Livbolagens konsolideringsnivå har sjunkit — men samtidigt har solvensgraden ökat kraftigt. Det framgår av Sak & Livs sammanställning av livbolagens nyckeltal.
Den marknadsturbulens som präglat 2022 med stigande räntor och börsras har satt sina spår i livbolagens nyckeltal.
En sammanställning av livbolagens konsolideringsnivå i traditionell försäkring vid utgången av tredje kvartalet visar inte helt överraskande på en nedgång under året — samtidigt som bolagens solvensgrad har stärkts.
Det kan kanske synas motsägelsefullt, eftersom båda nyckeltalen är tänkta att beskriva bolagens förmåga att infria sina garantier och skuldåtaganden.
Situationen för premiepensionens traditionella försäkring är en tydlig illustration till detta.
När sparare i premiepensionssystemet pensionerar sig kan de välja att flytta sitt sparande från fondförsäkring till traditionell försäkring. Omkring 20 procent av spararna väljer att göra en sådan förändring i samband med pensionen. I år har dock detta varit en riktigt dålig affär effersom den kollektiva konsolideringen i premiepensionens traditionella försäkring har sjunkit successivt under året. Per den 1 november var konsolideringen nere i en nivå på 90,8 procent.
Det innebär i praktiken att den som har flyttat in i traditionell försäkring under november har förlorat 10 procent av sitt kapital.
Pensionsmyndigheten skriver visserligen i sin information att det är oförmånligt att byta till traditionell försäkring om den kollektiva konsolideringen ligger under 100 procent och att det är förmånligt att göra det om konsolideringsnivån är över 100 procent. Men det har ändå kommit kritik för att denna information är alltför knapphändig och att den borde utformas tydligare. Inte minst med hänsyn till att om en sparare valt att byta till traditionell försäkring så går det inte att byta tillbaka till fondförsäkring.
— Vi har ett målintervall för den kollektiva konsolideringen på 95—105 procent. Under andra halvåret sjönk konsolideringen ned mot 90 procent, på grund av att våra placeringstillgångar sjönk i värde. Det är främst nedgången i vår obligationsportfölj som åstadkommit denna försämring. Vi har en relativt stor andel långa obligationer i portföljen och de har tagit mer stryk än korta räntepapper under årets ränteuppgång, säger Erland Ekheden, chefaktuarie på Pensionsmyndigheten, i en kommentar till Sak & Liv.
För sparare som har bytt till premiepensionens traditionella försäkring i år kan det sägas ha varit dubbelt dåligt. Dels gör den relativt låga konsolideringnivån att värdet på sparandet i praktiken har sjunkit, dels har återbäringsräntan varit noll ända sedan i juni.
För traditionella livbolag som tillämpar kollektiv konsolidering i premiebestämd pension, är målet ofta att den ska ligga omkring 100 procent och återbäringsränta används för att fördela eventuellt överskott till kunderna. Det är också möjligt att fördela överskottet direkt genom en så kallad avkastningsränta, något som tillämpas av Alecta och AMF.
Inget av de stora livbolagen med traditionell försäkring har i dag så låg konsolidering som premiepensionens traditionella försäkring. Premiepensionens traditionella försäkring har varit under 95 procent ända sedan april i år. Senaste gången den låg under 100 procent var första halvåret 2011.
Tabellen nedan visar hur mycket konsolideringsgraden för de större livbolagen har förändrats hittills i år.
Så har livbolagens konsolidering förändrats
|
Konsolideringsgrad
22-01-01 |
Konsolideringsgrad
22-11-01 |
| Alecta |
201 |
214 |
| AMF |
194 |
193 |
| Folksam Liv |
123 |
107 |
| LF Liv Nya trad |
118 |
102 |
| LF Liv Gamla trad |
125 |
121 |
| SEB Trygg Liv Gamla |
127 |
119 |
| Skandia Liv |
114 |
101 |
| Premiepensionens trad |
103,0 |
90,8 |
Källa: Svensk Försäkring
Konsolideringsnivån kan sägas visa bolagets förmåga att betala garantier och återbäring till sina kunder. Av tabellen ovan framgår att den kollektiva konsolideringen har sjunkit kraftigt i år för nästa alla bolag. Detta beror på att livbolagens placeringsportföljer har sjunkit i värde på grund av börsras och stigande räntor. Två undantag från detta är — som framgår av tabellen nedan — Alecta och AMF.
Nu behöver en låg konsolideringsnivå inte på något sätt leda till ett fallissemang för ett livbolag. När bolagen beräknar sin kollektiva konsolideringgrad ingår 100 procent av de obeskattade reserverna. Detta kapital är betydligt större i de traditionella livbolagen än i premiepensionens traditionella försäkring.
Vissa kritiker anser till och med att konsolideringskapitalet i livbolagen fortfarande är alldeles för stort, och att de borde dela ut en större andel av sitt överskott till de kunder som börjar ta ut sin pension.
En av de mer högljudda kritikerna är aktuarienestorn Stig Aggevall.
— Det är en stor orättvisa i att bolagen inte delar ut mer av sina stora överskott. De som pensionerar sig får inte del av de överskott som de varit med att skapa. Detta gäller särskilt bolag som är stängda för nyteckning som SEB Trygg Liv Gamla och Länsförsäkringar Trygg Liv Gamla. Livbolagen har rätt att göra återtag, men det finns inget i försäkringsrörelselagen som reglerar hur de hanterar sina stora överskott. Jag har skrivit till finansdepartementet och Finansinspektionen om denna orättvisa, men bara fått till svar att jag inte ska lägga mig i deras tillsynsarbete, säger Stig Aggevall till Sak & Liv.
Han tycker att det enda renhåriga traditionella livbolaget i dag är AMF, som inte alls tillämpar kollektiv konsolidering utan delar ut överskottet direkt genom avkastningsränta. Även Alecta har avkastningsränta för sin premiebestämda pension, men tillämpar kollektiv konsolidering för den förmånsbestämda pensionen.
En låg konsolideringsnivå kan sägas vara dålig för kunderna, men behöver inte på något sätt hota inte livbolagets överlevnad på sikt. Det kan däremot en alltför låg solvensnivå göra. Solvensgraden är lagstadgad och det är den som står i fokus för Finansinspektionens tillsyn. Solvensgraden visar hur stort marknadsvärdet är på bolagets placeringstillgångar i förhållande till bolagets garanterade åtaganden.
Solvensgraden har i år paradoxalt nog stigit i alla svenska försäkringsbolag, trots en nedgång i marknadsvärderingen av deras tillgångsportföljer. Att solvensen kan stärkas trots minskande värde på placeringstillgångarna kan ha flera orsaker. För bolag som följer Solvens 2 finns något som kallas ”symmetrisk aktieriskdämpare”. Denna infördes för att bolag inte skulle behöva börja sälja ut aktietillgångar om solvensgraden sjönk för mycket. Aktieriskdämparen fungerar så att kapitalkravet för aktier sjunker när aktiemarknaden faller och omvänt när aktiemarknaden går upp. I år har kapitalkravet för aktier sjunkit från 46 procent till 33,5 procent. En ytterligasre orsak till årets solvensförbättring är att värderingen av de garanterade skuldåtagandena minskar när räntan har gått upp.
I Solvens2 finns två olika typer av kapitalkrav; ett minimikapitalkrav, MCR, och ett solvenskapitalkrav, SCR, som minst ska vara 100 procent. Den genomsnittliga SCR-kvoten för svenska försäkringsbolag steg under första halvåret i år från 248 till 302 procent vilket är betydligt högre än snittet för europeiska försäkringsbolag och beror på att svenska försäkringsbolag har en högre aktieandel i sina portföljer.
Att det förhåller sig på detta viset kan dock sägas vara en klen tröst för premiepensionssparare som har bytt till traditionell försäkring i år.
— Vi har en välmatchad tillgångsportfölj i förhållande till våra skuldåtaganden och vår solvens har stärkts i år. Men det hjälper inte de kunder som har valt traditionell försäkring, säger Erland Ekheden till Sak & Liv.
Pensionsmyndigheten skriver i sin information att det är oförmånligt att byta till traditionell försäkring om den kollektiva konsolideringen ligger under 100 procent och att det är förmånligt att göra det om konsolideringsnivån är över 100 procent. Men till och med myndighetens chefaktuarie Erland Ekheden håller med om att den informationen är för knapphändig och borde utformas tydligare. Inte minst på grund av det faktum att om en sparare valt att byta till traditionell försäkring så går det inte att byta tillbaka till fondförsäkring.
-Vi har ett målintervall för den kollektiva konsolideringen på 95-105 procent. Under andra halvåret sjönk konsolideringen ned mot 90 procent, på grund av att våra placeringstillgångar sjönk i värde. Det är främst nedgången i vår obligationsportfölj som åstadkommit denna försämring. Vi har en relativt stor andel långa obligationer i portföljen och de har tagit mer stryk än korta räntepapper under årets ränteuppgång, förklarar Erland Ekheden.
