Etikett: investeringssparkonto

Riksrevisionen: ISK har inga tydliga skattemässiga fördelar

Sparformen investeringssparkonto, ISK, är inte tydligt skattemässigt förmånligt. Det skriver Riksrevisionen i en rapport om investeringssparkonto, som nu redovisats av regeringen. 

Strax före jul lämnade regeringen till riksdagen den rapport om investeringssparkonto som tagits fram av Riksrevisionen. Rapporten lämnades ursprungligen till regeringen i juni, och regeringen har nu överlämnat en skrivelse till riksdagen med sina kommentarer till granskningen.

Riksrevisionen drar fyra övergripande slutsatser av sin granskning:

Tillgångsvärdena i investeringssparkonto är stora. År 2017 uppgick kapitalunderlaget till 707 miljarder kronor.

Investeringssparkonto har förenklat deklarationen för aktiesparare men ökat komplexiteten i skattesystemet. Det är till exempel inte helt enkelt att räkna ut vilken sparform som är mest fördelaktig av ISK och direktinvesteringar i aktier.

Investeringssparkonto är inte skattemässigt tydligt förmånligt. Höjningarna av schablonräntan har gjort investeringssparkonto till en sparform som inte är skattemässigt förmånlig för räntefondssparande, oavsett innehavstid. De höjningar som har genomförts av schablonräntan är också av en sådan storlek att den skattemässiga neutraliteten i förhållande till konventionell beskattning har minskat för räntefondssparande. När det gäller aktier och aktiefonder menar Riksrevisionen att de effektiva skattesatserna på den avkastning som kan förväntas i ett normalt räntelägebetydligt lägre i investeringssparkonto än vid konventionell beskattning, förutom vid mycket långa innehavstider. Riksrevisionen påpekar samtidigt att i investeringssparkonto bär spararen hela den risk som är förknippad med aktiesparande, eftersom skatten schablonberäknas och ska betalas oavsett om tillgångarna ökar eller minskar i värde.

— När denna skillnad i fördelningen av risk beaktas är det inte uppenbart vid vilken schablonränta som investeringssparkonto kan betraktas som en skattemässigt förmånlig sparform, heter det i Riksrevisionens rapport.

Införandet av ISK har haft betydande effekter på statens skatteintäkter. Riksrevisionen menar att införandet av investeringssparkontot kan ha inneburit ett skattebortfall på 23 miljarder kronor summerat över perioden 2012–2017. Kapitalvinster som genererats under perioden men inte realiserats före utgången av 2017 kan leda till ett framtida skattebortfall på ytterligare 19 miljarder kronor summerat över alla efterföljande år.

Riksrevisionen rekommenderar i sin rapport regeringen att återkommande informera riksdagen om de skattemässiga effekterna av investeringssparkonto. Regeringen rekommenderas även att se över möjligheten till ytterligare förenkling av reglerna.

Regeringen skriver i sin kommentar att det finns skäl att undersöka möjligheterna att bestämma storleken på den skatteutgift som investeringssparkonto utgör och i så fall redogöra för denna i kommande skatteutgiftsredovisningar, och att det också kan finnas skäl att se över möjligheten till ytterligare förenkling av reglerna om aktiesparande i investeringssparkonto.

— En sådan översyn bör dock vara begränsad till sparares möjligheter att delta i nyemission och börsintroduktion. Vilka regler som bör bli föremål för en översyn vid en eventuell skattereform och vilka aspekter som då bör beaktas är enligt regeringen en framtida fråga, heter det i regeringens kommentar.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av hela rapporten. 

Riksrevisionen: ISK kan ha lett till skattebortfall på 42 miljarder kr

Införandet av Investeringssparkonto, ISK, kan ha lett till 42 miljarder kronor i skattebortfall. Det skriver Riksrevisionen i en färsk analys. 

Sparformen Investeringssparkonto infördes 2012 för att göra det enklare för privatpersoner att spara i finansiella instrument som aktier och fondandelar. Sparformen har hittills lockat nästan 2,2 miljoner sparare.

Riksrevisionens granskning visar att ISK i stort har förenklat aktiesparandet.

Man allt har inte förenklats.

Deklaration av fondinnehav har inte blivit enklare, det var redan tidigare mycket lätt att deklarera. Och vissa delar av aktiesparandet har blivit krångligare, som deltagande i vissa nyemissioner och börsintroduktioner och när företag delar ut aktier i ett dotterbolag. Dessutom har ISK lett till att det finns två parallella system för beskattning av finansiella instrument.

– Införandet av ISK har lett till ett mer komplext skattesystem. Man ska inte underskatta de svårigheter som det kan innebära för enskilda sparare, säger riksrevisor Ingvar Mattson i en kommentar.

Skatten på sparande i ISK betalas oavsett om tillgångarna ökar eller minskar i värde. På så sätt kan det ses som mer riskfyllt att spara i ISK än att göra direktinvesteringar.

– När hänsyn tas till att sparande i ISK är mera riskfyllt kan ISK inte betraktas som en skattemässigt särskilt förmånlig sparform, säger Anna Brink, projektledare för granskningen.

I backspegeln kan det konstateras att aktiesparande har varit lågt beskattat åren 2012–2017. Riksrevisionen har gjort beräkningar för att uppskatta hur stort skattebortfall reformen har lett till. Beräkningarna tyder på ett skattebortfall på 23 miljarder kronor under perioden. Dessutom kommer kapitalvinster som genererats under perioden, men som inte realiserats före 2018, att leda till ett framtida skattebortfall på ytterligare 19 miljarder kronor.

