Etikett: Riskskatt

EU-kommissionen gav klartecken för den svenska riskskatten

Posted on november 26, 2021 by - Allmänt

På fredagen meddelades att EU-kommissionen har godkänt planerna i Sverige på en riskskatt för större banker och andra kreditinstitut.

Det var i slutet av oktober som regeringen överlämnade en proposition med förslag om en riskskatt för kreditinstitut till riksdagen. Samtidigt anmälde regeringen förslaget till EU-kommissionen för granskning.

I sitt beslut konstaterar nu EU-kommissionen att den planerade svenska riskskatten är förenlig med EU:s regler om statligt stöd. Kommissionen framhåller, enligt referatet från regeringskansliet, att allvarliga störningar i de stora kreditinstitutens verksamheter riskerar att leda till omfattande problem och kostnader för samhället, trots skärpta kapitalkrav och andra regler som införts efter finanskrisen 2008.

Den nya skatten är tänkt att betalas av svenska och utländska kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor. Riskskatten föreslås uppgå till 0,05 procent av skulderna från 2022 och 0,06 procent av skulderna från 2023. Enligt förslaget ska skatten träda i kraft vid årsskiftet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av propositionen om riskskatten, som lades fram i oktober.


Här är regeringens prop om riskskatt för kreditinstitut

Posted on oktober 28, 2021 by - Allmänt

På torsdagen lade regeringen fram sin proposition om att en särskild riskskatt ska införas för större kreditinstitut i Sverige. 

Förslaget i propositionen är att beskattningen av större kreditinstitut ska öka. Motiveringen sägs vara att dessa institut vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället.

Riskskatten ska betalas om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde, som för 2022 föreslås uppgå till 150 miljarder kronor. Därefter ska gränsvärdet indexeras. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige räknas.

För 2022 ska skatt betalas med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. År 2023 föreslås skatten höjas till 0,06 procent.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Förslaget beräknas ge ökade skatteintäkter med 5 miljarder kronor nästa år, och ytterligare 1 miljard kronor från och med år 2023. Enligt regeringen ska intäkterna från den nya skatten finansiera ökade försvarsanslag.

Här kan du ta del av propositionen, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Lagrådet kritiserar förslaget till bankskatt – men avstyrker inte

Posted on september 23, 2021 by - Allmänt

I sitt yttrande över förslaget till ny bankskatt — ”Riskskatt för kreditinstitut” — riktar lagrådet viss kritik. Dock menar Lagrådet inte att bristerna är så pass omfattande att det finns skäl att avstyrka förslaget. 

Enligt lagförslaget ska kreditinstitut med skulder överstigande 150 miljarder kronor beskattas med en särskild riskskatt. Förslaget träffar 21 kreditinstitut i 9 olika finanskoncerner, däribland Länsförsäkringar Bank.

Lagrådet konstaterar i sitt yttrande att det har kommit omfattande kritik från flera remissinstanser. Man noterar också att det i lagrådsremissen finns kommentarer till denna kritik men att kommentarerna i vissa fall är så generella det är svårt att bedöma om syftet med den föreslagna lagstiftningen tillgodoses på ett rimligt sätt.

— När det gäller Lagrådets prövningsram är det lätt att konstatera att syftet att få in skatteintäkter tillgodoses. Men i vilken utsträckning som detta kommer att leda till att landet står bättre rustat för att ta hand om indirekta kostnader vid en framtida finansiell kris är svårare för Lagrådet att avgöra. Om de av remissinstanserna ställda frågorna hade besvarats på ett tydligare sätt hade detta måhända varit något enklare att bedöma, heter det bland annat i remissyttrandet.

Trots de brister som lagrådet pekar på, landar bedömningen av den föreslagna lagstiftningen i att man inte avstyrker förslaget. Så här formuleras detta i remissvaret:

— Även om lagrådsremissen har brister i det aktuella hänseendet anser Lagrådet därför att det inte finns anledning att avstyrka det framlagda förslaget på denna grund.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av lagrådets yttrande. Och här hittar du själva lagrådsremissen.


