Etikett: SKR

Löf tar över ansvaret för delar av SKR:s patientsäkerhetsarbete

Posted on november 6, 2023 by - Sak

Löf — Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag — meddelar på måndagen att bolaget nu kommer att få ett bredare ansvar för landets patientsäkerhetsarbete genom att bolaget tar över delar av det patientsäkerhetsmaterial som Sveriges Kommuner och Regioner tidigare har ansvarat för.

Materialet från SKR blir därmed nu en del av Löfs eget patientsäkerhetsarbete. Det omfattar flera olika patientsäkerhetsområden och Löf planerar nu att driva säkerhetsarbetet vidare och göra det tillgängligt för den svenska vården.

— Tillsammans med SKR har vi nu kommit överens om att Löf tar över ansvaret för delar av det patientsäkerhetsmaterial som arbetsgivarorganisation tidigare hanterat. Vi ser detta som ett naturligt nästa steg inom vårt eget patientsäkerhetsarbete, och något som i sin tur kommer att bidra till att minska antalet patientskador inom den svenska vården, säger Pelle Gustafson, chefläkare vid Löf, i en kommentar.

Bakgrunden är att SKR tidigare meddelat att man intar en mer intressebevakande position inom patientsäkerhetsområdet. Samtidigt ser Löf flera fördelar med att nu kunna samla SKR:s tidigare patientsäkerhetsmaterial inom den egna verksamheten.

— Nu tar vi ett större ansvar för landets patientsäkerhetsarbete. Materialet som vi nu tagit över innehåller både verktyg och metoder som dagligen används inom Vårdsverige. Det här ett viktigt material, både för regionerna men inte minst för de patienter som vårdas runt om i Sverige, säger Mita Danielsson, chefsjuksköterska vid Löf.

Löf bedriver sedan ett flertal år tillbaka ett eget patientsäkerhetsarbete, ett arbete som sträcker sig över drygt 20 olika patientsäkerhetsprojekt och syftar till att minska antalet patientskador. De projekt som Löf nu tar över från SKR omfattar: Riskanalys, händelseanalys, SBAR (Situation – Bakgrund – Aktuellt tillstånd – Rekommendation) och HSE (Hållbart SäkerhetsEngagemang).

Nytt kommunalt pensionsavtal höjer pensionspremier med 1,5 %-enheter

Posted on december 21, 2021 by - Pension

Parterna inom kommuner och regioner har kommit överens om ett nytt pensionsavtal, där pensionerna är helt och hållet premiebestämda. Samtidigt har man kommit överens om en höjning av pensionsavgifterna med 1,5 procentenheter — både över och under taket — så att de nya nivåerna blir 6 procent under taket och 31,5 procent över. 

Hittills har vi vant oss vid att standardnivån för tjänstepensionspremier under taket ligger på 4,5 procent och 30 procent över taket. Det självklara standardmåttet har varit ITP-avtalet. Taket är i det här sammanhanget 7,5 inkomstbasbelopp, vilket nästa år motsvarar en månadslön på 44 375 kronor.

Men nu sätter det nya pensionsavtalet för den kommunala sektorn en helt ny standard. I det nya pensionsavtalet, där tjänstepensionen blir helt premiebestämd, höjs premierna till 6 procent under taket och 31,5 procent över taket.

Pensionsavtalet har undertecknats av Sveriges Kommuner och Regioner, de kommunala bolagens arbetsgivarorganisation Sobona och de fackliga organisationerna.

När det gäller pensionsvillkor för en så pass stor grupp av anställda på arbetsmarknaden, totalt 1,2 miljoner personer, är det inte osannolikt med en smittoeffekt till andra avtalsområden där 6 procents avgift under taket och 31,5 procent över upplevs som en ny standard på arbetsmarknaden.

I samband med det nya pensionsavtalet har parterna också kommit överens om ett nytt omställningsavtal och en satsning på arbetsmiljö.

Joakim Larsson, ordförande i förhandlingsdelegationen i Sveriges Kommuner och Regioner, kommenterar det nya avtalet så här:

— Arbetsgivarna och de fackliga organisationerna i sektorn har nu tagit ett samlat grepp på tre viktiga områden som förbättrar arbetsvillkoren för välfärdens medarbetare. En enkel och tydlig pensionslösning, attraktiva kompetenshöjande omställningsinsatser och en partsgemensam satsning på förbättrad arbetsmiljö.

SKR beskriver utgångspunkten för de nya avtalen som att kommunerna och regionerna ett läge med tuff konkurrens på arbetsmarknaden och fortsatt stora rekryteringsbehov måste erbjuda attraktiva arbetsvillkor både till befintliga och potentiella medarbetare.

Det nya pensionsavtalet börjar gälla den 1 januari 2023. Enligt SKR ökar rörligheten och begripligheten när hela pensionskostnaden blir avgiftsbestämd. Dock gäller det inte alla inblandade; Läkarförbundet står i dag utanför pensionsuppgörelsen även om båda parter har uttalat ambition att fortsätta diskutera den delen.

