Svensk Försäkring om risker och möjligheter för branschen 2026
• Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring, har skrivit kapitlet i omvärldsanalys om hur försäkringsbranschen påverkas av ekonomi och politik i omvärlden.
I årets rapport om omvärldstrender från Svensk Försäkring, som presenteras vid ett seminarium under tisdagen, lyfter Jonas Söderberg bland annat fram risken för ett handelskrig och vilka konsekvenser det kan få för försäkringsbranschen.
Jonas Söderberg är ekonom vid Svensk Försäkring. I årets upplaga av Svensk Försäkrings rapport om omvärldstrender har han skrivit ett avsnitt om hur den ekonomiska och politiska utvecklingen påverkar försäkring- och tjänstepensionsföretagen. I kapitlet lyfter han bland annat osäkerheten i omvärlden och vad ett mer omfattande handelskrig skulle kunna leda till, mot bakgrund av USA:s agerande under president Trump när det gäller tullar och geopolitiska hänsyn.
Han pekar på att ett handelskrig givetvis skulle påverka den ekonomiska utvecklingen negativt, och att den pågående lågkonjunkturen i Sverige av allt att döma skulle förlängas ytterligare, och poängterar att den ekonomin i omvärlden inte bara påverkar de finansiella marknaderna utan även sådant som kostnader för skadehantering, storleken på de inbetalda premierna, avkastningen på placeringstillgångar och i förlängningen försäkringsbolagens finansiella ställning.
Sak & Liv har talat med Jonas Söderberg inför presentationen av årets omvärldsanalys.
Vad skulle du säga är de viktigaste ekonomiska och politiska förändringarna som påverkar branschen under nästa år?
– Just nu verkar det som att vi går mot något bättre tider. Den ekonomiska utvecklingen ser något mer positivt ut och det påverkar oss förstås positivt. Samtidigt hade vi hade förväntat oss att det skulle gå ännu snabbare med den ekonomiska återhämtningen. Men saker har ju hänt som har bromsat upp tillväxten, främst utspelen från Trump och den politiska osäkerheten globalt. Det är kanske den mest betydelsefulla faktorn inför 2026.
– Positivt är att vi har en inflation som är nere på normala nivåer, det vill säga runt 2 procent, och det förväntar vi oss att man kommer att ha även under 2026. Riksbanken och andra centralbanker har sänkt räntorna och nu tror vi inte att mycket tyder på att räntorna ska bli ännu lägre. Det är också glädjande att vi ser en fortsatt positiv utveckling på finansmarknaderna, särskilt i USA med även i Sverige, där börserna går bra. Trots den osäkerhet som råder har med andra ord de finansiella marknaderna klarat av att hantera läget. När det gäller USA-börsen är visserligen uppgången inte så stor om man ser till valutaeffekterna, men vi har ändå inte sett något stort prisras på aktier globalt trots den ökande osäkerheten.
– Sammantaget är det nog osäkerheten kring Trump som blir den viktigaste faktorn 2026. Årets rapport avspeglar det som har skett i USA det senaste året, med stora omvälvningar kring ekonomin, och ett förändrat geopolitiskt perspektiv när det gäller USA:s syn på Europa och Nato. Sedan kan det naturligtvis dyka upp händelser vi just nu inte kan förutse. En sådan riskfaktor är vad som sker i Kina, särskilt i förhållande till Taiwan. Även på andra håll finns geopolitiska spänningar som kan få konsekvenser under 2026.
Du pekar också på att det finns möjligheter för de svenska försäkringsföretagen med de pågående förändringarna. Bland annat nämner du nya investeringsmöjligheter genom de ökade försvarssatsningarna – även om de militära hoten som motiverar detta i sig givetvis inte är något positivt – och nya affärsmöjligheter för försäkringsskydd när transportvägarna för handeln förändras. Kan du berätta mer om möjligheterna du ser för försäkringsbranschen året som kommer?