”Bankskatt hotar återhämtningen och Sveriges klimatambitioner”

Posted on maj 25, 2021 by - Allmänt

Regeringens nya förslag på en bankskatt kan komma att försämra den svenska återhämtningen efter pandemin — och dessutom fördyra de klimatinvesteringar som är nödvändiga. Det menar Svenska Bankföreningen i en kommentar till förslaget om en riskskatt på större kreditinstitut. 

Det var i går som regeringen presenterade sitt nya förslag på en bankskatt. Svenska Bankföreningen menar att det i praktiken handlar om en skatt på bankernas utlåning till företag och hushåll – ju större utlåning desto högre skatt. Bankföreningen menar att en sådan skatt skulle få långtgående negativa konsekvenser för svenska jobb, svensk tillväxt och svenska bankers konkurrenskraft.

— Bankskatten kommer att göra det dyrare för svenska företag och hushåll att låna pengar och därmed försämra den svenska återhämtningen efter pandemin. Högre finansieringskostnader fördyrar dessutom de klimatinvesteringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna leva upp till Parisavtalet, säger Svenska Bankföreningens VD Hans Lindberg i sin kommentar.

Hans Lindberg pekar också på att det nya förslaget slår mot svenska bankers konkurrenskraft internationellt, i och med att även utlåningen i bankernas filialer utomlands ska räknas in i underlaget för skatten.

— Det innebär att konkurrensen mellan svenska och utländska banker snedvrids i än större omfattning jämfört med tidigare förslag. Konflikten med EU:s statsstödsregler kvarstår och därför är det vår bedömning att skatten är olaglig. Det är dessutom anmärkningsvärt att regeringen går vidare med ett förslag som enligt både Finansinspektionen och Riksgälden riskerar att försvaga den finansiella stabiliteten, säger Hans Lindberg.

Här är regeringens nya förslag på bankskatt från och med år 2022

Posted on maj 24, 2021 by - Allmänt

Regeringen skickade under måndagen en promemoria på remiss, med reviderade förslag på konstruktionen av en riktad bankskatt i Sverige från och med nästa år. Bland annat ska skatten för svenska banker baseras på utlåningen även i andra länder. 

Den planerade bankskatten har varit en följetong under flera år:

• År 2017 drog regeringen tillbaka sina planer på en finansskatt konstruerad som en förstärkt arbetsgivaravgift på finansiell verksamhet. Ett skäl till reträtten var omfattande protester från försäkringsbranschen där olika försäkringsbolag lyfte fram hur pensionskunder i ömsesidiga livbolag skulle drabbas. Man pekade också på risken för neddragningar av försäkringsverksamheter runt om i Sverige. Regeringen markerade samtidigt att man avsåg att återkomma med ett nytt förslag.

• I 73-punktsprogrammet från 2019 — det vill säga överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L — uttalades det som en ambition att finanssektorns skatteandel skulle öka. Dags med andra ord för ett omtag kring bankskatten.

• I regeringsförklaringen i höstas meddelade Stefan Löfven att en bankskatt ska införas från 2022. Motiven sades dels vara att bankernas utlåning utgjorde en riskfaktor för hela samhället, dels att budgeten behöver förstärkas bland annat med hänsyn till kommande satsningar på försvaret.

• Regeringen presenterade i mitten av september förra året en departementspromemoria om den nya skatten: ”Riskskatt för vissa kreditinstitut”. Enligt finansdepartementets förslag skulle skatten träffa vissa större kreditinstitut med skulder på över gränsvärdet 150 miljarder kronor. Förslaget var då att skatten år 2022 skulle uppgå till 0,06 procent av skulderna vilket från år 2023 skulle höjas 0,07 procent. Gränsvärdet på 150 miljarder kronor indexeras årligen.

Förslaget skickades ut på remiss och vissa justeringar har nu genomförts bland annat med hänsyn till remissinstansernas synpunkter.

