Sveriges mest okända hjältar firar 50 år
Brandskyddsföreningen Restvärderäddning firar i år 50-årsjubileum.
I år fyller Brandskyddsföreningen Restvärderäddning 50 år. Under ett halvt sekel har restvärdeledare ryckt ut vid närmare 1 800 insatser om året – vid bränder, trafikolyckor och naturkatastrofer runt om i landet. Ändå är verksamheten fortfarande relativt okänd för allmänheten.
När räddningstjänsten lämnar en olycksplats är arbetet långt ifrån klart. Det är där Brandskyddsföreningen Restvärderäddning (RVR) tar vid, som länken mellan den akuta insatsen och återuppbyggnaden – en roll organisationen fyllt sedan 1976.
– Brandskyddsföreningen Restvärderäddning arbetar på uppdrag av myndigheter, kommuner, Trafikverket, räddningstjänsten och de flesta försäkringsbolag. Vårt mål är att se till att drabbade, försäkringsbolag och myndigheter får ett sammanhållet stöd genom hela skadeförloppet, säger Elisabeth Fransén, operativ verksamhetsutvecklare på Brandskyddsföreningen Restvärderäddning.
Samarbetet bidrar till både effektiv skadehantering och minskade samhällskostnader. De flesta försäkringsbolag samarbetar med RVR, vilket för privatpersoner innebär att stöd finns på plats vid en större brand i hemmet.
– Restvärdeledarna har bakgrund som brandbefäl inom räddningstjänsten, vilket ger dem en vana att hantera skadeplatsen. De kan bland annat hjälpa till att rädda viktiga föremål, ge emotionellt stöd eller hjälpa till med tillfälligt boende efter olyckan, förklarar Elisabeth.
De ekonomiska effekterna av arbetet är betydande. Enbart vid bränder i flerbostadshus beräknas de årliga besparingarna uppgå till omkring 58 miljoner kronor. För företag är motsvarande siffra cirka 730 miljoner kronor per år, enligt en utredning genomförd av Grant Thornton 2023.
Räddade ett 300-årigt kulturarv
Brandskyddsföreningen Restvärderäddning firar i år 50-årsjubileum, men i takt med att samhället förändras har även metoderna för skadehantering utvecklats. I dag är hållbarhetsaspekten mer angelägen än någonsin.
– Arbetet handlar i allt högre grad om att begränsa följdskador och rädda så mycket som möjligt. Det innebär bland annat att använda släckvatten mer varsamt, eftersom det i vissa fall kan orsaka större skador än branden själv, förklarar Elisabeth.
Branden på Konstakademien förra året är ett tydligt exempel. Byggnaden var 90–120 sekunder från övertändning, vilket hade inneburit att ett över 300 år gammalt kulturarv gått förlorat. Genom räddningstjänstens och RVR:s snabba insatser kunde stora delar av samlingarna räddas. Gipsskulpturer skyddades med plast, målningar evakuerades till grannfastigheten Rosenbad och samlingarna bevarades trots omfattande rök- och vattenskador.En viktig del av krisberedskapen
Även klimatförändringarna ställer nya krav. Fler skogsbränder, fler översvämningar och fler naturrelaterade händelser utmanar Sveriges krisberedskap på allvar. Här handlar RVR:s arbete inte bara om att hantera bränder eller översvämningar, utan också om att begränsa följdskador på miljön.
Vid en stor trafikolycka på E6, där flera lastbilar kolliderat, larmades restvärdeledare tillsammans med räddningstjänsten. Flera hundra liter bränsle hade redan läckt ut, men genom att tömma de övriga fordonen hindrades ytterligare 700 liter från att nå naturen. När bärgning och sanering var klar kunde trafiken återupptas vilket var avgörande med tanke på att förseningar och stillastående transporter ofta kostar flera hundra tusen kronor i timmen.
– Det här samarbetet är en etablerad del av Sveriges skadehantering. Brandskyddsföreningen Restvärderäddning har byggts upp under 50 år och räddar varje år stora ekonomiska, sociala och miljömässiga värden. Det är ett arbete som utförs av Sveriges mest okända hjältar, avslutar Elisabeth.
