Etikett: ISF

SD-riksdagsfråga: Hur ska vi öka kunskapen om pensionerna?

Posted on mars 27, 2024 by - Pension

Kommer regeringen att göra något för att öka kunskapen om pensionssystemet? Det undrar den riksdagsledamoten Daniel Persson (SD) i en riksdagsfråga till statsrådet Anna Tenje (M).

Daniel Persson konstaterar att en grundläggande tanke när det nuvarande svenska pensionssystemet drevs igenom var att människor själva skulle ta eget ansvar för sina pensioner.

Men trots att det förväntades att svenska folket skulle göra medvetna val under åren med förvärvsarbete, för att uppnå en så god pension som möjligt, är det tydligt att det finns en okunskap om pensionssystemet. Daniel Persson pekar i sin riksdagsfråga på att ISF-rapporten ”Att ta ansvar för sin pension” visar att många svenskar grundläggande kunskaper om hur pensionssystemet fungerar — trots att detta är en förutsättning för att människor ska kunna göra medvetna val inom pensionssystemet.

Han lyfter också fram att det krävs ekonomiska kunskaper och förmåga att fatta rationella långsiktiga beslut — något som många pensionssparare saknar.

Av rapporten från ISF framgår även att allt färre svenskar gör aktiva fondval. När premiepensionen infördes gjorde 67 procent av pensionsspararna aktiva fondval, medan i dag endast 47 procent av pensionsspararna med premiepension har gjort aktiva val.

Den fråga som han nu har formulerat till statsrådet Anna Tenje lyder: ”Avser statsrådet att vidta åtgärder för att öka kunskapen om pensionssystemet hos den svenska befolkningen?”

Den 27 mars besvarade statsrådet Anna Tenje riksdagsfrågan. I sitt svar understryker hon att  pensionen det redan i dag pågår ett omfattande arbete från Pensionsmyndighetens sida när det gäller att informera om pensionssystemet, och nämner även minPension.

— Pensionsmyndigheten arbetar kontinuerligt med att utveckla, utvärdera, förbättra och förenkla informationen om och kommunikationen kring pensionerna och pensionssystemet. Regeringen följer Pensionsmyndighetens arbete, heter det i slutklämmen i Anna Tenjes svar.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av riksdagsfrågan i sin helhet.


Ny ISF-rapport: Därför har vi svårt att göra medvetna pensionsval

Posted on november 15, 2023 by - Pension

Det finns en rad brister och begränsningar som gör det svårt för folk att göra de medvetna pensionsval som förutsätts i det svenska pensionssystemet, konstaterar ISF i en ny rapport.

Inspektionen för socialförsäkringen presenterade på onsdagen en rapport om kunskap, förutsägbarhet och valmöjligheter i det svenska pensionssystemet.

Av rapporten framgår att det är svårt att göra den typen av medvetna pensionsval som förutsätts i pensionssystemet. De olika valen handlar dels om hur mycket pension man tjänar in, dels om hur man fördelar, placerar och tar ut den intjänade pensionen.

Enligt ISF:s finns brister och begränsningar som gör det svårt att göra denna typ av medvetna pensionsval.

Det beror bland annat på att pensionssparare ofta har begränsade kunskaper om pensionssystemet, om sina pensioner och om ekonomi mer allmänt. Det finns också psykologiska mekanismer som gör att människor har svårt att göra långsiktigt kloka pensionsval.

Pensionerna påverkas också av faktorer som inte kan förutses, exempelvis den ekonomiska utvecklingen och olika politiska beslut. Människors valmöjligheter är också begränsade , bland annat när det gäller pensionsavsättningar och hur länge de arbetar.

