En ny nordisk hälsoundersökning från If visar att fyra av tio svenskar upplever eller har upplevt mental ohälsa som går ut över arbetsförmågan på jobbet.
Hälsorapporten If Nordic Health Report 2023 bygger på en nordisk undersökning genomförd i oktober av Kantar Sifo på uppdrag av If. I undersökningen har 4 032 personer i Norden deltagit.
Av undersökningen framgår att det finns stora skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller hur mental ohälsa påverkar arbetsprestationen:
- Danmark sticker ut negativt när det gäller hur psykiska problem påverkar arbetsförmågan. Samtidigt uppger sig danskarna vara mindre stressade än de nordiska grannarna.
- Sverige ligger lägre än både Danmark och Norge när det gäller hur arbetsförmågan har påverkats av mental ohälsa, men samtidigt något högre än Finland.
- I Finland verkar högre inkomst ha ett samband med en lägre nivå av psykisk ohälsa, ett samband som inte syns i övriga länder.
Undersökningen visar också att kvinnor är mer utsatta för stress, inklusive långvarig stress och problem med psykiskt välbefinnande som påverkar arbetsförmåga. Detta gäller särskilt i Sverige.
Av de tillfrågade säger 46 procent att en brist på balans mellan fritid och arbetsliv är den främsta triggern för stress.
I Danmark vänder sig 21 procent till sin chef när de upplever mental ohälsa. Det kan jämföras med 18 procent i Sverige, 15 procent i Norge och bara 9 procent i Finland. Det är överlag vanligare att vända sig till familj eller vänner än till sin chef på arbetsplatsen. 37 procent av svenskarna vänder sig till en expert inom hälso- och sjukvårdssystemet när de upplever mental ohälsa, jämfört med 61 procent av finländarna. Motsvarande siffra i Norge och Danmark är 46 procent. En av fyra söker inte hjälp alls.
— Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar att minimera risken för ohälsa. Genom att som arbetsgivare och på chefsnivå ha rätt rutiner på plats, lämna plats för stöd och samtal går det att förebygga mental ohälsa. Arbetsgivaren behöver jobba systematiskt med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Sedan går det såklart att påverka en del själv, genom att se över sin livssituation både privat och på arbetet, säger Ifs nordiska hälsostrateg Kristina Ström Olsson i en kommentar.
Vanliga tecken på långvarig stress är känslomässiga symptom som oro, ångest, brist på ork och motivation. Man kan också uppleva mer kognitiva symptom som förvirring och hjärndimma eller fysisk smärta eller värk.
Vilka är det som drabbas av stress och det vi bredare kallar mental ohälsa?
– Alla kan drabbas, men vi ser att unga människor och kvinnor drabbas oftare än män. Inkomstnivå, utbildningsnivå och var i landet man bor verkar enligt vår nordiska hälsorapport inte ha någon större betydelse bland svenskar. Däremot ser vi bestående effekter i människors mående efter pandemin. Hur landade vi egentligen efteråt? Vår undersökning visar på nivåer av stress som är alarmerande, säger Kristina Ström Olsson.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Ifs nordiska hälsorapport, som presenterades i mars.