Regeringen skickade under måndagen en promemoria på remiss, med reviderade förslag på konstruktionen av en riktad bankskatt i Sverige från och med nästa år. Bland annat ska skatten för svenska banker baseras på utlåningen även i andra länder.
Den planerade bankskatten har varit en följetong under flera år:
• År 2017 drog regeringen tillbaka sina planer på en finansskatt konstruerad som en förstärkt arbetsgivaravgift på finansiell verksamhet. Ett skäl till reträtten var omfattande protester från försäkringsbranschen där olika försäkringsbolag lyfte fram hur pensionskunder i ömsesidiga livbolag skulle drabbas. Man pekade också på risken för neddragningar av försäkringsverksamheter runt om i Sverige. Regeringen markerade samtidigt att man avsåg att återkomma med ett nytt förslag.
• I 73-punktsprogrammet från 2019 — det vill säga överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L — uttalades det som en ambition att finanssektorns skatteandel skulle öka. Dags med andra ord för ett omtag kring bankskatten.
• I regeringsförklaringen i höstas meddelade Stefan Löfven att en bankskatt ska införas från 2022. Motiven sades dels vara att bankernas utlåning utgjorde en riskfaktor för hela samhället, dels att budgeten behöver förstärkas bland annat med hänsyn till kommande satsningar på försvaret.
• Regeringen presenterade i mitten av september förra året en departementspromemoria om den nya skatten: ”Riskskatt för vissa kreditinstitut”. Enligt finansdepartementets förslag skulle skatten träffa vissa större kreditinstitut med skulder på över gränsvärdet 150 miljarder kronor. Förslaget var då att skatten år 2022 skulle uppgå till 0,06 procent av skulderna vilket från år 2023 skulle höjas 0,07 procent. Gränsvärdet på 150 miljarder kronor indexeras årligen.
Förslaget skickades ut på remiss och vissa justeringar har nu genomförts bland annat med hänsyn till remissinstansernas synpunkter.
I dagens promemoria — ”Riskskatt för kreditinstitut (utkast till lagrådsremiss)” — ges ytterligare detaljer kring hur denna bankskatt kan komma att se ut.
• För det första sägs att svenska kreditinstitut inte bara ska betala skatt baserat på skulder i Sverige, utan även på skulder i utländska filialer. För utländska kreditinstitut ska dock endast skulder hänförliga till Sverige räknas in.
• Samtidigt sänks skattesatsen något. Förslaget är att skatten ska uppgå till 0,05 procent av skulderna år 2022 och 0,06 procent från och med år 2023.
• Med tanke på att skattesatsen breddats i och med att även utländska filialers krediter ska räknas in blir utfallet i kronor och ören detsamma, trots förslaget på en sänkt skattesats. År 2022 är skatten tänkt att ge 5 miljarder kronor i skatteintäkter och år 2023 cirka 6 miljarder kronor.
— Bankerna utgör en risk för ekonomin, och det kan kosta skattebetalarna stora pengar att rädda bankerna, sade finansminister Magdalena Andersson bland annat till Dagens Eko i dag i en intervju om det nya förslaget.
I promemoria sägs att sammanlagt 21 kreditinstitut i nio olika finanskoncerner — sju svenska och två utländska — skulle beröras av den nya skatten. Det framgår inte av promemorian vilka dessa nio koncerner skulle vara, men de två utlandsregistrerade är av allt att döma Nordea och Danske Bank. De sju svenska instituten skulle kunna vara Handelsbanken, SEB, Swedbank, SBAB, Länsförsäkringar, Svensk Exportkredit och Kommuninvest. Några andra större svenska kreditinstitut är Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Landshypotek, men de tycks inte i dag nå upp till gränsvärdet på 150 miljarder kronor i skulder.
Remissvaren på den nya promemorian ska skickas in senast den 18 juni.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av den promemoria som nu skickas ut på remiss.