Etikett: Riksrevisionen

Riksrevisionen: AP-fonder bör växla upp sitt hållbarhetsarbete

Posted on juni 3, 2021 by - Pension

Visst, de statliga AP-fonderna bedriver ett ändamålsenligt hållbarhetsarbete i förhållande till sina uppdrag, konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning. Men samtidigt bör fonderna göra mer för att pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling, menar Riksrevisionen. 

De sex allmänna pensionsfonderna förvaltar sammantaget ett pensionskapital på cirka 2 400 miljarder kronor. Det övergripande målet är långsiktigt hög avkastning till en lämplig risknivå, så att pensionerna kan tryggas.

Dessutom har riksdagen och regeringen uttalat att fonderna ska bidra till en hållbar utveckling.

Riksrevisionens granskning visar att AP-fondernas hållbarhetsarbete i dag är rimligt och ändamålsenligt i relation till deras uppdrag.

Men Riksrevisionen menar också att AP-fonderna och regeringen bör göra mer för att de pengarna ytterligare ska bidra till en hållbar utveckling, i linje med riksdagens mål och intentioner.

Bland annat menar Riksrevisionen att regeringen ska ta initiativ till att samma krav ställs på alla AP-fonderna. I dag har de första fyra AP-fonderna ett lagstiftat hållbarhetskrav. Motsvarande krav är på gång för Sjunde AP-fonden. Men några sådana krav finns inte för Sjätte AP-fonden.

– Att det ställs samma krav på alla AP-fonderna bör kunna stärka hållbarhetsarbetets effektivitet och legitimitet. Det förtydligar även ansvaret för att beakta hållbarhet och skapar bättre förutsättningar för att nå målen på hållbarhetsområdet, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.

Riksrevisionens granskning visar också att AP-fondernas mål för social hållbarhet bör förtydligas. Dessutom bör redovisningen av arbetet med ägarstyrning förtydligas så att det  går enklare att följa upp.

– Fonderna behöver också säkerställa att deras ägarstyrning fokuseras på bolag och områden där det har störst möjlighet att påverka och göra störst nytta, säger Per Franzén, projektledare för granskningen.

Även regeringens rapportering till riksdagen om pensionsförvaltningens hållbarhet bör utvecklas, menar Riksrevisionen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Alla FI:s medarbetare ska utbildas om jäv och intressekonflikter

Posted on december 8, 2020 by - Allmänt

FI arbetar nu för att ta fram en fördjupad utbildning om bisysslor, jäv och andra intressekonflikter som ska hållas för myndighetens samtliga medarbetare. Det framgår av Finansinspektionens remissvar på Riksrevisionens rapport om intressekonflikter som lades fram tidigare under hösten.   

Det var i oktober som Riksrevisionen publicerade sin rapport om intressekonflikter och problemen med närheten mellan Finansinspektionen och finansmarknadens aktörer.

Riksrevisionen påpekade i rapporten bland annat att jäv och bisysslor nästan aldrig dokumenteras, och krävde mer av utbildning, kontroll och dokumentation kring FI:s intressekonflikter.

Det här var några av slutsatserna i Riksrevisionens granskning:

  • Det etiska råd som Finansinspektionen inrättade 2017 hittills har haft en undanskymd roll.
  • Chefer och handläggare får bara begränsat stöd för att göra en enhetlig tolkning av bestämmelserna.
  • Anmälningar och beslut som rör jäv och bisysslor dokumenteras nästan aldrig, vilket gör dem svåra att följa upp.
  • Myndigheten saknar i stort rutiner för att påminna anställda om att anmäla intressekonflikter.

Finansinspektionen har nu lämnat sitt remissvar till Riksrevisionen.

