If: Sänkta hastigheter krävs för att uppnå nollvisionen
If tar ställning för sänkta hastigheter i trafiken. Enligt ett pressmeddelande från If i dag är åtgärder för hastighetssänkningar centrala för att nå nollvisionen.
If konstaterar att 250 till 300 personer omkommer varje år i trafiken i Sverige.
Enligt Trafikverket skulle uppskattningsvis cirka 80 liv skonas om alla bilister höll hastighetsbegränsningarna.
Trafikverkets siffror visar också att risken att omkomma i en trafikolycka tydligt korrelerar med det involverade fordonets körhastighet, oavsett om det gäller kollisioner mellan flera bilar, eller mellan bilar och fotgängare eller cyklister. Risken för svåra till dödande skador är högst på vägar med hastigheter mellan 70 och 90 km/h.
Ifs egen statistik visar att hastighetssänkningar som har genomförts i tätorter den senaste tioårsperioden har haft en positiv effekt med färre allvarliga skador på de vägar där hastigheten sänkts från 50—60 km/h till 30—40 km/h. Efter hastighetssänkningar har exempelvis andelen medelsvåra till svåra skador för cyklister minskat med drygt 20 procent.
— Allt som allt är åtgärder för hastighetssänkningar en av de viktigaste sakerna vi kan göra för att nå nollvisionen. När det gäller fotgängare och cyklister ser vi att allvarlighetsgraden i personskadorna är starkt kopplade till hastigheten, säger Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If, i en kommentar.
Enligt If är ett trafiksituationen runt skolor särskilt utsatt. Ifs årliga rektorsundersökning visar att en majoritet av Sveriges rektorer är oroliga över trafikmiljön vid deras skolor. Nästan var tredje rektor i undersökningen säger sig ha upplevt en trafikincident- eller olycka i sitt arbete.
– If har länge förespråkat åtgärder för att stärka trafiksäkerheten vid skolorna. Det kan handla om trafikskyltar med uppmaningar om att sänka farten eller hastighetsdisplayer, inflikar Irene Isaksson-Hellman, och påpekar därtill att If också försökt stärka trafiksäkerheten på dessa platser ytterligare med en GPS-app som automatiskt växlade till en barnröst när fordonet befann sig i närheten av en skolmiljö.
Även biltillverkarna har uppmärksammat problemet med höga hastigheter. I förra veckan aviserade Volvo Cars att man undersöker hur en kombination av smart hastighetsstyrning och så kallad ”geofencing” automatiskt skulle kunna begränsa hastigheterna i närheten av utsatta platser.
– Det är ett lovvärt initiativ. Om en sådan teknik fanns tillgänglig och om man får det att fungera smidigt vore det såklart ett stort steg i rätt riktning för trafiksäkerheten, avslutar Irene Isaksson-Hellman.
Ifs rektorsundersökning genomfördes under april-maj 2018 med 1 053 deltagande grundskolerektorer.
Nedan är några av resultaten från undersökningen. Procentsatserna visar andelen av rektorerna som svarar ja på frågan.
- Anser att trafiksäkerheten är ett problem, 60 %
- Har varit med om en trafikincident eller olycka, 28 %
- Är oroliga för att något allvarligt ska inträffa, 63 %
- Anser att kommunen gör tillräckligt för att skapa en säker trafikmiljö, 38 %
- Anser att föräldrar är den största trafikrisken, 45 %
- Anser att föräldrars attityder till trafikreglerna har försämrats de senaste åren, 23 %
- Anser att föräldrar håller för höga hastigheter utanför skolorna, 36 %
- Anser att föräldrar lämnar sina barn på trafikfarliga platser, 44 %
Enkätundersökningen.