— En medvetenhet om dessa brister behöver finnas med i pensionsdebatten. Bristerna beror delvis på hur det svenska pensionssystemet är utformat, och hur det har förändrats sedan det infördes. Men de avspeglar också mer grundläggande dilemman, till stor del politiska avvägningar, som alla pensionssystem behöver hantera. En viktig avvägning är den mellan individens och politikens ansvar för pensionerna. Men det krävs också avvägningar mellan inkomstskydd och grundskydd, mellan förutsägbarhet för dagens pensionssparare och handlingsfrihet för morgondagens politiker och väljare, och mellan olika synsätt på vad som är rättvisa pensioner, heter det i informationen från ISF.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


ISF inleder granskning av Pensionsmyndighetens styrning

Posted on december 14, 2022 by - Pension

Inspektionen för socialförsäkringen har beslutat att inleda en granskning av styrningen ”av och i Pensionsmyndigheten”.

Granskningen kommer att omfatta både regeringens styrning av myndigheten och hur myndigheten styrs internt.

Tanken är att undersökningen ska avse en längre tidsperiod — åren 2010—2022 — och att den ska belysa styrningen ur olika perspektiv.

Det framgår att det är ISF som har tagit initiativ till att inleda granskningen. ISF hänvisar i beslutet bland annat till att myndigheten under en längre tid har haft problem med långa handläggningstider inom bostadstillägget.

Resultatet av kartläggningen är tänkt att redovisas i november nästa år.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet att inleda granskningen.


Ny ISF-rapport: Löneväxling omfattar 5-9 miljarder kr per år

Posted on mars 31, 2022 by - Pension

Mellan 110 000 och 150 000 anställda med inkomster över intjänandetaket för allmän pension löneväxlar till tjänstepension varje månad, skriver Inspektionen för socialförsäkringen i en ny rapport.

Löneväxling till tjänstepension innebär att en anställd kommer överens med arbetsgivaren om att byta en del av sin bruttolön mot extra avsättningar till sin tjänstepension. Löneväxling kan innebära vissa skattemässiga fördelar för personer med inkomster över intjänandetaket för allmän pension, drygt 47 700 kr i månaden, men anses inte lämplig för personer med lägre inkomster.

Rapporten, som har tagits fram på uppdrag av regeringen, visar att löneväxlingen omfattar mellan 5 och 9 miljarder kronor årligen. Det stora intervallet beror på att det saknas offentlig statistik om löneväxling.

– Det är anmärkningsvärt att det inte finns någon officiell statistik över intjänade tjänstepensioner, eftersom tjänstepensionerna i praktiken är en viktig del av dagens pensionssystem, säger Eva-Lo Ighe, generaldirektör vid ISF, i en kommentar.

Enligt rapporten varierar löneväxlingen mellan olika grupper på arbetsmarknaden, främst beroende på att andelen högavlönade är olika stor i olika grupper. Totalt löneväxlar fler män än kvinnor och fler högutbildade än lågutbildade.

De flesta som löneväxlar är privatanställda tjänstemän. Bland anställda med löner över intjänandetaket är det också höga andelar regionanställda som löneväxlar.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av ISF:s rapport.


ISF får i uppdrag av regeringen att analysera löneväxlingen

Posted on september 16, 2021 by - Pension

Vem är det egentligen som löneväxlar i Sverige? Inspektionen för socialförsäkringen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en analys av förekomsten av löneväxling till tjänstepension.

Redan i regleringsbrevet för 2021 fick ISF i uppdrag att genomföra en förstudie om löneväxling.

Förstudien är nu klar, och utifrån resultatet av den menar regeringens att det finns möjligheter för ISF att genomföra en fördjupad studie av förekomsten av löneväxling till tjänstepension.

— Syftet med uppdraget är att ge regeringen ytterligare kunskap och underlag om de grupper av anställda som löneväxlar respektive inte löneväxlar till tjänstepension och vad som utmärker dem, heter det i informationen från regeringen.

ISF ska redovisa sitt uppdrag till socialdepartementet senast den 31 mars nästa år.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av ISF:s förstudie om löneväxling från den 31 mars i år.


