”Så kan försäkringsbranschen hantera klimatrisker med AI”
• Andrew Pollard är försäkringsspecialist på SAS Institute.
Extremväder och klimatförändringar skapar en ny verklighet för försäkringsbranschen. För att möta de nya utmaningarna krävs en ny strategi där AI och avancerad dataanalys spelar en avgörande roll, menar Andrew Pollard, försäkringsspecialist på SAS Institute.
I Kalifornien har ökade brandrisker lett till att många försäkringsbolag har dragit sig ur marknaden. Mellan 2020 och 2022 vägrade försäkringsbolagen att förnya nästan tre miljoner husägarförsäkringar i delstaten. I vissa av de mest utsatta områdena har upp till 70 procent av hemförsäkringarna sagts upp, vilket lämnar fastighetsägare utan skydd och påverkar hela fastighetsmarknaden. Situationen har beskrivits som en ”grön svan” – en klimatrelaterad kris som kan få långtgående ekonomiska konsekvenser.
Sverige är inte förskonat från liknande problem. Vid översvämningarna i Gävle 2021 uppgick skadekostnaderna till 1,6 miljarder kronor och över 80 procent av skadorna var så kallade baktrycksskador där vatten trycktes in i fastigheter via avloppssystemet.
Försäkringsbolag har krävt Gävle kommun på ersättning eftersom bristfällig infrastruktur anses ha förvärrat skadorna. Samtidigt byggs det fortfarande bostadsområden i låglänta och kustnära områden, trots att havsnivån väntas stiga.
AI och dataanalys skapar bättre riskbedömningar
Traditionella riskmodeller ger begränsad nytta för att hantera den ökade komplexiteten i klimatrelaterade skador. AI förändrar detta genom att analysera stora mängder data från flera källor i realtid.
Vid en försäkringsbedömning av översvämningsrisker i kustnära områden kan en AI-modell sammanställa data från meteorologiska institut om nederbörd och stormmönster, satellitbilder och topografiska kartor samt historiska försäkringsskador och fastighetsvärderingar. Genom att kombinera dessa källor kan AI identifiera tidiga varningssignaler för översvämningar och skapa mer exakta prognoser. Detta leder till bättre riskbedömningar, mer rättvis premiering och starkare incitament för skadeförebyggande åtgärder.
För svenska förhållanden innebär detta att försäkringsbolag kan göra mer detaljerade bedömningar av vilka områden som riskerar att drabbas av skyfall och baktrycksskador. Det kan också hjälpa kommuner att identifiera vilka infrastruktursatsningar som krävs för att hantrera översvämningsrisker.
IoT och realtidsdata revolutionerar försäkringsbranschen
För att göra väderrelaterade riskbedömningar ännu mer exakta krävs realtidsdata. Här spelar Internet of Things (IoT) en nyckelroll. I North Carolina har myndigheter implementerat ett prediktivt översvämningssystem baserat på solcellsdrivna IoT-sensorer och AI-analys. Genom att samla data i en plattform kan de se exakt när och var översvämningar kan uppstå, vilket möjliggör snabbare respons och bättre skydd för invånare och infrastruktur.
I Sverige kan liknande lösningar användas för att förutsäga hur extrema skyfall påverkar enskilda områden och hur vattenflödena rör sig genom kommunala avloppssystem. Det skulle kunna ge ett tidigt varningssystem för att minska baktrycksskador i fastigheter och möjliggöra mer effektiv vattenhantering.
Parametrisk försäkring – en modell för framtiden
Klimatförändringarna har även lett till nya försäkringsmodeller. En av de mest lovande är parametrisk försäkring, där utbetalningar sker automatiskt när en förutbestämd händelse inträffar, till exempel en viss mängd nederbörd eller en jordbävning över en viss magnitud.
Den globala marknaden för parametrisk försäkring omsatte 11,7 miljarder dollar år 2021 och väntas växa till 29,3 miljarder dollar år 2031. Fördelarna är tydliga: snabbare utbetalningar, förenklade skadeprocesser och större transparens. För att denna modell ska fungera krävs dock tillförlitlig data och avancerade AI-modeller som säkerställer att parametrarna är korrekt definierade och speglar verkliga risker.
I Sverige skulle parametrisk försäkring kunna bli särskilt relevant för fastighetsägare i översvämningsdrabbade områden. Istället för att hantera långa skadeutredningar skulle försäkringstagare få snabb ekonomisk kompensation baserat på verifierbara data, vilket kan vara avgörande för att snabbt kunna åtgärda skador och återuppbygga.
Framtidens försäkring kräver teknikinvesteringar
Vi befinner oss i en ny situation där data, AI och IoT radikalt kan förändra hur försäkringsbranschen arbetar. Riskbedömningar kan bli mer exakta och individanpassade, skadeförebyggande åtgärder kan bli mer effektiva och kostnadsbesparande, och försäkringsmodeller kan bli snabbare, rättvisare och mer transparenta.
För att lyckas behöver försäkringsbolag gå bortom traditionella metoder och investera i teknik som möjliggör bättre beslut och smartare lösningar. AI och IoT kan hjälpa till att identifiera riskområden, optimera prissättning och förhindra skador innan de inträffar.
De aktörer som tar ledningen i denna transformation kommer inte bara att hantera de klimat- och väderrelaterade riskerna bättre utan även stärka sin konkurrenskraft i en alltmer osäker värld. För svensk försäkringsbransch är det dags att ta steget in i framtiden – och göra AI och dataanalys till en självklar del av arbetet med klimatrisker.
Andrew Pollard
försäkringsspecialist
SAS Institute
