Sparformen investeringssparkonto, ISK, är inte tydligt skattemässigt förmånligt. Det skriver Riksrevisionen i en rapport om investeringssparkonto, som nu redovisats av regeringen.
Strax före jul lämnade regeringen till riksdagen den rapport om investeringssparkonto som tagits fram av Riksrevisionen. Rapporten lämnades ursprungligen till regeringen i juni, och regeringen har nu överlämnat en skrivelse till riksdagen med sina kommentarer till granskningen.
Riksrevisionen drar fyra övergripande slutsatser av sin granskning:
• Tillgångsvärdena i investeringssparkonto är stora. År 2017 uppgick kapitalunderlaget till 707 miljarder kronor.
• Investeringssparkonto har förenklat deklarationen för aktiesparare men ökat komplexiteten i skattesystemet. Det är till exempel inte helt enkelt att räkna ut vilken sparform som är mest fördelaktig av ISK och direktinvesteringar i aktier.
• Investeringssparkonto är inte skattemässigt tydligt förmånligt. Höjningarna av schablonräntan har gjort investeringssparkonto till en sparform som inte är skattemässigt förmånlig för räntefondssparande, oavsett innehavstid. De höjningar som har genomförts av schablonräntan är också av en sådan storlek att den skattemässiga neutraliteten i förhållande till konventionell beskattning har minskat för räntefondssparande. När det gäller aktier och aktiefonder menar Riksrevisionen att de effektiva skattesatserna på den avkastning som kan förväntas i ett normalt räntelägebetydligt lägre i investeringssparkonto än vid konventionell beskattning, förutom vid mycket långa innehavstider. Riksrevisionen påpekar samtidigt att i investeringssparkonto bär spararen hela den risk som är förknippad med aktiesparande, eftersom skatten schablonberäknas och ska betalas oavsett om tillgångarna ökar eller minskar i värde.
— När denna skillnad i fördelningen av risk beaktas är det inte uppenbart vid vilken schablonränta som investeringssparkonto kan betraktas som en skattemässigt förmånlig sparform, heter det i Riksrevisionens rapport.
• Införandet av ISK har haft betydande effekter på statens skatteintäkter. Riksrevisionen menar att införandet av investeringssparkontot kan ha inneburit ett skattebortfall på 23 miljarder kronor summerat över perioden 2012–2017. Kapitalvinster som genererats under perioden men inte realiserats före utgången av 2017 kan leda till ett framtida skattebortfall på ytterligare 19 miljarder kronor summerat över alla efterföljande år.
Riksrevisionen rekommenderar i sin rapport regeringen att återkommande informera riksdagen om de skattemässiga effekterna av investeringssparkonto. Regeringen rekommenderas även att se över möjligheten till ytterligare förenkling av reglerna.
Regeringen skriver i sin kommentar att det finns skäl att undersöka möjligheterna att bestämma storleken på den skatteutgift som investeringssparkonto utgör och i så fall redogöra för denna i kommande skatteutgiftsredovisningar, och att det också kan finnas skäl att se över möjligheten till ytterligare förenkling av reglerna om aktiesparande i investeringssparkonto.
— En sådan översyn bör dock vara begränsad till sparares möjligheter att delta i nyemission och börsintroduktion. Vilka regler som bör bli föremål för en översyn vid en eventuell skattereform och vilka aspekter som då bör beaktas är enligt regeringen en framtida fråga, heter det i regeringens kommentar.
Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av hela rapporten.