I remissvaret skriver FI bland annat att man tagit fram en åtgärdsplan med anledning av rapporten. Även om inte alla åtgärder har hunnit genomföras är det mesta på gång, skriver FI:

— Vissa delar av åtgärdsplanen är redan genomförda. Andra delar behöver längre tid för att genomföras. Till exempel krävs det viss utredning för att bedöma vilka åtgärder kring uppföljning och dokumentation som är mest ändamålsenliga innan mer specifika åtgärder genomförs. Klart är dock att Finansinspektionen kommer att vidta åtgärder i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer, heter det i FI:s remissvar.

FI skriver bland annat att man har utökat informationen om jäv och intressekonflikter i sin internutbildning för nyanställda och att man avser att ta fram en fördjupad utbildning om bisysslor, jäv och andra intressekonflikter som ska hållas för myndighetens samtliga medarbetare.

Man kommer också att gå igenom sina processer för tillsynsärenden och låta utvärderingen av olika beslut även omfatta frågor kopplade till jäv och intressekonflikter.

— Samtliga processer bör innehålla ett avslutande utvärderingsmoment och det kan vara lämpligt att där införa kontrollfrågor om hur frågor om jäv och andra intressekonflikter har hanterats i den process som utvärderas, heter det i FI:s remissyttrande.

FI är även på väg att genomföra en analys av de olika alternativ myndigheten har för att dokumentera jäv, bisysslor och andra intressekonflikter.

— För Finansinspektionen är det av största vikt att hantera frågor om jäv och intressekonflikter på ett oklanderligt sätt och att förtroendet för myndighetens förmåga att utföra sitt uppdrag opartiskt och effektivt inte kan ifrågasättas. Genom att vidta de ovan redovisade åtgärderna anser Finansinspektionen att de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat kommer att tillgodoses. Finansinspektionen vill dock betona att arbetet för att motverka intressekonflikter inte är avslutat i och med dessa åtgärder. Frågorna är ständigt aktuella och behöver genomsyra myndighetens arbete över tid, heter det i FI:s slutsats i remissvaret, som har undertecknats av generaldirektören Erik Thedéen efter föredragning av myndighetsjuristen Lisa Holm och beredning av chefsjuristen Eric Leijonram.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av FI:s remissvar.

Och här kan du ta del av Riksrevisionens rapport.


Riksrevisionen: FI måste göra mer för att hantera intressekonflikter

Posted on oktober 15, 2020 by - Allmänt

Riksrevisionen lyfter i en ny rapport fram problematiken med närheten mellan Finansinspektionen och finansmarknadens aktörer. Riksrevisionen  påpekar bland annat att jäv och bisysslor nästan aldrig dokumenteras, och vill nu se mer av utbildning, kontroll och dokumentation kring FI:s intressekonflikter.

I Riksrevisionens granskning undersöks hur Finansinspektionen arbetar för att motverka risken för intressekonflikter, som exempelvis kan leda till att anställda främjar egna intressen eller präglas så mycket av branschens värderingar att de har svårt att vara opartiska.

Granskningen visar att Finansinspektionen har ett omfattande personalutbyte med finansbranschen. Var tredje chef har rekryterats från branschen och två av tre FI-chefer går till branschen när de slutar på Finansinspektionen. Hälften av handläggarna i kärnverksamheten har rekryterats direkt från finansbranschen och närmare 70 procent har någon gång arbetat i branschen under sitt yrkesliv. Riksrevisionen konstaterar att det medför utmaningar och risker som måste hanteras.

– Det är naturligt att myndigheten hämtar kompetensen där den finns, det vill säga från finansmarknaden. Men då måste ledningen också säkerställa att de risker det medför hanteras effektivt, säger Leif Svensson, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen skriver i rapporten att Finansinspektionen har de viktigaste verktygen på plats i form av regler, riktlinjer och arbetsprocesser. Men FI behöver göra mer för att de ska tillämpas som det är tänkt och med önskat resultat, menar Riksrevisionen.

– Förutom mer uppföljning och kontroll behöver myndigheten också lägga resurser på att utbilda och informera personalen om riskerna för intressekonflikter och vad det innebär att vara statstjänsteman, säger riksrevisor Helena Lindberg i sin kommentar.

