SCB: Så mycket ökade svenskarnas nettoförmögenhet första kvartalet
• Hushållens nettoförmögenhet, räknat som andel av BNP, ökade kraftigt under första kvartalet i år jämfört med för ett år sedan. Men än är det en bit kvar till rekordnoteringen år 2021.
De svenska hushållens finansiella nettoförmögenhet ökade under första kvartalet med 21 procentenheter jämfört med samma period året innan, räknat som andel av BNP. Det framgår av statistik från SCB som presenterades i dag på morgonen.
Första kvartalet i år uppgick hushållens likvida sparande till 82 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som första kvartalet föregående år.
Hushållen nettoköpte aktier och fonder och gjorde nettoinsättningar på bankkonto, samtidigt som nettoupplåningen fortfarande är relativt låg. Nettoupplåningen uppgick till 13 miljarder kronor.
Över en längre tid har dock skuldkvoten ökat kraftigt. Från första kvartalet 1996 till första kvartalet 2024 har hushållens skuldkvot som andel av BNP dubblerats, från 43 procent till 88 procent.
Samtidigt har den finansiella nettoförmögenheten som andel av BNP mer än tredubblats och gått från 75 procent till 246 procent, vilket innebär att hushållens finansiella tillgångar har stigit i en snabbare takt än skulderna.
Vid utgången av första kvartalet 2024 uppgick hushållens finansiella nettoförmögenhet till 15 380 miljarder kronor, vilket motsvarar 246 procent av BNP. Räknat som andel av BNP är det en uppgång med 21 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Samtidigt är det en bit kvar till rekordsiffrorna från första kvartalet 2021 då den finansiella nettoförmögenheten var som störst för ett första kvartal.
Fördelningen mellan hushållens finansiella tillgångar har varit stabil över tid. Trots att börsen, enligt affärsvärldens generalindex, har stigit med i genomsnitt 8 procent per år sedan 1996, har aktiernas andel av hushållens finansiella tillgångar inte ökat med mer än 4 procentenheter under samma period.