Regeringen ska se över arbetsskadeförsäkringen och covid-19-smittan

Posted on mars 18, 2021 by - Allmänt

Regeringen meddelade på torsdagen att man ska utreda om covid-19 bör anses som arbetsskada i fler situationer än idag. Uppdraget att genomföra analysen har gått till Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Arbetsskadeförsäkringen kan ge ersättning om man blir sjuk eller skadad på jobbet. Sedan april 2020 omfattar arbetsskadeförsäkringen i vissa fall covid-19 som arbetsskada enligt socialförsäkringsbalken. En person som har smittats vid arbete i en sjukvårdsinrättning — eller i annat arbete där hon eller han har behandlat, vårdat eller tagit hand om personer, djur eller material som är smittförande — kan få rätt till förmåner inom arbetsskadeförsäk­ringen.

ISF ska nu se över om även fler situationer än i dag ska omfattas.

— Eftersom vi har en stor allmän spridning av covid-19 behövs en analys av om covid-19 bör anses som arbetsskada i fler situationer. Det är viktigt att analysera hur regelverket fungerar och vara beredd att göra nödvändiga justeringar, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en presskommentar.

Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 26 april i år.

ISF får i uppdrag att granska löneväxling till tjänstepension

Posted on december 28, 2020 by - Pension

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har fått i uppdrag att under nästa år genomföra en förstudie för att granska löneväxling till tjänstepension. Syftet är att senare kunna analysera effekterna av löneväxling till tjänstepension utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. 

Uppdraget som gäller löneväxling är ett av de tre nya uppdrag som regeringen har fattat beslut om. De två andra uppdragen gäller timschablon inom assistansersättningen och jämställdhetsintegrering.

– Regeringen ger nu tre nya uppdrag till ISF för att ytterligare främja effektivitet och rättssäkerhet i socialförsäkringen. Tillsammans med redan pågående uppdrag, bland annat att utvärdera reformen om reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning samt att genomföra en komparativ analys av tidig pensionering, kommer ISF att granska många viktiga delar av socialförsäkringen under 2021, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en kommentar.

Uppdraget som gäller analys av löneväxlingen ska redovisas till regeringen senast den 31 mars 2021.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av ISF:s regleringsbrev.


ISF: Pensionsmyndighetens telefonköer är ett allvarligt problem

Posted on december 2, 2020 by - Pension

En granskning av Pensionsmyndigheten utförd av ISF visar att personer som inte använder digitala tjänster riskerar att få sämre service än andra. Enligt ISF:s undersökning är tillgängligheten och utbudet i alternativa kanaler begränsat. ISF ser också allvarligt på att det har visat sig vara svårt att komma i kontakt med Pensionsmyndigheten per telefon på grund av långa svarstider.  

Visst är det bra att myndigheter satsar på digitalisering. Men hur lätt är det för medborgare som inte använder digitala tjänster att ta del av myndigheternas tjänster?

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har undersökt vilka kontaktvägar som finns med Pensionsmyndigheten för dem som inte använder myndighetens digitala kanaler och tjänster. Är det möjligt att hitta pensionsinformation, planera för sin pensionering och sköta sina pensionsärenden?

Trots att Pensionsmyndigheten säger sig vara medveten om att många pensionärer och pensionssparare inte använder myndighetens webbtjänster, och  har ambitionen att ingen ska lämnas utanför, visar ISF:s granskning att tillgängligheten är begränsad på flera sätt för de människor som inte är digitala.

Pensionssparare som inte använder e‑legitimation har också svårt att få en överblick över sin framtida pension och planera för sin pensionering, konstaterar ISF. Detta beror på att prognostjänsten Min Pension kräver inloggning med e-legitimation. Därför finns en risk att personer som inte har e-legitimation gör mindre medvetna val inför sin pensionering.

En av slutsatserna i rapporten är att många människor har behov av myndighetskontakter som inte är digitala. Därför behövs kontaktvägar och möjlighet till personlig hjälp vid sidan av webbtjänsterna, skriver ISF i rapporten.

En av de saker som ISF trycker på extra starkt är att Pensionsmyndighetens kundservice periodvis har haft stora problem med långa telefonköer.