Det här är några av slutsatserna i Riksrevisionens granskning:

  • Det etiska råd som Finansinspektionen inrättade 2017 hittills har haft en undanskymd roll.
  • Chefer och handläggare får bara begränsat stöd för att göra en enhetlig tolkning av bestämmelserna.
  • Anmälningar och beslut som rör jäv och bisysslor dokumenteras nästan aldrig, vilket gör dem svåra att följa upp.
  • Myndigheten saknar i stort rutiner för att påminna anställda om att anmäla intressekonflikter.

Riksrevisionen betonar att granskningens syfte inte har varit att leta efter enskilda fall eller bedöma om intressekonflikter har medfört negativa konsekvenser för myndighetens verksamhet.

Finansinspektionen säger i en kommentar i dag på morgonen att man delar uppfattningen att fungerade arbetssätt och rutiner för att motverka intressekonflikter är centralt för förtroendet för FI och FI:s uppdrag — särskilt med tanke på att medarbetare på FI rekryteras både från och till finansbranschen.

— En korrekt hantering av jäv och intressekonflikter är av central betydelse för vårt förtroende och vårt uppdrag, säger FI:s chefsjurist Eric Leijonram i sin kommentar.

— Riksrevisionens undersökning visar att nio av tio handläggare i vår kärnverksamhet anser att vi har ett välfungerande system för att motverka jäv och intressekonflikter. Samtidigt måste vi hela tiden utveckla oss och därför kommer vi nu att arbeta vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Riksrevisionens rapport.


Nu ska Riksrevisionen granska AP-fondernas hållbarhetsarbete

Posted on juni 4, 2020 by - Pension

Riksrevisionen har fattat beslut om att genomföra en granskning av hur AP-fonderna hanterar uppdraget att verka för en hållbar samhällsutveckling. Granskningen kommer både att omfatta buffertfonderna och Sjunde AP-fonden. 

Riksrevisionen konstaterar att AP-fonderna förvaltar ett mycket stort pensionskapital. Deras övergripande uppdrag är att skapa långsiktigt hög avkastning för att bidra till att landets nuvarande och framtida pensionärer får en god levnadsstandard.

Samtidigt förväntar sig riksdagen och regeringen att AP-fonderna verkar för en hållbar samhällsutveckling i sin förvaltning. Hur bra sköter man det uppdraget? Den frågan ska nu Riksrevisionen se över.

Riksrevisionen påpekar att det finns en potentiell målkonflikt mellan AP-fondernas huvudmål om långsiktigt hög avkastning och kravet på hållbarhetsarbete.

– Även om den empiriska forskningen har visat på ett positivt samband mellan höga hållbarhetsvärderingar och finansiell prestation innebär situationen flera utmaningar för fonderna. Frågan är därför vilket genomslag hållbarhetsarbetet i realiteten har fått i deras förvaltning, säger riksrevisor Helena Lindberg i en presskommentar.

Förutom att undersöka om AP-fonderna tar tillräckligt stor hänsyn till hållbarhet ska granskningen även svara på om AP-fondernas redovisning av sitt hållbarhetsarbete är transparent och rättvisande.

Avsikten är att Riksrevisionen ska presentera resultatet av granskningen i en rapport i mars 2021.

Så vill Riksrevisionen förbättra konsumentskyddet inom finans

Posted on november 26, 2019 by - Allmänt

Riksrevisionen har granskat statens arbete för att skydda konsumenter på det finansiella området. I en rapport konstaterar Riksrevisionen att arbetet fungerar bättre i dag än 2006, då området senast granskades. Men trots det upplever konsumenter att problemen ökar, och Riksrevisionen rekommenderar nu ett antal åtgärder för att förbättra den statliga tillsynen.

Regeringen, Finansinspektionen och Konsumentverket har ett gemensamt ansvar för att det ska finnas ett bra skydd för konsumenter på det finansiella området. Även Pensionsmyndigheten har en viktig roll.

