Riksrevisionen: Systemet med premiepension dyrt och ineffektivt
Premiepensionssystemet har brister i effektiviteten som leder till att nivån på framtida pensioner sänks, skriver Riksrevisionens i en färsk granskning. Kraven på förvaltarna att redovisa alla kostnader bör höjas, menar Riksrevisionen som också är kritisk mot förekomsten av fond-i-fond-lösningar.
Riksrevisionen presenterade i dag på morgonen sin granskning av effektiviteten i premiepensionssystemet. Granskningen har genomförts mot bakgrund av de problem som har uppmärksammats under senare år.
Den fråga som Riksrevisionen har undersökt är om systemet tillvaratar spararnas intressen och leder till så höga pensioner som möjligt.
Granskningen visar nu att den förvaltning som sker via privata fondförvaltare brister i effektivitet. Riksrevisionens slutsats är att det samlade premiepensionskapitalet skulle ha varit 4 procent större i dag om det hade förvaltats i passiva indexfonder, istället för de privata fonder som erbjuds på premiepensionstorget.
— Systemet förutsatte att spararna skulle vara aktiva, men de mekanismerna verkar inte fungera som det var tänkt. Sammantaget innebär det att sparare som valt privata fonder på fondtorget på sikt riskerar att få betala en hög avgift i förhållande till värdeutvecklingen på sparkapitalet, säger riksrevisor Stefan Lundgren i en kommentar.
Riksrevisionen är också kritisk till de fond-i-fond-lösningar som förekommer på fondtorget och som leder till i genomsnitt högre avgifter utan att ge förbättrad värdeutveckling.
– Det är bekymmersamt eftersom fond-i-fond-lösningar har ökat till att idag omfatta drygt en fjärdedel av sparkapitalet som förvaltas av privata fonder, säger Daniel Hallberg, projektledare för granskningen, i sin kommentar.
Riksrevisionen konstaterar också att problemen förvärras av att ingen myndighet har ett uttalat ansvar för att följa upp och utvärdera kostnadseffektiviteten hos fonderna, och att ansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna inte är tillräckligt tydlig.