— Det är allvarligt, eftersom telefon är det vanligaste sättet att komma i kontakt med myndigheten för de som inte använder digitala kontakter, skriver ISF i en debattartikel i Dagens Nyheter i dag på morgonen.

— Pensionsmyndigheten måste se till att det finns fungerande kontaktvägar för dem som inte är digitala. och ha en beredskap för att snabbt åtgärda långa svarstider och andra problem i tillgängligheten, heter det också i debattartikeln som har undertecknats av generaldirektör Eva-Lo Ighe och utredaren Per Gustafson.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


ISF ska utreda lösningar för ”Arne-pension” i andra länder

Posted on november 20, 2020 by - Pension

Regeringen meddelar att Inspektionen för socialförsäkringen har fått i uppdrag att genomföra en internationell utblick med en översikt kring hur personer i andra jämförbara länder kan gå i tidig pension — det som i Danmark har kallats för ”Arne-pension”.

– Med en ökad andel äldre i befolkningen behöver många av oss arbeta längre för att finansiera vår gemensamma välfärd. Det finns dock personer som inte kan eller orkar jobba ytterligare, exempelvis till följd av fysiskt krävande arbetsuppgifter. Uppdraget till ISF ska fördjupa kunskapen om hur tidig pensionering möjliggörs i andra länder, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en kommentar.

Enligt regeringsuppdraget ska myndigheten jämföra vilka effekter och drivkrafter som uppstår i de olika systemen. ISF ska även välja ut några exempel och analysera dess effekter och analysera dem i relation till det svenska pensionssystemet.

Uppdraget kan sägas ha koppling till förslaget på den danska så kallade ”Arne-pensionen”. Enligt ett regeringsförslag i Danmark ska en person som fyllt 61 år och har arbetat i minst 44 år ha rätt att lyfta sin folkpension tre år tidigare än den ordinarie danska pensionsåldern.

ISF ska redovisa uppdraget till Socialdepartementet senast den 30 juni nästa år.

Här kan du ta del av utredningsuppdraget från regeringen, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Pensionsmyndigheten avfärdar flera tunga förslag från premiepensionsutredaren

Posted on februari 11, 2020 by - Pension

Pensionsmyndigheten avfärdar flera av de tunga förslagen i utredningen om “ett bättre premiepensionssystem” som den särskilde utredaren Mikael Westberg lämnade i december. Bland annat tillbakavisar man förslaget att ge Sjunde AP-fonden ansvaret för valarkitekturen.

Den här veckan ska remissvaren på premiepensionsutredningen vara inlämnade.

Flera tunga remissinstanser har redan lämnat sina remissyttranden, däribland Pensionsmyndigheten.

Utredaren har bland annat föreslagit att Sjunde AP-fonden blir ny ansvarig myndighet för premiepensionssystemet.

Men i sitt remissvar avfärdar Pensionsmyndigheten alltså detta helt och hållet:

“Att en annan myndighet skulle kravställa valarkitekturen skulle bli både ineffektivt och dyrare och dessutom riskera att ge en sämre slutprodukt. Ansvaret ska samlas hos Pensionsmyndigheten, eftersom det vore olyckligt om ansvaret för valmiljön splittrades på två olika myndigheter. Den nya myndigheten bör inte heller avtala om krav på fondhandel och fondinformation, eftersom det avsevärt skulle försämra förutsättningarna för Pensionsmyndigheten att sköta det operativa ansvaret för fondhandel och fondinformation”, skriver Pensionsmyndigheten.

Myndigheten avstyrker även förslaget om att den nya myndigheten i lag ges uppdraget om att ansvara för hela kapitalförvaltningen i traditionella försäkringar.

“Några samordningsvinster med att flytta kapitalförvaltningen till den nya myndigheten kommer inte att uppstå, vilket utredningen hävdar. Pensionsmyndigheten måste behålla samma kompetens och resurser som tidigare inom kapitalförvaltning för att uppfylla sitt uppdrag. Pensionsmyndigheten avstyrker också förslaget om att den nya myndigheten inte ska stå under Finansinspektionens tillsyn”.

