Mats Langensjö kommer med ett antal radikala förslag i sin promemoria om förvalsalternativet inom premiepensionen. Bland annat vill han avveckla dagens byggstensfonder och förändra förvalet så att det mer liknar en mer normal diversifierad pensionsfond.
Mats Langensjö har nu lämnat in sin promemoria ”Förvalsalternativet inom premiepensionen” till finansdepartementet.
Uppdraget gavs i november 2018 till Mats Langensjö som sakkunnig. Han skulle analysera och föreslå ett mål för förvalsalternativet, en rimlig riskprofil för förvalsalternativet, och föreslå hur pensionsspararna själva skulle kunna justera risken. Hovrättsassessor Erik Johansson har varit sekreterare för utredningsuppdraget.
— Min avsikt har varit att presentera ett förslag som maximerar nyttan för pensionsspararna, maximerar möjligheten för fonden att bygga en robnust och relevant verkligt långsiktig investeringsportfölj för pensioner med möjligheten at dra nytta av de uppenbara skalfördelarna och även att ta hänsyn till att det är viktigt att särskilja fasen med kapitalackumulering från fasen med deackumulering av kapitalet, säger Mats Langensjö själv om förslaget, i en kommentar på sin Linkedin-sida.
I promemorian sägs att en allmän utgångspunkt för övervägandena är att inslaget av socialförsäkring bör få ett tydligare genomslag vid utformningen och förvaltningen av förvalsalternativet.
— I linje med vad som gäller för socialförsäkringar i allmänhet bör förvaltningen eftersträva ett grundläggande ekonomiskt skydd, varmed förstås en trygg och förutsägbar pension, heter det i promemorian.
En utgångspunkt har också varit att fokusera på att förvalsalternativet består av två delar; en sparandefas och en utbetalningslösning — och dessutom en övergångsfas i skarven mellan de två delarna.
Utredaren vill att övergripande mål för förvaltningen av förvalsalternativet ska vara att minimera risken för låga pensionsutfall, och maximera förutsättningarna för bra pensionsutfall. För att nå målet bör nivån på investeringsrisken i förvalsalternativets sparandefas generellt sett vara hög, menar utredaren. Risknivån i utbetalningsfasen bör däremot vara inriktad på inkomstplanering, vilket normalt innebär en lägre investeringsrisk.
För att nå målet anser utredaren att utformningen av förvalsalternativet bör förändras och att regelverket som styr AP7:s förvaltning delvis också bör ändras.
Under sparandefasen bör förvalsalternativet utformas som en diversifierad tillväxtportfölj, med inriktning på att ackumulera pensionsmedel — med andra ord som en stor traditionell pensionsfond.
— Portföljen bör ha större möjlighet till långsiktiga och alternativa investeringsstrategier. Möjligheten till daglig handel och värdering bör därtill begränsas, skriver Mats Langensjö i utredningen.
Langensjö föreslår att förvalsalternativets nuvarande utformning som en generationsfondsportfölj — med flera olika fonder — under sparandefasen ersätts med en enda fond. Han föreslår också att placeringsbestämmelserna för fonden ska följa de placeringsbestämmelser som finns för Första–Fjärde AP-fonderna. Dessutom vill han att möjligheten till riskjustering i förvalsalternativet ska tas bort. Ingen möjlighet framöver för spararna att kombinera AP7:s byggstensfonder till önskad risk, med andra ord.
— Möjligheten att justera risk bör i stället tillgodoses genom att det på fondtorget finns fonder som är upphandlade för att på ett relevant sätt erbjuda risk- och avkastningsdiversifiering gentemot förvalsalternativets fond, heter det i utredningen.
Utredaren föreslår att den nuvarande traditionella livförsäkringen som förvaltas av Pensionsmyndigheten ska vara det primära alternativet för utbetalningsfas. Men den som vill ska kunna begära att uttag av premiepension istället sker genom fondförsäkring. Utredaren föreslår samtidigt att frågan om hur förvalsalternativets utbetalningsfas ska utredas vidare, liksom utformningen av en övergångsfas.
I promemorian sägs även att Finansinspektionens tillsynsansvar över AP7 inte är ändamålsenligt.
— Bland annat kan det ifrågasättas om Finansinspektionen – som är en myndighet under regeringen – bör utöva tillsyn över AP7 som är en myndighet som enbart styrs genom lag, skriver Mats Langensjö i utredningen.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. De byggstensfonder som nu förvaltas av AP7 ska enligt förslaget vara avvecklade senast den 1 januari 2022.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av utredningen.