Proposition framme om den nya skatten på skadeförsäkringsbolag
Den nya skatten på skadeförsäkringsbolag ser nu ut att genomföras – trots hård kritik från remissinstanserna. Förslaget om schablonskatt på skadeförsäkringsbolagens säkerhetsreserver finns med i propositionen om nya skatteregler för företagssektorn, som lades fram av regeringen på torsdagen.
Propositionen handlar huvudsakligen om att begränsa ränteavdragen för företag samtidigt som bolagsskatten sänks. Enligt regeringen motverkar begränsningen av ränteavdragen att företagens vinster förs ut obeskattade från Sverige. Tanken är att bolagsskatten sänks till 20,6 procent från år 2021.
Vid sidan av detta innehåller propositionen också ett förslag om en schablonskatt på skadeförsäkringsbolag.
Det föreslås att skadebolag tat upp till beskattning en schablonintäkt som utgår från storleken bolagets säkerhetsreserv. Schablonintäkten beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut, multiplicerad med säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret. Statslåneräntan ska som lägst anses vara 0,5 procent.
Säkerhetsreserven finns till för att täcka eventuella större förluster som beror på slumpen, eller är oförutsägbara. Regeringens motiv för den nya schablonskatten på säkerhetsreserven, är att avsättningar till säkerhetsreserven leder till uppskjuten skatt på motsvarande sätt som periodiseringsfonder.
Förslaget om schablonskatt på skadeförsäkringsbolagens säkerhetsreserver har fått hård kritik. Regeringen konstaterar i propositionen att majoriteten av remissvaren har avstyrkt förslaget.
Kritikerna hävdade att kostnaderna kommer att vältras över på kunderna, och att förslaget kan leda till sämre trygghet för försäkringstagarna eftersom incitamenten minskar för bolagen att ha en stor säkerhetsreserv.
Flera remissinstanser påpekade också att det var fel att jämföra säkerhetsreserven med periodiseringsfonder.
– Avsättningar till säkerhetsreserv görs inte av skatteskäl och de är alltså i stället försäkringstekniskt motiverade. Säkerhetsreserven syftar till att uppnå en tillfredsställande konsolidering och hjälper skadeförsäkringsföretagen att fullgöra sina förpliktelser gentemot försäkringstagarna, skriver regeringen i propositionen i sin sammanfattning av kritiken mot förslaget.
Regeringen tillbakavisar emellertid kritiken från remissinstanserna och argumenterar för att det av rättviseskäl är rimligt att jämföra säkerhetsreserven med periodiseringsfonder.
Förutom den permanenta schablonskatten på säkerhetsreserven föreslås också en engångsskatt.
Skadebolag som har en säkerhetsreserv vid ingången av det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020, ska ta upp en tillfällig schablonintäkt beräknad till 6 procent av säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret. Schablonintäkten tas antingen upp med en sjättedel det beskattningsåret och med en sjättedel per år under de påföljande fem beskattningsåren, eller med hela beloppet under det första beskattningsåret.
Svensk Försäkring skriver i dag att det är olyckligt att regeringen går vidare med förslagen om skatt på säkerhetsreserven:
– Det är olyckligt att regeringen går vidare med förslaget att införa beskattning av säkerhetsreserven eftersom det finns stora brister i förslaget. Bland annat beaktas inte risken att införandet av denna beskattning kan försämra skyddet för försäkringstagarna, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.
