Grundpension till utrikesfödda kostar 32 Mdr kr per år 2060
Grundskyddet i pensionssystemet på grund av av migration väntas år 2060 kosta cirka 32 miljarder kronor. Det har Pensionsmyndigheten räknat ut på uppdrag av regeringen.
Regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2017 innebar att Pensionsmyndigheten skulle analysera dagens migration och den förväntade framtida migrationen, och påverkan på grundskyddet i pensionssystemet.
Mer i detalj fick myndigheten i uppdrag att se över effekten på pensionsnivåer och grundskyddet för äldre; garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
– Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner. Men då majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga, kommer det att dröja länge innan utgiftsökningen slår igenom helt, säger Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.
Pensionsmyndigheten konstaterar i sin analys att huvuddelen av de invandrare som har kommit till Sverige de senaste 30 åren har gjort det av asyl- eller anhörighetsskäl. På senare år har flertalet kommit från länder utanför Europa, med låg eller medelhög välfärd.
Det välfärdsmått man har utgått från kallas för Human Development Index, HDI, och används av FN för att ge en bild av olika länders välfärd utifrån landets bruttonationalinkomst, befolkningens förväntade medellivslängd och landets utbildningsnivå.
Pensionsmyndigheten konstaterar att bland dagens utrikesfödda från utomeuropeiska länder med låg eller medel HDI, som är 65 år eller äldre, har idag omkring 80 procent antingen garantipension eller bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Ifall det historiska livsinkomstmönstret kvarstår framgent, förväntas den andelen att ligga på liknande nivåer.
Enligt Pensionsmyndigheten, som har utgått från SCB:s prognos från mars 2017, kommer framtida invandring till Sverige att för 2017 uppgå till cirka 180 000 personer, och om några år till drygt 110 000 individer årligen. År 2060 kommer dagens utrikesfödda från länder utanför Europa med låg eller medel HDI och som har fyllt 65 år att vara som flest till antalet. Det innebär att utgifterna för grundskyddet kommer att successivt öka fram till 2060, för att därefter avta.
I rapporten har man utgått från sju olika grupper av framtida pensionärer, beräknat utifrån vilken del av världen personen är född i:
1- Svenskfödda
2- Norden
3- EU utom norden
4- Övriga Europa förutom EU
5- Länder utanför Europa med högt HDI
6- Länder utanför Europa med medel HDI
7- Länder utanför Europa med lågt HDI
Utgifterna för grundskyddet inkl. skatteutgiften till dagens utrikesfödda från landsgrupperna 6 och 7 beräknas 2060 att uppgå till cirka 22 miljarder kronor, uttryckt i dagens lönenivå. Det motsvarar cirka 0,4 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Per individ utgör det i medeltal 7 600 kronor per månad.
Skyddet till de utrikesfödda från landsgrupperna 2-5 bedöms uppgå till nästan 10 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 2 000 kronor per person och månad.
Totalt sett blir kostnaden för grundskyddet i pensionen för utrikesfödda med andra ord cirka 32 miljarder kronor per år.
Det kan ställas i relation till att motsvarande skydd för samtliga äldre – oavsett om de har invandrat eller inte – i dag uppgår till omkring 43 miljarder kronor eller cirka 1 800 kronor per person och månad.
Skulle pensionsåldern inte höjas trots fortsatt livslängsökning, leder det till ett ökat behov av grundskydd. Då kan utgiften bedöms öka till omkring 1 900 kr per person och månad år 2060.