I dagens promemoria — ”Riskskatt för kreditinstitut (utkast till lagrådsremiss)” — ges ytterligare detaljer kring hur denna bankskatt kan komma att se ut.

• För det första sägs att svenska kreditinstitut inte bara ska betala skatt baserat på skulder i Sverige, utan även på skulder i utländska filialer. För utländska kreditinstitut ska dock endast skulder hänförliga till Sverige räknas in.

• Samtidigt sänks skattesatsen något. Förslaget är att skatten ska uppgå till 0,05 procent av skulderna år 2022 och 0,06 procent från och med år 2023.

• Med tanke på att skattesatsen breddats i och med att även utländska filialers krediter ska räknas in blir utfallet i kronor och ören detsamma, trots förslaget på en sänkt skattesats. År 2022 är skatten tänkt att ge 5 miljarder kronor i skatteintäkter och år 2023 cirka 6 miljarder kronor.

— Bankerna utgör en risk för ekonomin, och det kan kosta skattebetalarna stora pengar att rädda bankerna, sade finansminister Magdalena Andersson bland annat till Dagens Eko i dag i en intervju om det nya förslaget.

I promemoria sägs att sammanlagt 21 kreditinstitut i nio olika finanskoncerner — sju svenska och två utländska — skulle beröras av den nya skatten. Det framgår inte av promemorian vilka dessa nio koncerner skulle vara, men de två utlandsregistrerade är av allt att döma Nordea och Danske Bank. De sju svenska instituten skulle kunna vara Handelsbanken, SEB, Swedbank, SBAB, Länsförsäkringar, Svensk Exportkredit och Kommuninvest. Några andra större svenska kreditinstitut är Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Landshypotek, men de tycks inte i dag nå upp till gränsvärdet på 150 miljarder kronor i skulder.

Remissvaren på den nya promemorian ska skickas in senast den 18 juni.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av den promemoria som nu skickas ut på remiss.


FI avstyrker förslaget om riskskatt på större banker

Posted on november 13, 2020 by - Allmänt

Finansinspektionen avstyrker i sitt remissvar från förslaget att införa en riskskatt på större banker och kreditinstitut. 

FI menar i sitt yttrande att övervägande skäl talar emot den föreslagna riskskatten.

I sin kritik av förslaget pekar FI bland annat på att ökade skatter inte bidrar till ökad finansiell stabilitet:

— Om risker och kostnader för finansiell instabilitet bedöms vara för höga, bör möjligheten att justera styrmedel i det finansiella regelverket analyseras i första hand. Exempelvis leder högre kapitalkrav – likt en skatt – till ökade kostnader för bankerna, men bidrar samtidigt – till skillnad från en skatt – till finansiell stabilitet, både via större motståndskraft och starkare incitament för bankerna att hålla risker under kontroll, skriver FI i en kommentar.

Finansinspektionen menar också att det finns brister i skattens utformning, och påpekar att skulder i absoluta tal är ett dåligt mått på risken i en banks verksamhet, samtidigt som det också finns oklarheter i definitionen av skuldmåttet.

Här kan du ta del av Finansinspektionens remissyttrande, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


KKV: Bankskatten kan förbättra konkurrensen på kreditmarknaden

Posted on november 12, 2020 by - Allmänt

Nej, Bankföreningen får inget medhåll från Konkurrensverket om att förslaget till riskskatt, populärt kallad ”bankskatten”,  riskerar att snedvrida konkurrensen på den svenska kreditmarknaden eftersom den bara träffar de största kreditinstituten. Tvärtom menar KKV att den riskskatt som föreslås har förutsättningar att förbättra konkurrensen. 

Förslagen i promemorian ”Riskskatt för vissa kreditinstitut” innebär att 21 kreditinstitut som ingår i totalt nio olika finanskoncerner blir skattskyldiga till riskskatten.

Konkurrensverket skriver i sitt remissvar på promemorian att konkurrensen på den svenska bankmarknaden i dag är bristfällig, och att marknaden domineras av de stora bankerna och utmärks av trögrörliga kunder.

