Dagens regler med förskottsränta prioriterar, sedan det nya pensionssystemets start, pensionsutbetalningar i början av pensionärslivet framför högre årliga pensionsuppräkningar. Men det finns nu skäl att se över om förskottsräntan bör vara lägre än i dag, anser Pensionsmyndigheten i en ny rapport.
– Med dagens regler prioriteras en högre startpension till priset av en lägre årlig pensionsuppräkning. Man tar ut ett förskott av den framtida pensionen för att på så sätt kunna räkna upp startpensionen, säger Pensionsmyndighetens chefaktuarie Erland Ekheden i en kommentar till rapporten”Högre startpension eller högre årliga pensionsomräkningar”.
Tanken med förskottsräntan är att den årliga uppräkningen ska ligga nära prisutvecklingen i samhället. Förskottsräntan för inkomstpensionen är i dag 1,6 procent. Det innebär att den årliga pensionsomräkningen i gengäld minskas med 1,6 procent. Utan förskottet skulle pensionsutbetalningarna öka över tid för att bli som högst sent i livet. Om förskottsräntan skulle vara lägre, skulle pensionerna öka snabbare år från år. Å andra sidan skulle startpensionen vara lägre.
Eftersom människor lever olika länge får förskottsräntan även betydelse för hur pensionerna fördelas mellan olika pensionärer.
– En förskottsränta leder till att de som lever längre än genomsnittet får en lägre livspension än om förskottsränta inte hade använts. Vid hög ålder blir effekten betydande och är ett skäl till att de allra äldsta pensionärerna, där de flesta är kvinnor, i genomsnitt har de lägsta pensionerna, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Dock gynnas kvinnor generellt sett av att pensionssystemet har könsneutrala livslängdsantaganden, påpekar Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten konstaterar att det inte finns något svar på vad som är exakt rätt nivå på förskottsräntan. Den nuvarande nivån på 1,6 procent sattes av flera olika anledningar:
- För att pension skulle ha en konstant köpkraft.
- För att människor bedömdes föredra en högre pension i början, framför en hög pension i slutet av livet.
- För att förskottet skulle bidra till en högre initial kompensationsgrad, det vill säga en mindre skillnad i inkomst vid övergången från yrkesliv till pensionsliv.
Samtidigt fanns då andra förutsättningar när det gäller sådant som medellivslängd, samhällsekonomi och inflation — och delvis andra värderingar. Det hörs i dag återkommande kritik för att pensionerna inte utvecklas i samma takt som lönerna.
Förskottsräntan handlar också om fördelningseffekter mellan olika grupper av pensionärer. Den nuvarande nivån på förskottsränta leder till en viss andel med låga inkomster bland äldre kvinnor. Dagens förskottsränta ökar också risken för sänkt pensionen vid de årliga omräkningarna.
– Pensionsmyndighetens slutsats är att det finns sakliga skäl för att förskottsräntan borde vara lägre. I rapporten lyfts även fram skäl för den nuvarande ordningen och det konstateras att det har stora konsekvenser att ändra nivån. Slutsatsen i rapporten är att det finns skäl för regeringen att utreda och överväga nuvarande nivå på förskottsräntan, säger Kristin Kirs.
För det fall en översyn resulterar i sänkt förskottsränta medför det en högre årlig uppräkning. Samtidigt skulle det behövas en engångssänkning av befintliga pensioner, konstaterar Pensionsmyndigheten. Sänkningen blir mindre för äldre pensionärer och mer större för yngre. En sänkning av pensionerna skulle kunna motverkas exempelvis genom en samtidig höjning av pensionsavgifterna.
Pensionsmyndigheten betonar dock att man inte har tagit ställning till om pensionsavgiften. Men ifall en avgiftshöjning blir aktuell bör förskottsräntans nivå analyseras och övervägas tillsammans med frågan om höjd avgift och utdelning ur buffertfonden, slår Pensionsmyndigheten fast.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.