförebyggande åtgärder.

— Det känns jättespännande att få testa den här prototypen. Att leva med den här klimatvarnaren kommer att ge en trygghetskänsla, precis som en brandvarnare eller andra saker man tar till för att öka säkerheten, säger Pontus Cederberg i sin kommentar.

Testet genomförs bland annat för att se hur risktänkandet i hushållet påverkas av Klimatvarnaren.

• Jenny Rudslätt

— Riskmedvetenheten hos människor och samhället i stort behöver breddas till att gälla även väder. Därför testar vi att låta en familj leva med Klimatvarnaren i tre månader – vad gör det med deras risktänkande och hur kan vi utifrån deras erfarenhet bli ännu bättre på att hjälpa våra kunder? säger Jenny Rudslätt.

If: Bara tre av tio husägare har förberett sig på extremväder

Posted on november 19, 2024 by - Sak

De flesta svenska husägare saknar beredskap för att skydda sitt hus mot oväder visar en ny undersökning från If. 

Undersökningen har utförts av Verian, tidigare Kantar Public/Sifo, på uppdrag av If. 1 032 svenska husägare svarade under perioden 10–15 oktober på en webbenkät.

I enkäten svarade 57 procent av de tillfrågade husägarna att de inte är oroliga för att deras hus ska drabbas av väderskador de närmaste tio åren.

65 procent svarade att de hittills i låg utsträckning har funderat på vilka skadeförebyggande åtgärder som kan vidtas om de får veta att bostaden riskerar att utsättas för extremväder inom 24 timmar. Bara 28 procent av de tillfrågade säger sig i hög utsträckning ha funderat på vilka skadeförebyggande eller skadebegränsande åtgärder som kan vidas.

— Det här är mycket intressanta siffror, som visar att beredskapen bland husägare i Sverige är alldeles för låg, med tanke på de senaste årens alltmer extrema väder. Jag tror att många husägare tänker att ”det här händer inte mig” och dessutom kan det finnas en stor okunskap om hur man kan förbereda sig ifall en storm eller ett kraftigt skyfall är på väg, säger Ifs försäkringsexpert Jenny Rudslätt i en kommentar.

Enligt Svensk försäkrings statistik var skador orsakade av vatten och översvämningar den vanligaste och den dyraste typen av skada förra året. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap varnar för att det varmare klimatet kan leda till ännu fler översvämningar i framtiden.

Samtidigt uppger husägare att de väderskador som de är mest oroliga för är att deras bostad ska drabbas av är storm eller översvämningar.

— Extremväder orsakat av klimatförändringarna är här för att stanna och det måste såväl samhälle, det vill säga myndigheter och beslutsfattare, som husägare förbereda sig för. Vi lever nu med en ny typ av extremväder, som kräver att vi skyddar våra hus bättre, säger Jenny Rudslätt.

Länsförsäkringar: Vad ska barnfamiljerna göra på höstlovet?

Posted on oktober 28, 2024 by - Allmänt

Det är stor skillnad på barnfamiljernas planer för höstlovet beroende på deras inkomst och familjesituation, visar en färsk undersökning beställd av Länsförsäkringar. 

Undersökningsföretaget Verian — tidigare Kantar Public — har på uppdrag av LF undersökt vilka planer barnfamiljer har inför höstlovet. Undersökningen utfördes 4 oktober—11 oktober online bland 1 000 personer via Sifopanelen som består av slumpmässigt rekryterade personer.

Enkäten visar att det — kanske inte helt överraskande — finns stora skillnader beroende på familjernas ekonomiska situation.

39 procent av de tillfrågade planerar att resa bort under höstlovet och de som reser lägger i genomsnitt 9 000 kronor på sin höstlovsresa.

Länsförsäkringar spekulerar i om det faktum att inte ännu fler reser bort är en reflektion av det sämre ekonomiska läget.

— Det kan vara en följd av att höstlovet inte är ett resa-bort-lov samt att det ekonomiska läget hämmar resplanerna för många familjer, särskilt bland de med lägre inkomster eller ensamstående med barn, säger privatekonom Stefan Westerberg på LF i en kommentar till undersökningen.

Undersökningar visar också att resplanerna är starkt kopplade till hushållets inkomst och familjesituation. Ensamstående föräldrar och låginkomsttagare är mer benägna att stanna hemma under höstlovet.

— Det är inte förvånande att vi ser ett stort antal familjer som avstår från att resa under höstlovet. Med höga levnadskostnader och en osäkerhet på arbetsmarknaden är det många som väljer att spara sina pengar och stanna hemma, säger Stefan Westerberg.

Länsförsäkringar: Föräldrar sparar 597 kr i månaden till barnen

Posted on juli 25, 2024 by - Allmänt

I genomsnitt sparar svenska föräldrar 597 kronor per månad till sina barm, framgår det av en undersökning från Länsförsäkringar. Det genomsnittliga beloppet har ökat med 76 kronor sedan förra året. Samtidigt visar undersökningen att låginkomsttagare har dragit ned på barnens sparande det senaste året och att var åttonde förälder inte sparar alls till barnen. 

Undersökningen har utförts av Verian — tidigare Kantar Public — på uppdrag av Länsförsäkringar under perioden 31 januari till 6 februari bland 1 000 föräldrar via Sifopanelen.

I de inkomstgrupper som Länsförsäkringar har definierat som höginkomsttagare är sparandet till barnen i genomsnitt 675 kronor per månad och barn. Snittbeloppet för låginkomsttagare har gått ned till 375 kronor per månad och barn.