Enligt Konkurrensverket skulle den föreslagna riskskatten kunna medföra bättre konkurrens eftersom den enbart träffar de större bankerna.

— De mindre bankerna skulle därmed kunna utgöra ett konkurrenstryck under förutsättning att de erbjuder lägre räntor på bolån och företagskrediter än de stora bankerna, och att fler kunder byter bank, heter det i en kommentar till promemorian.

Konkurrensverket understryker dock att det är viktigt att effekterna på konkurrensen på den svenska kreditmarknaden följs upp och utvärderas.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Konkurrensverkets yttrande.


Ny miljardskatt på kreditinstitut! Här kommer regeringens förslag

Posted on september 17, 2020 by - Allmänt

Under torsdagseftermiddagen presenterade regeringen ett förslag till ny utökad beskattning av banksektorn. Förslaget innebär att kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor per år betala en ny ”riskskatt” från och med år 2022. Under det första året väntas skatten uppgå till cirka 5 miljarder kronor.  

Enligt promemorian är syftet med den nya skatten att stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de kostnader som en kris i det finansiella systemet riskerar att föra med sig.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna vilket innebär att det finns goda förutsättningar för att skatten så småningom ska finna gehör hos en riksdagsmajoritet.

Riskskatten ska enligt förslaget betalas av kreditinstitut verksamma i Sverige som har skulder som överstiger 150 miljarder kronor som kan hänföras till bolagets verksamhet i Sverige. Gränsvärdet räknas om årligen med utgångspunkt från den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet. Förslaget i promemorian innebär att gränsvärdet ska höjas årligen med utgångspunkt från förändringen av prisbasbeloppet, med ett tillägg på 2 procentenheter.

År 2022 ska skatten uppgår år 2022 till 0,06 procent av skulderna, efter vissa justeringar. Från och med år 2023 är skattesatsen tänkt att vara 0,07 procent. Både svenska och utländska institut påverkas av den nya skatten.

För år 2022 beräknas förslaget ge ökade skatteintäkter med cirka 5 miljarder kronor. Från och med år 2023 väntas beskattningen öka med cirka 1 miljard kronor till 6 miljarder kronor, bland annat eftersom skattesatsen stiger.

Enligt promemorian är det sammanlagt 21 kreditinstitut i nio olika finanskoncerner — sju svenska och två utländska — som berörs av den nya skatten. Det konkretiseras inte i promemorian vilka nio koncerner det handlar om, men de två utlandsregistrerade finanskoncernerna är av allt att döma Nordea och Danske Bank. De sju svenska instituten skulle  kunna vara Handelsbanken, SEB, Swedbank, SBAB, Länsförsäkringar, Svensk Exportkredit och Kommuninvest. Några andra större svenska kreditinstitut är Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Landshypotek, men att döma av deras senaste årsbokslut når inget av dessa upp till gränsvärdet på 150 miljarder kronor i skulder.

Finansdepartementets bedömning kan effekten för hushållen bli något högre låneräntor, i första hand på bolånen, under förutsättning att kreditinstituten vältrar över kostnaderna på sina kunder. I promemorian resoneras också om huruvida den nya riskskatten kan leda till lägre löneökningstakt i finanssektorn. Dock bedöms inte skatten påverka sysselsättningen annat än högst marginellt.

— En samlad bedömning är att förslaget har försumbara effekter på den ekonomiska tillväxten och den varaktiga sysselsättningen i ekonomin som helhet, heter det i promemorian.

Visserligen sägs i promemorian att skatten ska skapa utrymme för att täcka kostnader för en eventuell framtida finanskris. Samtidigt poängterades det — vilket också lyftes fram i Stefan Löfvens regeringsdeklaration vid riksmötets öppnade nyligen —  att de extra pengar som kommer in i statsbudgeten ska användas till ökade försvarsanslag.

Regeringen skriver i promemorian att förslaget inte bedöms utgöra statligt stöd. För säkerhets skulle planerar regeringen att stämma av detta med EU-kommissionen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av promemorian.