De allra flesta – nära sju av tio – är positiva till skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor, enligt en färsk undersökning från Länsförsäkringar.
Undersökningen genomfördes av Verian i maj med totalt 1 040svarade.
Enligt undersökningen är 67 procent är för reformen medan 15 procent är emot och 18 procent svarar vet ej. Lika starkt är stödet när hushållen bedömer effekten på den egna ekonomin: 67 procent tycker att reformen är bra för den egna privatekonomin. Endast 6 procent tycker att den är dålig.
– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i en kommentar.
Sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring är från den 1 januari skattefritt upp till 300 000 kronor per person.
– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital. För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt, säger Stefan Westerberg.
Stödet för skattefritt ISK finns i alla inkomstgrupper. Av personer med en månadsinkomst under 25 000 kronor är 54 procent för reformen. Bland personer med en inkomst mellan 25 000 och 49 999 kronor är 68 procent för, och bland personer med en inkomst på 50 000 kronor eller mer är 78 procent för.
– Att stödet finns i alla inkomstgrupper är intressant och viktigt. Det visar att många inte ser skattefriheten som en förmån för någon annan, utan som en möjlighet att själva bygga trygghet över tid. Även hushåll som inte har stora sparmarginaler i dag vill kunna spara, stå stadigare och få bättre kontroll över den egna ekonomin, säger Stefan Westerberg.
Länsförsäkringar menar att undersökningen visar att sparande har blivit en bred ekonomisk trygghetsfråga.
– En buffert kan göra stor skillnad när bilen går sönder, inkomsten tillfälligt minskar eller boendekostnaderna stiger. De första sparade kronorna är ofta de viktigaste, eftersom de minskar risken att en oväntad utgift snabbt blir ett dyrt lån. Därför är det positivt att skattesystemet uppmuntrar fler att bygga egen ekonomisk motståndskraft, säger Stefan Westerberg.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Länsförsäkringars undersökning.