FI: Bankernas problemlån ökar, men lönsamheten är god
Andelen problemlån i svenska banker har ökat de senaste åren — men ligger fortfarande på låga nivåer i ett europeiskt perspektiv. Det konstaterar Finansinspektionen i sin senaste Bankbarometer. Samtidigt har de svenska bankerna en fortsatt hög lönsamhet.
Under fredagen presenterade Finansinspektionen årets andra Bankbarometer, en rapport tänkt att ge en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
Den senaste bankbarometern visar bland annat att de svenska bankerna sammantaget har en relativt hög lönsamhet, med en nivå på avkastning på eget kapital som varit stabil under de senaste åren. De svenska bankerna har i genomsnitt 14 procents avkastning på eget kapital. Detta är dubbelt så högt som nordiska storbanker utanför Sverige — Danske Bank, Nordea och DNB — som i snitt har 7 procents avkastning på eget kapital. En förklaring till den högre lönsamheten i Sverige, menar FI, är att svenska banker har gått betydligt längre i sin digitalisering än andra europeiska banker.
Andelen problemlån i bankerna har dock ökat något de senaste åren, om än från mycket låga nivåer. Det är framför allt i bolag som ger ut konsumtionskrediter som andelen problemlån har ökat samt i bolag vars affärsmodell bygger på uppköp av problemlån, till stor del från utlandet.
Av Bankbarometern framgår också att utlåningen till allmänheten i Sverige ökade med 3 procent under första halvåret 2019 efter att ha stannat av något under slutet av 2018. Nya bolåneaktörer växer relativt snabbt men har fortfarande en mycket liten andel av bolånestocken, skriver FI.
Här kan du ta del av Finansinspektionens Bankbarometer.