– Totalt kan det alltså handla om ett skattebortfall på 42 miljarder kronor sedan 2012. De stora summorna förklaras av aktiemarknadens starka utveckling. Om aktiemarknaden hade utvecklats svagare skulle resultaten sett annorlunda ut, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen att återkommande informera riksdagen om de skattemässiga effekterna av ISK, och dessutom se över möjligheterna att förenkla aktiesparande i ISK vad gäller deltagande i nyemission och börsintroduktion samt vid innehav av aktier i dotterbolag som delas ut.

Riksrevisionen föreslår också att vid en eventuell kommande skattereform bör deklarationen av konventionellt beskattade aktier förenklas, konsekvenserna av olika beskattningsprinciper belysas allsidigt och avvikelser från skattemässig neutralitet mellan olika sparformer tydligt motiveras.

Här kan du ta del av hela Riksrevisionens analys.

Konsumentverket: Brister hos alla undersökta ISK-bolag

Konsumentverket har granskat avtalsvillkoren för investeringssparkonton hos tio bolag, liksom de allmänna villkoren för investeringssparkonton  hos Svenska Fondhandlareföreningen. Konsumentverkets slutsats är att samtliga avtalsvillkor innehåller brister och i flera fall är oskäliga.

Myndigheten har uppmärksammat att det förekommer villkor som är otydligt formulerade. Villkor som bör läsas tillsammans har placerats på olika platser i avtalet och språket är ofta svårt, vilket sammanlagt gör att det kan bli svårt att förstå innebörden.

– ISK har blivit en vanlig kontoform för många sparare. Därför är det viktigt att villkoren utformas så de är tydliga och enkla att förstå. Det bör också finnas en balans när det gäller ansvar mellan bolag och konsument, säger Hanna Ackeberg, jurist på Konsumentverket, i sin presskommentar.

Konsumentverket har också reagerat på att avtalet behandlar bolag och konsument olika när det gäller postgången. När banken skickar ett brev anses det ha kommit fram till konsumenten inom fem vardagar – oavsett om brevet nått mottagaren eller inte. I motsatt situation, när konsumenten skickar ett brev till banken finns inte motsvarande villkor. Här bär konsumenten ansvaret för att brevet verkligen når fram till banken.

Ytterligare en sak som Konsumentverket anmärker på är att bolagen publicerar en lista över vilka slags tillgångar som får förvaras på ett ISK-konto. Det är dock upp till konsumenten att hålla sig uppdaterad om förändringar. Konsumentverket anser att det istället bör vara bolagets ansvar att meddela konsumenten när förändringar sker.

Konsumentverket anser också att det inte bör ställas krav på hur man ska säga upp ett avtal.

Detta är de bolag vars avtalsvillkor har granskats av Konsumentverket: Avanza Bank, Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, Nordnet, SEB, Skandiabanken, SPP och Fondab, Swedbank.

Här hittar du mer information om undersökningen. 

Här är regeringens lagförslag om höjd skatt på k-försäkring

I dag lade regeringen fram sin omdiskuterade proposition om höjd skatt på kapitalförsäkringar och investeringssparkonto. 

I korthet innebär lagförslaget att schablo beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs från januari.

Vid beräkningen av schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring ska kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1 procentenhet.

Många av förslagets kritiker har framfört att det sänder felaktiga signaler till svenska folket att höja skatten på sparande, samtidigt som inget görs åt avdragen för låneräntor. Flera remissinstanser har framfört att de inte ser något motiv för skattehöjningen, och att det är viktigt med stabila regelverk över tiden när det gäller sparande. 

Här kan du ta del av propositionen i dess helhet

SPP väljer Fondabs plattform för investeringssparkonto

SPP har beslutat att använda sig av Fondabs plattform för sparande på investeringssparkonto

Fondab tillhandahåller en IT-struktur, ett användarvänligt kundgränssnitt och en smidig API-integration som frigör resurser hos SPP genom att hantera exempelvis automatiserad fondhandel, betalningsflöden, ”client on-boarding” processen, det regulatoriska ansvaret samt rapportering till Skatteverket.

SPP får också möjlighet att erbjuda sina kunder ett av marknadens bredaste fondutbud, användarvänliga verktyg för val av fonder samt möjlighet att öppna ISK depå via Bank-ID, skriver Fondab i sin pressinformation.

– Vi på Fondab är stolta över att få SPP Spar som strategisk partner där vi återigen får bevisa att vi erbjuder en av marknadens starkaste IT-lösningar som gör sparande i fonder tillgängligt för alla och lönsamt för fler, säger Mikael Tjäder, VD på Fondab AB, i en presskommentar.

Här är regeringens förslag om höjd skatt på ISK och k-försäkring

Regeringen har nu publicerat sin promemoria om höjd skatt på investeringssparkonto och kapitalförsäkring. Förslaget är nu ute på remiss fram till den 2 oktober. 

Förslaget i promemorian är – som har framgått tidigare – att vid beräkningen av schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring, ska kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1 procentenhet. 

I dag är regeln att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. 

Skattehöjningen har väckt mycket kritik, inte minst i finansbranschen.

Kritikerna har bland annat påpekat att förslaget missgynnar sparande, samtidigt som det inte blir någon förändring när det gäller avdragsrätt för lån. 

Här kan du ta del av hela promemorian.