Riksrevisionen har nu granskat om statens tillsyn ger förutsättningar för ett högt konsumentskydd.

Den övergripande slutsatsen är att förutsättningarna har stärkts sedan 2006; regeringens styrning har blivit tydligare och myndigheterna har formulerat interna mål och stärkt sina interna processer. Rapporteringen om konsumentproblem har förbättrats och regeringen har gett riksdagen ökad möjlighet att bedöma resultaten av statens åtgärder.

Men samtidigt tyder statistiken på att konsumenternas upplevda problem har ökat. Riksrevisionen vill nu bland annat att regeringen överväger om sekretessreglerna bör förändras  för att underlätta informationsutbytet mellan tillsynsmyndigheter. Finansinspektionen rekommenderas också att öka analysen av utfall och effekt av tillsynen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Riksrevisionen hyr 4 100 kvm av Länsförsäkringars fastighetsbolag

Posted on juli 4, 2019 by - Allmänt

Länsförsäkringars fastighetsbolag Humlegården meddelar att man har tecknat ett sexårigt hyresavtal med Riksrevisionen. Hyresavtalet avser 4 100 kvm på två våningsplan i fastigheten Härden 16, vid Sankt Eriksgatan och Norra Stationsgatan i Stockholm.

Riksrevisionen har i uppdrag att granska statens verksamhet och bedöma resultatet av statliga insatser. Organisationen består av cirka 300 medarbetare och har kontor i Stockholm, Uppsala och Jönköping. Kontoret i Stockholm flyttar från lokaler på Nybrogatan till Humlegårdens fastighet Härden 16 på Sankt Eriksgatan.

Kvarteret är enligt Humlegården en del av satsningen Norra Stationsgatan, där Humlegården är en av flera fastighetsägare som tillsammans med Stockholms stad har en gemensam vision för området.

— Tillsammans med Riksrevisionen skapar vi ett modernt, framtidssäkrat kontor som anpassats efter deras behov, i ett läge som är ett av Stockholms mest intressanta med närhet till både klassiska kvarter i Vasastaden och det framväxande Hagastaden, säger Peter Lind, Fastighetschef på Humlegården, i en presskommentar.

Riksrevisionen tillträder de nya lokalerna i augusti nästa år.

Riksrevisionen får nej till förslag för effektivare premiepension

Posted on april 11, 2019 by - Pension

Regeringen har beslutat att inte genomföra Riksrevisionens förslag för ökad effektivitet i premiepensionssystemet. Detta eftersom hela systemet med premiepensionen ändå är på väg att reformeras. 

I december förra året presenterade Riksrevisionen en analys av premiepensionssystemet. Sammanfattningsvis menade man att det finns effektivitetsbrister som leder till att nivån på framtida pensioner blir lägre än nödvändigt.

Riksrevisionens analys utgick från frågeställningen om systemet tillvaratar spararnas intressen tillräckligt mycket, och om konstruktionen av premiepensionen leder till så höga pensioner som möjligt. Slutsatsen var att den förvaltning som sker via privata fondförvaltare uppvisar brister i effektiviteten. Riksrevisionen menade att det samlade premiepensionskapitalet skulle ha varit 4 procent större i dag om det hade förvaltats i passiva indexfonder, istället för de privata fonder som erbjuds på premiepensionstorget. Man kritiserade också fond-i-fond-lösningar på fondtorget som man menade i genomsnitt leder till högre avgifter utan att ge förbättrad värdeutveckling.

Riksrevisionen skrev i sina rekommendationer till regeringen att man borde utreda möjligheten att ställa högre krav på fondbolag som vill verka på fondtorget att redovisa samtliga kostnader. Dessutom ville man ge Pensionsmyndigheten i uppdrag att genomföra regelbundna utvärderingar av kostnadseffektiviteten på fondtorget.