– Branschen är duktig på att anpassa sig efter vad som sker i omvärlden. Man kan se att under perioder då det händer mycket öppnas behov av nya försäkringslösningar. Det kan gälla nya transporter och även komplikationer som uppstår i samband med handel där det kan behövas försäkringar som hjälper till att minska riskerna vid införsel av varor med nya tullar. En möjlighet när Europa rustar upp är också behovet av att finansiera investeringarna i försvaret och andra satsningar som görs för att stimulera den ekonomiska tillväxten. För att göra de satsningarna krävs lån med obligationer. Historiskt har försäkringsbolag och pensionsbolag haft mycket investeringar i obligationer, och den upplåning som nu genomförs i Europa innebär att det kan komma nya investeringsmöjligheter med god avkastning och förhållandevis låg risk. Sammantaget motverkas en del av de negativa effekterna som vi ser av den ökade osäkerheten.
Vi lever ju i dag i en utdragen lågkonjunktur. Dock tycks det som att det just nu syns en ljusning, med något högre positiva förväntningar på utvecklingen från företag och hushåll, samtidigt som de sänkta räntorna kan leda till högre konsumtion. Hur betydelsefulla tänker du att de faktorerna är i förhållande till de risker vi också ser?
– Jag har inte haft möjlighet att gå in i alla indikatorer när det gäller konjunkturen utan har förlitat mig mycket på Konjunkturinstitutet och deras bedömningar. Där var den tidigare prognosen att vi skulle ta oss ur lågkonjunkturen 2026 – men det har nu flyttats fram till 2027. Visst kommer det att ske en tillväxt 2026, men det går långsammare än förväntat. Lågkonjunkturen kommer att fortsätta även 2026 och en bit in på 2027 och därmed dröjer det ännu längre tid innan arbetslösheten minskar. I dag ligger den på 9 procent, vilket är högt.
Trots att vi är inne i en lågkonjunktur har det inte lett till sjunkande volymer av försäkringspremier. Både inom skadeförsäkring och inom liv och pension har premieinkomsten stigit med ungefär 5 procent det senaste året. Pekar det på att läget ändå ser något mer positivt ut?
– Det visar framförallt att branschen står stabil. När det gäller liv och tjänstepension drivs tillväxten av kapitalförsäkringarna, och tillväxten där hör ihop med en positiv utveckling på aktiemarknaderna. Inom skadeförsäkring handlar det till en del om prisökningar. Men det är glädjande att vi inte ser några tecken på att andelen av hushållen som är försäkrade skulle minska. Det är mycket positivt att hushållen behålla ett gott skydd mot sådan som kan ge upphov till ekonomisk skada, det är positivt för bolagen och för samhället i stort.
– En sak som kan påpekas, och som får konsekvenser för de risker som branschen är utsatt för – i synnerhet livbolagen – är att en allt större del av tillgångarna tillhör fond- och depåförsäkring, nu handlar det om cirka 70 procent. Det innebär att en stor del av riskerna har förflyttats från bolagen till försäkringstagarna,. Det är också bra att ha med sig det när man ser på branschen och vad ett plötsligt aktieprisfall kan innebära. Men skulle exempelvis Kina gå in i Taiwan kommer vi att få se väldigt kraftiga börsfall.
Du nämnde osäkerheten om hur Kina agerar när det gäller Taiwan. Om man ska spekulera – vilka är de andra mer oväntade riskerna som skulle kunna påverka oss 2026?
– Något man vara bekymrad över är hur EU ska klara av den perioden vi befinner oss i. Tyvärr finns tendenser till ökad splittring inom EU trots att man skulle behöva hålla ihop. Det gäller inte minst i förhållande till Ryssland där vissa länder bromsar stöd till Ukraina och bromsar sanktioner mot Ryssland. Det finns också länder inom EU som kämpar med sin ekonomi, bland annat Frankrike. Där finns definitivt ett orosmoment, och vi vill verkligen inte komma tillbaka till en statsskuldkris i Europa igen, säger Jonas Söderberg till Sak & Liv.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av omvärldsrapporten.
