Etikett: Riksrevisionen

Riksrevisionen granskar statens konsumentinsatser inom finans

Leder statens tillsyn av finansiella tjänster verkligen till ett högt konsumentskydd? Det kommer Riksrevisionen att undersöka i granskning. Resultatet av granskningen är tänkt att publiceras i november i år. 

Riksrevisionen konstaterar att nästan alla använder finansiella tjänster och produkter. Samtidigt är produkterna ofta svåra att utvärdera — och kan ha stor påverkan på folks ekonomi.

För att skydda konsumenten finns ett omfattande regelverk. Staten ger tillstånd och bedriver tillsyn över företag som arbetar med finansiella tjänster. Men innebär statens tillsyn också att det är ett högt konsumentskydd på det finansiella område?

– Det ligger i allas intresse att vi har en stabil finansmarknad med ett bra och tidsenligt konsumentskydd. Här har staten en uppgift som inte får misskötas, säger riksrevisor Stefan Lundgren i en kommentar.

Riksrevisionen påpekar också att ett bristande konsumentskydd kan orsaka kostnader för det allmänna, och dessutom ett lägre förtroende för det finansiella systemet.

Ansvar för konsumentskyddet när det gäller finansiella tjänster har bland annat regeringen, Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten. Senast Riksrevisionen granskade konsumentskyddet inom det finansiella området var 2006, då vissa brister konstaterades.

Riksrevisionen: ISK har inga tydliga skattemässiga fördelar

Sparformen investeringssparkonto, ISK, är inte tydligt skattemässigt förmånligt. Det skriver Riksrevisionen i en rapport om investeringssparkonto, som nu redovisats av regeringen. 

Strax före jul lämnade regeringen till riksdagen den rapport om investeringssparkonto som tagits fram av Riksrevisionen. Rapporten lämnades ursprungligen till regeringen i juni, och regeringen har nu överlämnat en skrivelse till riksdagen med sina kommentarer till granskningen.

Riksrevisionen drar fyra övergripande slutsatser av sin granskning:

Tillgångsvärdena i investeringssparkonto är stora. År 2017 uppgick kapitalunderlaget till 707 miljarder kronor.

Investeringssparkonto har förenklat deklarationen för aktiesparare men ökat komplexiteten i skattesystemet. Det är till exempel inte helt enkelt att räkna ut vilken sparform som är mest fördelaktig av ISK och direktinvesteringar i aktier.

Investeringssparkonto är inte skattemässigt tydligt förmånligt. Höjningarna av schablonräntan har gjort investeringssparkonto till en sparform som inte är skattemässigt förmånlig för räntefondssparande, oavsett innehavstid. De höjningar som har genomförts av schablonräntan är också av en sådan storlek att den skattemässiga neutraliteten i förhållande till konventionell beskattning har minskat för räntefondssparande. När det gäller aktier och aktiefonder menar Riksrevisionen att de effektiva skattesatserna på den avkastning som kan förväntas i ett normalt räntelägebetydligt lägre i investeringssparkonto än vid konventionell beskattning, förutom vid mycket långa innehavstider. Riksrevisionen påpekar samtidigt att i investeringssparkonto bär spararen hela den risk som är förknippad med aktiesparande, eftersom skatten schablonberäknas och ska betalas oavsett om tillgångarna ökar eller minskar i värde.

— När denna skillnad i fördelningen av risk beaktas är det inte uppenbart vid vilken schablonränta som investeringssparkonto kan betraktas som en skattemässigt förmånlig sparform, heter det i Riksrevisionens rapport.

Införandet av ISK har haft betydande effekter på statens skatteintäkter. Riksrevisionen menar att införandet av investeringssparkontot kan ha inneburit ett skattebortfall på 23 miljarder kronor summerat över perioden 2012–2017. Kapitalvinster som genererats under perioden men inte realiserats före utgången av 2017 kan leda till ett framtida skattebortfall på ytterligare 19 miljarder kronor summerat över alla efterföljande år.

Riksrevisionen rekommenderar i sin rapport regeringen att återkommande informera riksdagen om de skattemässiga effekterna av investeringssparkonto. Regeringen rekommenderas även att se över möjligheten till ytterligare förenkling av reglerna.

Regeringen skriver i sin kommentar att det finns skäl att undersöka möjligheterna att bestämma storleken på den skatteutgift som investeringssparkonto utgör och i så fall redogöra för denna i kommande skatteutgiftsredovisningar, och att det också kan finnas skäl att se över möjligheten till ytterligare förenkling av reglerna om aktiesparande i investeringssparkonto.

— En sådan översyn bör dock vara begränsad till sparares möjligheter att delta i nyemission och börsintroduktion. Vilka regler som bör bli föremål för en översyn vid en eventuell skattereform och vilka aspekter som då bör beaktas är enligt regeringen en framtida fråga, heter det i regeringens kommentar.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av hela rapporten. 