Föräldrar som har dragit ned på sparandet till barnen på grund av det sämre ekonomiska läget är framförallt ensamstående föräldrar och hushåll med låg inkomst. Bland dessa grupper uppger 22 respektive 36 procent att de har tvingats dra ned på sparandet, jämfört med 14 procent för befolkningen som helhet.

— Att spara till sina barn handlar om att underlätta deras insteg i vuxenlivet, som ofta kostar mer än man tror. Det finns en risk att barnens framtidsmöjligheter påverkas av föräldrarnas ekonomi. Små skillnader i sparandet, som kan verka obetydliga idag, kan resultera i betydande belopp på lång sikt, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Trots att det genomsnittliga sparbeloppet har ökat jämfört med föregående år, konstaterar Länsförsäkringar att sparbeloppen inte har hållit jämna steg med inkomstutvecklingen. För tio år sedan sparade föräldrar i genomsnitt 515 kronor per barn. 2014 låg den genomsnittliga nettoinkomsten på 22 000 kronor per månad. Sedan dess har den genomsnittliga nettoinkomsten ökat med omkring 9 000 kronor till 31 000 kronor. Om sparandet till barnen skulle ha ökat i samma utsträckning som genomsnittslönen skulle sparandet i dag ligga på 735 kronor per månad och barn.

— Det är lätt att glömma att körkort och att skaffa sig en bostad, som man vanligtvis sparar till, blir dyrare med tiden. Det innebär att man måste justera sparandet i takt med inflationen eller löneutvecklingen för att bibehålla köpkraften. Fundera också ett extra varv kring syftet med barnsparandet. Vet man mer om slutmålet är det lättare att bryta ner summan i ett rimligt månadssparande och anpassa risken på sparandet, säger Stefan Westerberg.

Länsförsäkringar: Så prioriterar föräldrar när pengarna tar slut

Posted on juli 19, 2024 by - Allmänt

44 procent av föräldrarna i Sverige har dragit ned på utgifterna för sina barn det senaste året, visar en ny undersökning från Länsförsäkringar.

Undersökningen genomfördes av Verian — tidigare Kantar Public — på uppdrag av Länsförsäkringar under januari och februari, via Sifopanelen med svar från 1 000 individer 18—79 år med ett eller flera hemmaboende barn under 18 år.

Av undersökningen framgår — kanske inte helt överraskande — att barn till ensamstående föräldrar och låginkomsttagare är mest utsatta. Bland dessa grupper anger 63 procent respektive 67 procent att de tvingats dra ned på utgifter kopplat till barnen det senaste året.

— Det är tydligt att många föräldrar känner av de ekonomiska påfrestningarna och gör förändringar för att balansera familjens budget. Det kan därför vara värt att prata med barnen så att de förstår motiven till neddragningarna och för att stämma av så att förändringarna inte går ut över barnens välmående, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Det här är de kostnader som har påverkats mest bland föräldrar som dragit ned på kostnaderna:

  • Restaurangbesök och fika: 22 procent av föräldrarna har minskat utgifterna för restaurangbesök och fika med familjen.
  • Resor: 17 procent av föräldrarna har minskat sina utgifter för familjeresor.
  • Andra nöjesaktiviteter: 17 procent har minskat utgifterna för nöjesaktiviteter som biobesök och lekland.
  • Kläder, skor och accessoarer: 13 procent av föräldrarna har minskat sina utgifter inom detta område. Detta kan innebära att barnen får färre nya kläder och skor än tidigare.
  • Presenter till jul och födelsedag: 8 procent av föräldrarna har dragit ned på utgifterna för presenter till speciella tillfällen som jul och födelsedagar.

Länsförsäkringar: Ensamstående sparar in mest på pensionssparande

Posted on mars 22, 2024 by - Allmänt

27 procent av de ensamstående föräldrarna har minskat sitt pensionssparande under senare tid, enligt en färsk undersökning från Länsförsäkringar. Det kan jämföras med 15 procent som är snittet för barnfamiljer.

Undersökningen genomfördes i januari av Verian, tidigare Kantar Public, på uppdrag av Länsförsäkringar via Sifopanelen, bland totalt 1 000 familjer med barn under 11 år.

— I dessa tider, när marginalerna är lägre än någonsin tidigare är det lätt att prioritera kortsiktiga ekonomiska behov framför långsiktigt sparande vilket på sikt påverkar tryggheten i ens ekonomi. Effekterna av att många väljer att i unga år avstå från att spara till pensionen kan vara allvarliga och leda till ökad ekonomisk sårbarhet både för individen och samhället som helhet, säger Länsförsäkringars pensionsekonom Trifa Chireh i en kommentar.

Undersökningen visar också att det  är stor skillnad mellan barnfamiljer med låg inkomst och familjer med hög inkomst när det gäller pensionssparande.

— Resultaten från vår undersökning tyder på att ensamstående föräldrar och föräldrar med låg inkomst tillhör de grupper som pensionssparar minst. Den höga andelen av de som bor själva med barn och som inte pensionssparar privat indikerar ett behov av ökad information till denna grupp för att de ska förstå vikten av långsiktig ekonomisk planering och att även små belopp kan göra skillnad, säger Trifa Chireh.

I ett räkneexempel visar Länsförsäkringar att ett sparande på 300 kronor i månaden i 25 år kan öka pensionen med 3 400 kronor i månaden under fem år. Sparar man istället 500 kronor kan det ge drygt 5 600 kronor per månad. Uträkningen avser ett sparande i en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkont med en avkastning på 5 procent efter skatter och avgifter.