Regeringen har nu reflekterat över Riksrevisionens rapport och kommit fram till att man i dag inte ser någon anledning att följa rekommendationerna. Bakgrunden är att Pensionsgruppen precis har kommit överens om en reformering av premiepensionssystemet och att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till ett regelverk för ett upphandlat fondtorg. Tanken är att en ny myndighet under nästa år ska påbörja projektet med att upphandla fonder och förvalta fondtorget.

— Regeringen bedömer att det för närvarande inte är lämpligt att utreda möjligheten att ställa högre krav på fondbolag som vill verka på fondtorget att redovisa samtliga kostnader. Regeringen bedömer inte heller att det är lämpligt att ge Pensionsmyndigheten i uppdrag att genomföra regelbundna utvärderingar av kostnadseffektiviteten på fondtorget, heter det i kommentaren från regeringen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av regeringens skrivelse.

Riksrevisionen granskar statens konsumentinsatser inom finans

Posted on januari 25, 2019 by - Allmänt

Leder statens tillsyn av finansiella tjänster verkligen till ett högt konsumentskydd? Det kommer Riksrevisionen att undersöka i granskning. Resultatet av granskningen är tänkt att publiceras i november i år. 

Riksrevisionen konstaterar att nästan alla använder finansiella tjänster och produkter. Samtidigt är produkterna ofta svåra att utvärdera — och kan ha stor påverkan på folks ekonomi.

För att skydda konsumenten finns ett omfattande regelverk. Staten ger tillstånd och bedriver tillsyn över företag som arbetar med finansiella tjänster. Men innebär statens tillsyn också att det är ett högt konsumentskydd på det finansiella område?

– Det ligger i allas intresse att vi har en stabil finansmarknad med ett bra och tidsenligt konsumentskydd. Här har staten en uppgift som inte får misskötas, säger riksrevisor Stefan Lundgren i en kommentar.

Riksrevisionen påpekar också att ett bristande konsumentskydd kan orsaka kostnader för det allmänna, och dessutom ett lägre förtroende för det finansiella systemet.

Ansvar för konsumentskyddet när det gäller finansiella tjänster har bland annat regeringen, Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten. Senast Riksrevisionen granskade konsumentskyddet inom det finansiella området var 2006, då vissa brister konstaterades.

Riksrevisionen: ISK har inga tydliga skattemässiga fördelar

Posted on januari 3, 2019 by - Allmänt

Sparformen investeringssparkonto, ISK, är inte tydligt skattemässigt förmånligt. Det skriver Riksrevisionen i en rapport om investeringssparkonto, som nu redovisats av regeringen. 

Strax före jul lämnade regeringen till riksdagen den rapport om investeringssparkonto som tagits fram av Riksrevisionen. Rapporten lämnades ursprungligen till regeringen i juni, och regeringen har nu överlämnat en skrivelse till riksdagen med sina kommentarer till granskningen.

Riksrevisionen drar fyra övergripande slutsatser av sin granskning:

• Tillgångsvärdena i investeringssparkonto är stora. År 2017 uppgick kapitalunderlaget till 707 miljarder kronor.

• Investeringssparkonto har förenklat deklarationen för aktiesparare men ökat komplexiteten i skattesystemet. Det är till exempel inte helt enkelt att räkna ut vilken sparform som är mest fördelaktig av ISK och direktinvesteringar i aktier.

• Investeringssparkonto är inte skattemässigt tydligt förmånligt. Höjningarna av schablonräntan har gjort investeringssparkonto till en sparform som inte är skattemässigt förmånlig för räntefondssparande, oavsett innehavstid. De höjningar som har genomförts av schablonräntan är också av en sådan storlek att den skattemässiga neutraliteten i förhållande till konventionell beskattning har minskat för räntefondssparande. När det gäller aktier och aktiefonder menar Riksrevisionen att de effektiva skattesatserna på den avkastning som kan förväntas i ett normalt räntelägebetydligt lägre i investeringssparkonto än vid konventionell beskattning, förutom vid mycket långa innehavstider. Riksrevisionen påpekar samtidigt att i investeringssparkonto bär spararen hela den risk som är förknippad med aktiesparande, eftersom skatten schablonberäknas och ska betalas oavsett om tillgångarna ökar eller minskar i värde.