Riksrevisionen: Systemet med premiepension dyrt och ineffektivt

Premiepensionssystemet har brister i effektiviteten som leder till att nivån på framtida pensioner sänks, skriver Riksrevisionens i en färsk granskning. Kraven på förvaltarna att redovisa alla kostnader bör höjas, menar Riksrevisionen som också är kritisk mot förekomsten av fond-i-fond-lösningar. 

Riksrevisionen presenterade i dag på morgonen sin granskning av effektiviteten i premiepensionssystemet. Granskningen har genomförts mot bakgrund av de problem som har uppmärksammats under senare år.

Den fråga som Riksrevisionen har undersökt är om systemet tillvaratar spararnas intressen och leder till så höga pensioner som möjligt.

Granskningen visar nu att den förvaltning som sker via privata fondförvaltare brister i effektivitet. Riksrevisionens slutsats är att det samlade premiepensionskapitalet skulle ha varit 4 procent större i dag om det hade förvaltats i passiva indexfonder, istället för de privata fonder som erbjuds på premiepensionstorget.

— Systemet förutsatte att spararna skulle vara aktiva, men de mekanismerna verkar inte fungera som det var tänkt. Sammantaget innebär det att sparare som valt privata fonder på fondtorget på sikt riskerar att få betala en hög avgift i förhållande till värdeutvecklingen på sparkapitalet, säger riksrevisor Stefan Lundgren i en kommentar.

Riksrevisionen är också kritisk till de fond-i-fond-lösningar som förekommer på fondtorget och som leder till i genomsnitt högre avgifter utan att ge förbättrad värdeutveckling.

– Det är bekymmersamt eftersom fond-i-fond-lösningar har ökat till att idag omfatta drygt en fjärdedel av sparkapitalet som förvaltas av privata fonder, säger Daniel Hallberg, projektledare för granskningen, i sin kommentar.

Riksrevisionen konstaterar också att problemen förvärras av att ingen myndighet har ett uttalat ansvar för att följa upp och utvärdera kostnadseffektiviteten hos fonderna, och att ansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna inte är tillräckligt tydlig.

Här kan du ta del av Riksrevisionens granskning.

Granskningen av premiepensionens kostnader väntas i höst

Senare i år väntas Riksrevisionen publicera resultatet av sin pågående granskning av kostnaderna och effektiviteten i premiepensionssystemet. Det framgår av Riksrevisionens granskningsplan för 2018/2019 som presenterades i dag. 

Granskningen av premiepensionssystemet inleddes i januari i år. Avsikten är att granskningen ska ge svar på om premiepensionssystemet förvaltas kostnadseffektivt och med tillräcklig tillsyn.

Fokus för granskningen är att på ett systematiskt sätt belysa de totala transaktionskostnader, inklusive courtagekostnader och utländska skatter under de senaste fem årens förvaltning, och att belysa de största samhällsförlusterna i systemet.

– Att pensionskapitalet förvaltas kostnadseffektivt och att de avgifter som tas ut ligger i linje med riksdagens intentioner är viktigt, speciellt eftersom premiepensionsspararna inte själva alltid är så aktiva eller insatta i alla pensionsval. Det sänder oroväckande signaler om dagens förvaltning inte lever upp till de kraven eftersom det handlar om våra framtida pensioner, sade riksrevisor Stefan Lundgren i en presskommentar när granskningen inleddes.

Riksrevisionen utreder statens försäljning av Nordea-aktier

Riksrevisionen har beslutat att granska om statens försäljning av aktier i Nordea planerades och genomfördes på ett affärsmässigt sätt. Under åren 2011–2013 sålde svenska staten aktier för över 60 miljarder kronor. 

Det var i samband med bankkrisen 1992 som staten tog över ägandet av Nordbanken. Under 1997–2001 bildades sedan Nordea genom sammanslagningen av de fyra bankerna Nordbanken, Merita Bank, Unibank och Christiania Bank og Kreditkasse.

2011 och 2013 sålde svenska staten vid tre olika tillfällen sitt aktieinnehav i Nordea för totalt drygt 60 miljarder kronor.

Riksrevisionen konstaterar att försäljningarna av Nordeaaktierna var betydande ur ett statsfinansiellt perspektiv. Ett par procent skillnad i försäljningspris hade inneburit flera miljarder kronor i försäljningsintäkter – pengar som används för att betala av på statsskulden.

Syftet med granskningen är nu att undersöka om statens försäljning av Nordeaaktierna 2011 och 2013 genomfördes på ett metodiskt och affärsmässigt sätt, och om beslut om försäljningsmetod var välgrundat. Granskningen ska också bidra till att lärdomar tillvaratas inför eventuella kommande försäljningar av aktier i statligt ägda bolag.

– Staten äger fortfarande aktier för stora summor, och framtida försäljningar är inte osannolika. Då är det viktigt att vi tillvaratar de lärdomar som utförsäljningen av Nordea och andra bolag kan ge oss, säger riksrevisor Ingvar Mattson i en presskommentar.

Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i november 2018.

Riksrevisionen granskar förvaltningen av premiepensionen

Riksrevisionen meddelar i dag att man påbörjar en granskning av förvaltningskostnaderna i premiepensionssystemet. 

På senare tid har det har uppmärksammats en rad brister när det gäller förvaltningen av premiepensionen, till exempel höga avgifter och dåliga resultat. Det innebär att pensionsnivåer för framtida pensionärer riskerar att påverkas negativt. Pensionsmyndigheten har bland annat formulerat att ”det finns en risk för att vissa fondbolag inom premiepensionen inte agerar för spararnas bästa, t.ex. genom uttag av dolda avgifter eller andra transaktioner som missgynnar pensionsspararna”.

I dagsläget görs ingen riktad tillsyn av de fonder som ingår i premiepensionssystemet. Riksrevisionens granskning ska nu svara på frågan om premiepensionssystemet förvaltas kostnadseffektivt och med tillräcklig tillsyn.

– Att pensionskapitalet förvaltas kostnadseffektivt och att de avgifter som tas ut ligger i linje med riksdagens intentioner är viktigt, speciellt eftersom premiepensionsspararna inte själva alltid är så aktiva eller insatta i alla pensionsval. Det sänder oroväckande signaler om dagens förvaltning inte lever upp till de kraven eftersom det handlar om våra framtida pensioner, säger riksrevisor Stefan Lundgren i en presskommentar.

Riksrevisionens granskning kommer att vara inriktad på förvaltningens kostnadseffektivitet och ska bland annat undersöka om de totala förvaltningskostnaderna i premiepensionssystemet ligger i linje med riksdagens intentioner, om regleringen och tillsynen räcker för att garantera en kostnadseffektiv förvaltning samt vilka effekter dagens förvaltningskostnader riskerar att ha på individers framtida pensioner.

Premiepensionssystemet omfattar i dag cirka 1 000 miljarder kronor. När systemet om cirka 40 år är fullt utbyggt kommer det att omfatta ett pensionskapital på cirka 6 000 miljarder kronor.

Riksrevisionen undersöker premiepensionens kostnader

Riksrevisionen planerar en undersökning av förvaltningskostnaderna i premiepensionssystemet. Nyligen gick Riksrevisionen ut i en upphandling av konsulttjänster för att genomföra undersökningen.

Upphandlingen avser konsulttjänster för utvärdering av förvaltningskostnader i premiepensionssystemet fram till årsskiftet med möjlighet till förlängning i ytterligare högst 6 månader.

Riksrevisionens bedömer att uppdraget kommer att ta cirka 400 arbetstimmar. Totalpriset får inte överstiga 1 miljon kronor. 

Granskningen gäller möjliga effektivitetsbrister i premiepensionssystemet. Syftet är att på ett systematiskt sätt belysa de totala transaktionskostnader, inklusive courtagekostnader och utländska skatter under de senaste fem årens förvaltning. Fokus ligger på att belysa de största samhällsförlusterna i systemet. Kostnadseffektiviteten ska bedömas utifrån jämförelser med det statliga förvaltningsalternativet. 

Sista dag för anbud är den 21 augusti. 

Du som är abonnent på Sak & Liv Premium kan klicka här för att ta del av hela upphandlingsunderlaget. 

Var finns risken?! Så vill Riksrevisionen utveckla Orange rapport

Hur påverkas framtidens pensioner av ekonomiska trender som riskerar att försvaga pensionssystemet? Sådana riskanalyser vill Riksrevisionen se mer av i Pensionsmyndighetens Orange rapport om pensionssystemets utveckling. 

 

Riksrevisionen har granskat Pensionsmyndighetens redovisning av inkomstpensionssystemets finansiella ställning och långsiktiga utveckling – den så kallade Orange rapport – för år 2015.

Granskningen visar att redovisningen i Orange rapport i stort är ändamålsenlig, men att det finns ett antal områden där förbättringar kan göras.

Bland annat skulle redovisningen av effekter på ekonomisk standard för dagens och morgondagens pensionärer kunna bli bättre.

– Enligt vår bedömning finns det anledning att utveckla informationen i Orange rapport så att den bättre beskriver till exempel hur framtida pensionsnivåer påverkas för olika grupper, säger riksrevisor Helena Lindberg i en presskommentar.

Riksrevisionen föreslår att redovisningen av pensionssystemet ska ta större hänsyn till rådande konjunkturläge, och till olika typer av ekonomiska och demografiska trender som riskerar att försvaga pensionssystemets finansiella ställning. Riskanalyser som omfattar dessa perspektiv är därför viktiga, anser Riksrevisionen.

– En mer utvecklad redovisning skulle ge beslutsfattare ett mer komplett underlag som även belyser pensionssystemets sociala hållbarhet, säger projektledare Anna Hessel.

Här kan du läsa hela Riksrevisionens rapport. 

Och här kan du ta del av Pensionsmyndighetens senaste Orange rapport.