Regeringsrapport pekar på de höga kostnaderna i Andra AP-fonden
Andra AP-fonden har högst kostnadsläge av alla AP-fonder — hela 70 procent högre redovisade kostnader än i Första AP-fonden. Det framgår av regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet förra året.
Den analys som McKinsey lämnat till regeringen pekar på att Andra AP-fonder har ett kostnadsläge som är högre än i övriga fonder. De redovisade kostnaderna för AP2 uppgick förra året till 512 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 302 miljoner kronor i Första AP-fonden, den AP-fond som har lägst kostnader.
Skillnaden förklaras framförallt av att Andra AP-fonden har högre provisionskostnader jämfört med de övriga fonderna.
Provisionskostnader i Andra AP-fonden uppgick förra året till 277 miljoner kronor — mer än tre gånger så mycket som i Första AP-fonden där provisionskostnadern låg på 76 miljoner kronor.
Av rapporten framgår samtidigt att Andra AP-fonden under 2020 har sänkt sina provisionskostnader för noterade tillgångar till följd av kostnadsbesparingsprogram där externa mandat minskats ner eller avslutats. Avsikten är också att Andra AP-fonden ska fortsätta att se över kostnaderna för den externa förvaltningen för att säkerställa kostnadseffektivitet. Detta väntas ge tydligt utslag på kostnaderna i år.
— Regeringen ser positivt på det kostnadsbesparingsprogram som Andra AP-fonden har beslutat och avser att följa upp effekterna av det i nästa års utvärdering, heter det i regeringens kommentar till Andra AP-fondens kostnadsläge.
Annars visar regeringsrapporten att de samlade kostnader för AP 1—4 under förra året uppgick till 1 635 miljoner kronor, vilket är cirka 5 procent lägre än föregående år. Som andel av fondkapitalet innebar de minskade totala kostnaderna att kostnadsandelen gick ned från 0,118 procent till 0,099 procent.
Framförallt är det externa kostnader för kapitalförvaltning som har minskat. De interna kostnaderna har tvärtom ökat något, till 1 018 (1 017) miljoner kronor. Antalet anställda i AP 1—4 ökade under året med 5 procent från 279 till 293.
Överlag skriver regeringen i rapporten att man är tillfreds med AP-fondernas utveckling, både när det gäller avkastning och när det gäller klimatanpassning.
I en kommentar till AP-fondernas redovisning skriver regeringen att fonderna under 2020 har fortsatt att bidra positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna pensionssystemet. Under 2020 uppgick det samlade resultatet för Första-Fjärde och Sjätte AP-fonderna, buffertfonderna, till 132 miljarder kronor efter kostnader. Det motsvarar en avkastning på 8,5 procent. Sedan det nuvarande systemet infördes 2001 har AP-fondernas genomsnittliga årliga avkastning varit 6,8 procent per år.
Vid 2020 års slut uppgick buffertfondernas kapital till 1 696 miljarder kronor, nära 100 miljarder kronor mer än vid föregående årsskifte. Under 2020 var nettoflödet 33 miljarder kronor från buffertfonderna till inkomstpensionssystemet.
Regeringen påpekar även och att Första-Fjärde AP-fonderna också — sedan de nya placeringsreglerna om föredömlig förvaltning infördes 2019 — har minskat sina fossila innehav och koldioxidavtrycken i portföljerna. Under 2018 uppgick Första–Fjärde AP-fondernas fossila innehav till nästan 15 miljarder kronor. Sedan de nya placeringsreglerna trädde ikraft 2019 har de fossila innehaven minskat till 4 miljarder kronor, räknat på utgången av 2020.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv ta del av regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet.