Utredningen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli nästa år.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av betänkandet (volym 1) .
Så vill utredaren förändra dagens arbetsskadeförsäkring
Etikett: betänkande
Höjd k-försäkringsskatt föreslås i utredning om grönt sparande
I betänkandet ”Grönt sparande” föreslås bland annat en höjd skatt på kapitalförsäkring och ISK som finansieringen av en möjlig ny skattesubventionerad sparform som ska bidra till en ökning av gröna investeringar.
Under torsdagen presenterades utredningsbetänkandet ”Grönt sparande” från Utredningen om grönt sparande.
Utredningen har bland annat haft i uppgift att kartlägga på vilket sätt kapitalmarknaden i dag tar hänsyn till miljö- och klimatfrågor, och undersöka om projekt som bidrar till miljömål i dag får investeringar på en sådan nivå att det kan anses vara samhällsekonomiskt optimalt. Utredningen fick också i uppgift att ta ställning till om skattereglerna bör ändras för att öka incitamenten för grönt sparande, där kapitalet ska användas för att finansiera gröna projekt, och om fler samhällsekonomiskt lönsamma gröna projekt därigenom kan komma att genomföras.
Utredningen tillsattes i augusti 2018 och som särskild utredare förordnades kanslichefen Birgitta Pettersson. De experter som förordnades var kanslirådet Marita Axelsson vid Finansdepartementet, departementssekreteraren Viveca Bergstrand vid Näringsdepartementet, ekonomen Sara Bergström på Svensk Försäkring, forskaren Svenne Junker vid Handelshögskolan i Stockhom/ Misum, juristen Anna Larris från Fondbolagens förening, VD Hans Lindberg på Svenska Bankföreningen, handläggaren Miriam Münnich Vass vid Naturvårdsverket, kanslirådet Robert Sand på Finansdepartementet, finansinspektören Johanna Sundberg på FI, ämnesrådet Christian Thomann på Finansdepartementet, civilekonomen Vigg Troedsson på Svenska Fondhandlareföreningen och rättsliga experten Olof Wallin vid Skatteverket.
Det ska sägas att utredningen faktiskt kommer fram till att det egentligen inte går att dra slutsatsen att det behövs någon ändring av skattereglerna för att öka tillgången på kapital som leder till uppfyllnad av miljömålen. Med detta sagt, förelår utredningen ändå en modell för grönt skattegynnat sparande. Detta eftersom det framgår av instruktionen i utredningsdirektiven att man ska göra det.
Det utredningen då förordar är en modell för grönt sparande som är inspirerad av en sparform i Nederländerna. Förslaget från utredningen är att det införs ett miljösparkonto där insatta medel får en skattereduktion på 1 procent av ett kapitalunderlag som uppgår till högst 950 000 kronor per person och beskattningsår. Kostnaderna för staten — framförallt för skattereduktionen — väntas uppgå till 104 miljoner kronor år 2022, 145 miljoner kronor år 2023 och 176 miljoner kronor år 2024.
Någonstans måste de pengarna tas.
Utredningens förslag är då att kostnaderna finansieras genom att schablonintäkten för investeringssparkonto och skatteunderlaget för kapitalförsäkring ändras, så att den beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1,025 procent i stället för med dagens 1,0 procent.
Höjd skatt på k-försäkring och ISK med andra ord.
Inte överraskande uppskattas inte det av alla inblandade. Svensk Försäkrings ekonom Sara Bergström och Fondbolagens förenings jurist Anna Larris skriver i ett särskilt yttrande att förslaget om finansiering inte har varit föremål för någon mer omfattande diskussion med experterna i utredningen, utan endast presenterat skriftligt vid utredningens allra sista sammanträde. Man är i yttrandet mycket kritiska till förslaget:
— Förslaget till höjd skatt på investeringssparkonto och kapitalförsäkring är enligt vår mening problematiskt ur flera aspekter. För det första ändrar det förutsättningarna för de båda sparformerna. En viktig förutsättning för att bibehålla sparformernas attraktionskraft bland spararna är tydliga, långsiktiga och stabila regler, heter det bland annat i det särskilda yttrandet, heter det bland annat.
Här kan du läsa mer om Svensk Försäkrings kritik mot förslaget.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hela utredningsförslaget om grönt sparande, inklusive det särskilda yttrandet.
Svensk Försäkring protesterar mot höjd skatt på k-försäkring
Svensk Försäkring protesterar nu mot ett förslag på höjd skatt på kapitalförsäkringar, som framförs i en ett färskt utredningsbetänkande om skattegynnat grönt sparande.
Utredningen om grönt sparande överlämnade sitt betänkande till regeringen tidigare i veckan.
I utredningen har man bland annat sett över möjligheten att införa en ny skattegynnad sparform för att främja gröna investeringar i Sverige. Utredningen har, enligt Svensk Försäkring, styrts hårt av utredningsdirektivet som innebär att de sparformer som har utreds endast är banksparande och alternativa investeringsfonder.
I princip har Svensk Försäkring inget emot utredningens slutsatser när det gäller ett skattegynnat grönt sparande. Däremot är man kritisk mot att förslaget om grönt sparande endast omfattar banksparande, och inte alls försäkringssparande.
Och ännu mer kritisk är man mot att det nya gröna sparandet ska finansieras genom höjd beskattning av kapitalförsäkringar.
Svensk Försäkring har därför skrivit ett särskilt yttrande.
— Vi hade hoppats på en betydligt bredare ansats från utredningens sida, säger Sara Bergström, ekonom på Svensk Försäkring som har deltagit som expert i utredningen.
— Livbolagen förvaltar över 4 700 miljarder kronor och satsar stort på hållbara investeringar. Utredningens förslag är för begränsat för att ge någon riktig drivkraft för privatpersoner att spara hållbart.
Men det var alltså inte i första hand begränsningen till banksparande och fonder i förslaget som fick Svensk Försäkring att skriva ett särskilt yttrande tillsammans med Fondbolagens Förening.
Det man i första hand vänder sig emot är istället utredningens förslag till finansiering. Utredningen föreslår nämligen att förslaget om ett skattegynnat banksparande ska finansieras genom en höjd beskattning på kapitalförsäkringar och investeringssparkonto.
— Vi tycker att det är orimligt att pensionskapitalet ska finansiera skattestimulanser för grönt banksparande. För det första är det inte konkurrensneutralt. För det andra riskerar det att minska sparandet till en sparform där kapitalet till stor del förvaltas hållbart. Till det kommer att pensionsnivåerna redan i dag riskerar att bli låga för många individer, säger Sara Bergström i sin kommentar.
Svensk Försäkring föreslår nu istället någon form av grön skatteväxling där skatten drabbar verksamheter som har negativ inverkan på miljön.
Svensk Försäkring planerar också att lämna in ytterligare synpunkter på utredningens förslag när betänkandet skickas ut på remiss.
Även Folksam deklarerar att man har starka invändningar mot utredningsförslaget. I en presskommentar uttalar sig Anna-Karin Laurell, chef för affärsområde Liv, så här:
— Folksamgruppen välkomnar insatser som bidrar till klimatomställningen, men förslagets brister måste rättas till om de ska tas vidare av regeringen. Vi uppmanar regeringen att stimulera pensionskapitalet att investeras grönt genom att stimulera pensionssparare att spara grönt. En sådan stimulans behöver finansieras genom ökad beskattning av verksamhet med negativ miljöpåverkan istället för att öka beskattningen på pensionssparande i kapitalförsäkringar, även om pensionssparandet är grönt.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av utredningsförslaget om grönt sparande, inklusive det särskilda yttrandet.
Nya besked väntas i december om kapitalkrav för tjänstepension
I mitten av december kan regeringen komma att presentera preciseringar av kapitalkraven på tjänstepensionsbolag, i linje med vad arbetsmarknadens parter har krävt.
Behandlingen i riksdagens finansutskott av det nya regelverket för tjänstepensionsbolag avslutas under nästa vecka. Enligt planen presenteras ett betänkande från utskottet på tisdag, och riksdagen kan därefter ta ett beslut på onsdagen.
Det har varit mycket diskussion och omfattande kritik mot propositionen. Arbetsmarknadens parter har varnat för att den nya lagstiftningen och Finansinspektionens föreskrifter kan leda till lägre pensioner för miljontals anställda. Allianspartierna har pekat ut ett antal punkter i det nya regelverket som man inte inte kan godta.
Men just nu ser det ut som om regeringens proposition går igenom i riksdagen — utan några ändringar i de föreslagna lagtexterna.
Diskussionerna i finansutskott har istället mynnat ut i att ett enigt utskott föreslår ett tillkännagivande, där riksdagen kräver att regeringen snarast återkommer med kompletteringar till lagstiftningen.
Upplägget påminner med andra ord om när finansutskottet i veckan ställde sig bakom regeringens proposition om flytträttsregler — tillsammans med ett tillkännagivande där riksdagens föreslås kräva att regeringen återkommer med kompletteringar om utvidgad flytträtt för fondförsäkring eller depåförsäkring.
De kompletteringar utskottet nu kommer att kräva av regeringen handlar bland annat om möjligheten för egenföretagare att teckna pensionsförsäkringar i tjänstepensionsbolag — en av de punkter där propositionen har fått hård kritik. Lagförslag med utgångspunkt från riksdagens önskemål kan komma att läggas fram under våren och antas av riksdagen i maj.
En fråga där arbetsmarknadens parter har höjt rösten är om valcentralerna — exempelvis Fora och Collectum — ska kunna fortsätta informera om tjänstepensionerna som i dag. Där meddelade Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen vid sitt framträdande för finansutskottet i veckan att han nu inte ser några hinder för att parterna ska kunna komma överens om pensionsinformationen, precis på samma sätt som i dag.
Den kritik mot det nya regelverket som har varit allvarligast handlar om kapitalkraven på tjänstepensionsbolagen i den nya lagstiftningen och i FI:s föreskrifter. Efter diskussioner bland annat med arbetsmarknadens parter har regeringen nu gett underhandsbesked om att man avser att i mitten av december komma med preciseringar om kapitalkraven, i linje med parternas önskemål.
Den 26 november anordnar Sak & Liv ett halvdagsseminarium om det nya regelverket för tjänstepensionsbolag. Som abonnent på Sak & Liv har du 500 kronors rabatt! Här hittar du mer information.
Så kräver Finansutskottet att flytträtten ska utredas vidare
Finansutskottet har nu publicerat sitt ställningstagande till regeringens lagförslag om en effektivare flytträtt för försäkringssparande. Utskottet föreslår riksdagen att propositionen godkänns, men kräver samtidigt av regeringen att man så snart som möjligt återkommer med förslag om utvidgad flytträtt för fondförsäkring och depåförsäkring.
I och med utskottets ställningstagande kvarstår förslaget om att pensionsbolag ska få räkna tio år tillbaka i tiden när man fastställer vilka distributionskostnader som kan ligga till grund för kundernas avgifter vid flytt av försäkringssparande. Tidigare fanns en diskussion om att utskottsmajoriteten skulle förespråka en tid på fem år istället.
Samtidigt vill alltså utskottet som väntat att riksdagen kräver att regeringen utreder frågan vidare, med särskilt fokus på utvidgad flytträtt för fond- och depåförsäkringar.
Så här skriver utskottet i ett pressmeddelande i dag:
— Finansutskottet anser dock att det behövs ytterligare åtgärder för att stärka konsumentmakten och rätten att flytta sitt försäkringssparande. Därför föreslår utskottet att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar. Syftet med detta är att ytterligare begränsa vilka avgifter företagen får ta ut vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar.
En reservation mot utskottets betänkande kommer från Jacob Forssmed, Kristdemokraterna, som ville att utskottet också skulle ställa sig bakom förslaget att besluta att regeringen ska låta utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas. Han fick dock inget gehör för detta från utskottsmajoriteten.
Så här skriver Jacob Forssmed i sin reservation:
— Jag kan konstatera att kundrörligheten generellt är mycket låg på pensionsförsäkringsmarknaden. Dessutom är flyttar inom kollektivavtalade försäkringar – trots väsentligt lägre avgifter – inte särskilt mycket vanligare än bland de dyra privata försäkringarna. Detta tyder på att sänkta flyttavgifter inte kommer att lösa alla problem med låg flyttfrekvens utan att det kan finnas andra hinder som behöver ses över. Därför bör regeringen låta utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas.
Riksdagen väntas fatta beslut i ärendet den 13 november.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Finansutskottets betänkande.