Folksam meddelar att fler än var tredje yrkeschaufför kör för fort utanför skolor. Enligt Folksam är vägbulor den effektivaste åtgärden för att dämpa hastigheten.
Forskningsstudien som slutsatserna baseras på omfattar hastighetsmätningar av yrkestrafik dagtid i sju områden i Sverige från våren 2025 till våren 2026. Mätningarna genomfördes av MHF med laserinstrumentet ProLaser och radarutrustningen Bushnell. Studien kompletterar Trafikverkets ordinarie mätningar genom att fokusera på fordon i fri körning, utan påverkan av framförvarande fordon.
Vid skolor körde 37 procent av yrkeschaufförerna för fort, jämfört med 57 procent på liknande vägar utan skolor. Den genomsnittliga överträdelsen vid skolor var 4,8 kilometer i timmen, motsvarande 16 procent över hastighetsgränsen, vilket innebär en nästan dubbelt så hög risk för en dödsolycka.
Även grova fortkörningar var ovanligare vid skolor. För att räknas som en grov överträdelse ska fordonet köra i minst 10 kilometer i timmen över gällande hastighetsgräns. Enligt mätningarna gjorde 5 procent sig skyldiga till grov fortkörning vid skolor jämfört med 13 procent på övriga vägar. De grova överträdelser var däremot värre än på andra vägar. I genomsnitt var de grova överträdelserna 13,6 kilometer i timmen, motsvarande 45 procent över hastighetsgränsen, vilket innebär över tre gånger så hög risk för en dödsolycka.
– Det är positivt att färre kör för fort just vid skolor, men det gör inte bilden mindre allvarlig. De förare som ändå överskrider gränsen överskrider med en högre relativ hastighet än vid andra områden. Risken för dödsolyckor ökar dramatiskt i de hastigheter vi uppmätt, och det är oroande att vi ser den typen av överträdelser i våra skolmiljöer, säger Anders Kullgren, forskningschef på Folksam.
Budbilar och taxibilar tillhör de värsta fartsyndarna i skolmiljöer. Även fordon som är kopplade till trafiksäkerhet och vägservice, till exempel bärgningsbilar, sticker ut på ett negativt sätt.
– Det här handlar om fordon som dagligen kör i skolmiljöer, ofta under tidspress, och där arbetsgivaren har ett direkt ansvar för hur föraren kör. Vi tror att kunskap om problemet är en nyckel till att de här problemen kan adresseras och att vi undviker allvarliga skador och i värsta fall dödsfall, säger Anders Kullgren.
På 30-vägar utanför skolor mättes även om vägen hade en fysisk hastighetsdämpande åtgärd och i så fall vilken typ. Enligt undersökningen visade sig vägbulor vara klart mest effektiva. Där vägbulor fanns var andelen överträdelser bara 14 procent, jämfört med 37 procent på sträckor helt utan åtgärd. Flera andra fysiska åtgärder, som avsmalningar och upphöjda övergångsställen, verkar inte ge någon större dämpande effekt. Refuger, som ofta uppfattas som hastighetsdämpande, hade i mätningarna ingen effekt alls.
– Vägbulor är den enskilt mest effektiva fysiska åtgärden för att få ner hastigheten på 30-sträckor. Andra åtgärder såsom avsmalningar och refuger har däremot ingen dämpande effekt alls i våra mätningar. Här finns en tydlig åtgärd kommuner bör prioritera, säger Anders Kullgren.
Folksams slutsatser är att kommuner bör prioritera vägbulor framför andra fysiska åtgärder, särskilt utanför skolor. Riktade trafiksäkerhetsinsatser bör genomföras mot de branscher och fordonstyper som är överrepresenterade vid skolor och trafiksäkerhetskrav bör införas vid upphandling av transporter, menar Folksam. Folksam föreslår också att den tekniska användningen av stödsystem för hastighetsanpassning ska öka, exempelvis system som ger föraren feedback om gällande hastighetsgräns. Företag med yrkestrafik bör också ta ett större arbetsmiljöansvar som arbetsgivare och följa upp att lagstiftning och regler efterlevs vid resor och transporter, exempelvis via ISO 39001 eller FIA Road Safety Index.