– Ett avgiftsbestämt pensionsavtal som utgår ifrån den anställdes livsinkomst är modernt och långsiktigt hållbart för alla parter. 1,2 miljoner medarbetare i välfärden kommer att få högre och tryggare pensioner, samtidigt som kommuners och regioners pensionsskuld minskar över tid och ger mer förutsägbara kostnader för arbetsgivarna, säger Joakim Larsson.

Det nya pensionsavtalet har fått akronymen AKAP-KR, vilket står för Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension för Kommuner och Regioner. 

Johan Ingelskog, avtalssekreterare i fackförbundet Kommunal, kommenterar det nya pensionsavtalet så här:

– Att höja pensionen för medlemmarna är viktig fråga för Kommunal. Efter ett långt arbetsliv är det många medlemmar som får en allt för låg pension och därför är den här förändringen så viktig. En höjning av avsättningen på 1,5 procent betyder flera hundralappar extra i pension varje månad för medlemmarna i Kommunal, säger.

Det här är några av huvuddragen i avtalet:

  • Pensionsavsättningarna blir 6 procent på pensionsgrundande lön upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp och 31,5 procent för lönedelar som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp upp till 30 inkomstbasbelopp.
  • Arbetstagare som nyanställs eller återanställs till sektorn ska, oavsett ålder, från och med tidpunkten för ikraftträdandet omfattas av AKAP-KR.
  • Anställda upp till 65 år som i dag omfattas av KAP-KL byter den 1 januari 2023 avtal till AKAP-KR.
  • Anställda som har ett pågående intjänande av förmånsbestämd pension kvarstår i KAP-KL och erbjuds att gå över till AKAP-KR.
  • Lägsta utbetalningsålder för avgiftsbestämd ålderspension höjs till 60 år.
  • Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ska ske livsvarigt men kan efter särskild överenskommelse med försäkringsgivaren betalas ut under kortare tid, lägst i tio år.

Oenighet om pensionsåldrarna i framtida pensionsprognoser

Posted on juni 29, 2021 by - Pension

De ledande intressenterna på tjänstepensionsmarknaden är oeniga om vilken ålder som ska användas vid pensionsprognoser i framtiden. Ska man i alla lägen utgå från den lagstadgade riktåldern — eller finns det skäl att i stället basera pensionsprognoserna på pensionsåldern i kollektivavtal? Under våren har det tillsatts en arbetsgrupp som ska lösa tvisten.   

Vilken pensionsålder ska gälla i framtiden i den prognosstandard som används hos minPension vid beräkningar av pensionsutfall? Detta tycks ha blivit en svårlöst fråga — som i dag splittrar de ledande intressenterna i pensionssektorn.

En bakgrund är införandet av riktålder vid pensionen.

Pensionsmyndigheten, SPV och SKR vill nu att riktåldern ska användas vid prognoser i alla pensionsavtal. Emot detta står Svensk Försäkring, PTK, Svenskt Näringsliv och minPension, som argumenterar för nuvarande ordning där den avtalade pensionsåldern används vid pensionsprognoser.

År 2013 antogs en prognosstandard för branschens pensionsprognoser. Arbetet leddes då av Pensionsmyndigheten. Prognosstandarden har inte reviderats sedan dess. Hösten 2019 startade Pensionsmyndigheten arbetet med en revidering, och intressenterna i branschen kallades till möten under våren 2020.

I samband med mötena stod det klart att en knäckfråga nu är om pensionsprognosåldern ska följa riktåldern eller den avtalade pensionsåldern.

Svensk Försäkring, fackförbund och Svenskt Näringsliv vill att den ordningen ska kvarstå att den avtalade åldern är utgångspunkt för pensionsprognoser. Riktåldern ska endast användas om det inte handlar om en avtalad pensionsålder, menar man. Svensk Försäkring menar att riktåldern inte är relevant i kollektivavtalen och heller inte i Iorp2-direktivet. Därför finns det risk att försäkringsbolagen inte uppfyller sin informationsplikt om riktåldern ska vara den förvalda åldern vid pensionsprognoser.

Pensionsmyndigheten och andra myndigheter vill däremot att riktåldern används i samtliga pensionsprognoser.

Riktåldern är på väg att införas i socialförsäkringslagstiftningen och kommer från 2026 att vara 67 år. Riktåldern  blir bland annat den tidigaste ålder då man kan få del av det allmänna pensionssystemets grundskydd; garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Om Pensionsmyndighetens linje vinner — att bara använda riktålder i alla pensionsprognoser — kommer det enligt Svensk Försäkring och minPension att uppstå ett gap i de pensionsprognoser enskilda med en avtalad pensionsålder gör, som skiljer sig från riktåldern.

En arbetsgrupp har nu tillsatts under våren där även Finansinspektionen ingår. Tanken är att arbetsgruppen ska försöka lösa tvisten om pensionsålderna. Finansinspektionens ståndpunkt är att det inte finns något behov av att revidera föreskrifterna så länge det går att göra en alternativ pensionsberäkning baserad på respektive avtals pensionsålder.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av presentationen från Svensk Försäkring vid ett av vårens möten, som ger en bild av oenigheten kring prognosstandarden.