— När denna skillnad i fördelningen av risk beaktas är det inte uppenbart vid vilken schablonränta som investeringssparkonto kan betraktas som en skattemässigt förmånlig sparform, heter det i Riksrevisionens rapport.

• Införandet av ISK har haft betydande effekter på statens skatteintäkter. Riksrevisionen menar att införandet av investeringssparkontot kan ha inneburit ett skattebortfall på 23 miljarder kronor summerat över perioden 2012–2017. Kapitalvinster som genererats under perioden men inte realiserats före utgången av 2017 kan leda till ett framtida skattebortfall på ytterligare 19 miljarder kronor summerat över alla efterföljande år.

Riksrevisionen rekommenderar i sin rapport regeringen att återkommande informera riksdagen om de skattemässiga effekterna av investeringssparkonto. Regeringen rekommenderas även att se över möjligheten till ytterligare förenkling av reglerna.

Regeringen skriver i sin kommentar att det finns skäl att undersöka möjligheterna att bestämma storleken på den skatteutgift som investeringssparkonto utgör och i så fall redogöra för denna i kommande skatteutgiftsredovisningar, och att det också kan finnas skäl att se över möjligheten till ytterligare förenkling av reglerna om aktiesparande i investeringssparkonto.

— En sådan översyn bör dock vara begränsad till sparares möjligheter att delta i nyemission och börsintroduktion. Vilka regler som bör bli föremål för en översyn vid en eventuell skattereform och vilka aspekter som då bör beaktas är enligt regeringen en framtida fråga, heter det i regeringens kommentar.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av hela rapporten. 

Riksrevisionen: Systemet med premiepension dyrt och ineffektivt

Posted on december 13, 2018 by - Pension

Premiepensionssystemet har brister i effektiviteten som leder till att nivån på framtida pensioner sänks, skriver Riksrevisionens i en färsk granskning. Kraven på förvaltarna att redovisa alla kostnader bör höjas, menar Riksrevisionen som också är kritisk mot förekomsten av fond-i-fond-lösningar. 

Riksrevisionen presenterade i dag på morgonen sin granskning av effektiviteten i premiepensionssystemet. Granskningen har genomförts mot bakgrund av de problem som har uppmärksammats under senare år.

Den fråga som Riksrevisionen har undersökt är om systemet tillvaratar spararnas intressen och leder till så höga pensioner som möjligt.

Granskningen visar nu att den förvaltning som sker via privata fondförvaltare brister i effektivitet. Riksrevisionens slutsats är att det samlade premiepensionskapitalet skulle ha varit 4 procent större i dag om det hade förvaltats i passiva indexfonder, istället för de privata fonder som erbjuds på premiepensionstorget.

— Systemet förutsatte att spararna skulle vara aktiva, men de mekanismerna verkar inte fungera som det var tänkt. Sammantaget innebär det att sparare som valt privata fonder på fondtorget på sikt riskerar att få betala en hög avgift i förhållande till värdeutvecklingen på sparkapitalet, säger riksrevisor Stefan Lundgren i en kommentar.

Riksrevisionen är också kritisk till de fond-i-fond-lösningar som förekommer på fondtorget och som leder till i genomsnitt högre avgifter utan att ge förbättrad värdeutveckling.

– Det är bekymmersamt eftersom fond-i-fond-lösningar har ökat till att idag omfatta drygt en fjärdedel av sparkapitalet som förvaltas av privata fonder, säger Daniel Hallberg, projektledare för granskningen, i sin kommentar.

Riksrevisionen konstaterar också att problemen förvärras av att ingen myndighet har ett uttalat ansvar för att följa upp och utvärdera kostnadseffektiviteten hos fonderna, och att ansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna inte är tillräckligt tydlig.

Här kan du ta del av Riksrevisionens granskning.