Länsförsäkringar: Irankriget får oss att dra ned på konsumtionen

En växande andel av hushållen i Sverige planerar att minska sin konsumtion till följd av kriget i Iran. Det rapporterar Länsförsäkringar baserat på en färsk undersökning. 

Undersökningen genomfördes i två omgångar, i mars och april, av Verian på uppdrag av Länsförsäkringar med totalt drygt 2 000 intervjuer.

Av undersökniungen framgår att andelen hushåll som uppger att de kommer att dra ned på sin konsumtion till följd av kriget i Iran nära nog fördubblades på drygt en månad. I undersökningen i april svarade 22 procent att de kommer att konsumera mindre, jämfört med 12 procent i mätningen i mars.

– Om många hushåll väljer att hålla hårdare i pengarna kan det bromsa den återhämtning som annars väntas få stöd av starkare hushållsekonomi. Det är rationellt för det enskilda hushållet att hålla i pengarna i ett osäkert läge, men när många gör samma sak minskar konsumtionen i ekonomin, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i en kommentar.

I den senaste mätningen angav ingen att de kommer att öka konsumtionen.

– Hushållen väntas få betydande tillskott till plånboken i år, men det betyder inte automatiskt att konsumtionen ökar. Ekonomi handlar i hög grad också om psykologi. I osäkra tider väljer fler att hålla hårdare i pengarna och bygga skyddsvallar kring den egna ekonomin, säger Stefan Westerberg.

Ifall bränsle- och energipriserna samtidigt skulle ligga kvar på höga nivåer under året, riskerar det att äta upp en del av de tillskott som hushållen väntas få i plånboken. Det minskar utrymmet för ökad konsumtion och kan förstärka hushållens försiktighet.

– Ju längre tid vi har dagens höga energi- och bränslepriser, desto mindre blir det positiva plånbokstillskott som hushållen väntas få i år. Det krymper konsumtionsutrymmet och gör det svårare för hushållens konsumtion att fungera som motor i den ekonomiska återhämtningen, säger Stefan Westerberg.

Mätningarna visar också – inte helt överraskande – att konsumtionsbromsen är tydligast bland hushåll med lägre inkomster. Bland hushåll med inkomster under 24 999 kronor svarar 26 procent att de kommer att dra ned på konsumtionen.

– Hushåll med lägre inkomster har ofta mindre marginaler och påverkas snabbare när kostnaderna riskerar att stiga. För dem blir osäkerheten mer konkret. Då är det naturligt att skjuta upp inköp, hålla igen och stärka bufferten, säger Stefan Westerberg.