Etikett: Stefan Westerberg

Ett barn kostar över 2 miljoner kronor under de första 18 åren. 

– Man måste ha koll på ekonomin, ta höjd för ökade utgifter i framtiden samt kanske vara lite om sig och kring sig för att få det att gå ihop ekonomiskt, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar som gjort en en analys av de kostnader som är förknippade med att man skaffar barn.

Allra dyrast är barnen under sina första levnadsår. Det beror inte bara på att föräldrarna då måste köpa en rad saker, som barnsäng, barnvagn och barnstol, utan också på ekonomiska prövningar såsom utebliven inkomst.

– Utöver de vanliga kostnaderna påverkas familjeekonomin även negativt av barnomsorgskostnader samt inkomstbortfall för att man är föräldraledig eller hemma med sjukt barn, säger Stefan Westerberg.

Efter de första, kostsamma åren minskar utgifterna men tas igen med råge när barnet kommer upp i tonåren. Då handlar det om stigande utgifter för mat, kläder, hälsovård, fritidsaktiviteter och månadspeng.Efter de första, kostsamma åren minskar utgifterna men tas igen med råge när barnet kommer upp i tonåren. Då handlar det om stigande utgifter för mat, kläder, hälsovård, fritidsaktiviteter och månadspeng.

– Var helt inställd på att ditt barn kommer kosta rejäla slantar och planera för det, så att du kan prioritera mellan olika utgifter om det skulle behövas. Barn- och studiebidraget är en hjälp för föräldrar men de flesta av utgifterna får man ändå stå själv för.

– När det kommer till inköp av olika produkter finns det mycket pengar att spara genom att köpa begagnat eller låna saker och utrustning. Det kan mer än halvera inköpskostnaderna beroende på vilket skick man nöjer sig med, säger Stefan Westerberg.

Sammanlagt landar kostnaderna för ett barn på mer än två miljoner kronor – och då har ändå hänsyn tagits till att barnbidraget täcker en del av utgifterna. 

I analysen har Länsförsäkringar räknat med ett års föräldraledighet och att den ena föräldern jobbar deltid 75 procent fram till barnet fyller åtta år. 

Man har också utgått från ett snitt på 12 VAB-dagar per år och en månadslön på 36 000 kronor före skatt fram till att barnet fyllt 12 år. 

Boendekostnaderna har räknats upp med kostnader för ett extra rum i en genomsnittlig bostadsrätt. Kostnaderna kan dessutom öka ytterligare om den nyblivna barnfamiljen väljer att köpa större radhus eller villa, och en större bil.

– Ett barn är i de allra flesta fall ett gemensamt åtagande mellan två vårdnadshavare. Det är därför rimligt att man delar rättvist och jämställt på kostnaderna, där den som har högre lön – med fördel kan ta en större andel av de gemensamma utgifterna. Det är också relevant att dela jämställt på VAB och föräldraledighet samt eventuellt deltidsarbete. Om någon går ner i arbetstid som påverkar inkomsten negativt, är det rimligt att man blir ekonomiskt kompenserad för bortfallet, exempelvis genom ett månadssparande, säger Stefan Westerberg.

En normal barnfamiljs kostnader för räntor, mat, drivmedel och el väntas i år uppgå till totalt 256 000 kronor, 37 000 kronor mer än ifjol och hela 79 000 kronor mer än under 2021, framgår det av en färsk sammanställning från Länsförsäkringar. 

Av den totala kostnadsmassan svarar livsmedel för nästan hälften av hushållens kostnader för räntor, mat, bensin och el. Men det som bidrar mest till uppgången under 2023 är boräntorna som ökar med 41 000 kronor för rikshushållet. Däremot väntas elkostnaderna minska under 2023 jämfört ifjol och landa nära 2021 års nivåer.

— Hushållen får utstå hårda ekonomiska tacklingar från flera håll samtidigt och kostnaderna tar en allt större del av inkomsterna. Under 2023 lägger hushållen 35 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el. Det är 4 procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 har andelen ökar med hela 9 procentenheter. Det som särskilt driver kostnadsökningarna under 2023 är räntorna och mycket pekar på att de kommer fortsätta uppåt under senare delen av 2023, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i en kommentar.

Under 2024 väntas hushållens kostnader minska något jämfört med årets nivåer, men fortfarande vara på högre nivåer än 2022 och 2021. Den förväntade kostnadsminskningen 2024 beror på att bolåneräntorna antas gå ner successivt från andra kvartalet 2024 samtidigt som elkostnaderna ligger kvar på befintliga nivåer.

— Vid horisonten finns det ljus i form av lägre räntor och lägre elpriser. Det är efterlängtat. Därtill kan man räkna med att vi under 2024 får en nominell löneökning som fullt ut kompenserar för kostnadsökningarna. Det gör att vi under 2024 lägger 33 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el — alltså lite mindre jämfört med 2023. Men vi kommer inte återgå till de nivåer vi hade för ett par år sedan, säger Stefan Westerberg.

— Många familjer kommer att få det ekonomiskt jobbigt de närmaste åren. Det kan därför vara rimligt för politiken att säkerställa att ekonomiskt utsatta hushåll med knappa eller inga marginaler får mer kvar i plånboken, antingen genom riktade skattesänkningar på förvärvsinkomst eller höjda bidrag, säger Stefan Westerberg.

I Länsföräkringars beräkningar finns påtagliga regionala skillnader. Kostnaderna har ökat — och väntas öka — mest i Stockholms län följt av Hallands län och Skåne län. Det är också i dessa län som hushållens kostnader är högst. För en barnfamilj i Stockholms län beräknas kostnaderna under 2023 uppgå till 323 000 kronor, en ökning med 123 000 kronor på två år motsvarande 62 procent. Under 2024 väntas dessa kostnader minska till 312 000 kronor. Kostnaderna avspeglar hushållens högre bolån samt högre energipriser.

De län där hushållen väntas ha lägst kostnader för räntor, mat, drivmedel och el är Västernorrland, Norrbotten och Gävleborgs län. I Västernorrland har motsvarande familj kostnader som uppgår till 208 000 kronor under helåret 2023.