Pensionsmyndigheten stöder däremot förslaget om att dela upp förvaltningen i en sparandefas och utbetalningsfas. Men myndigheten anser i likhet med bland andra Inspektionen för socialförsäkringen att det då behövs ett separat avkastningsmål för utbetalningstiden.

“Det saknas förutsättningar idag för att uppnå målet om låg volatilitet under utbetalningstiden, då 80 procent av pensionärerna valt att ligga kvar i fondförsäkring med en relativt hög genomsnittlig risk i sina placeringar”.

Pensionsmyndigheten skriver också att det redan nu står klart tidpunkten för ikraftträdande behöver senareläggas. Särskilt vad gäller valarkitekturen, som enligt myndigheten bör samordnas med nya upphandlade fondtorget.

Nu är Pensionsmyndigheten långt ifrån ensam i sin kritik när det gäller Sjunde AP-fondens nya roll. En rad olika remissinstanser av dem som redan har lämnat in synpunkter, framför kritik mot förslaget att låta AP7 ansvara för upphandlingen av fonder till det nya fondtorget. Kritiken riktar in sig på att AP7 redan ansvarar för det dominerande statliga förvalsalternativet i fondtorget.

“Det skulle uppstå en intressekonflikt om AP7 ska välja ut konkurrenter till sig själv”, skriver bland andra Swedish House of Finance.

Inspektionen för socialförsäkringen skriver att förslaget att låta AP7 genomföra upphandlingen kräver ytterligare överväganden i lagstiftningsprocessen. ISF anser för övrigt att ett premiepensionssystem utan fondtorg och individuella fondval vore att föredra.

“Starka skäl talar för att avskaffa fondtorget och att begränsa pensionssparares val till ett mindre antal risknivåer. Till exempel finns redan redan tre riskprofiler i Sjunde AP-fondens utbud”, skriver ISF.

Landets pensionärsorganisationer vill gå ännu längre och avskaffa hela premiepensionssystemet. I likhet med bland andra LO vill pensionärsorganisationerna att premiepensionsmedlen istället överförs till inkomstpensionen.

Här kan du ta del av Pensionsmyndighetens remissvar, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


ISF-rapport: De svagaste grupperna saknar tjänstepension

Posted on september 5, 2018 by - Pension

De mest resurssvaga grupperna i samhället får inga avsättningar till tjänstepension. Det framgår av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, där man har granskat hur stor andel av anställda och egenföretagare som har tjänstepension.

I rapporten, som delvis har tagits fram på uppdrag av regeringen, konstaterar ISF att de allra flesta anställda får tjänstepensionsavsättningar av sina arbetsgivare. Enligt ISF:s undersökning handlar det om drygt 96 procent av alla anställda i åldrarna 25–64 år. Andelen har varit ganska konstant sedan början av 2000-talet. De 4 procent som inte får avsättningar är framför allt anställda i småföretag.

Dock är det många företagare som inte några pensionsavsättningar. Bland enskilda näringsidkare är det så låg andel som 37 procent som gör avsättningar till pension. Andelen företagare som gör egna pensions­avsättningar genom sina företag har också minskat över tid.

Vissa grupper är tydligt överrepresenterade bland de som inte får avsätt­ningar till tjänstepension, både bland anställda och företagare. Utrikes födda, i synnerhet personer som invandrat de senaste åren, är en sådan grupp. Andra grupper är låg­inkomsttagare och personer med svag förankring på arbetsmarknaden.

– Detta är grupper som riskerar att få låga pensioner redan i det allmänna pensionssystemet. ISF:s analys visar dessutom att relativt många i dessa grupper inte tjänar in tjänstepension, säger Per Gustafson, projektledare, i en presskommentar.

Här kan du ta del av ISF:s rapport. 

”Små skillnader i pensionsålder mellan kvinnor och män”

Posted on maj 16, 2018 by - Pension

Visserligen lämnar kvinnor arbetslivet tidigt i något högre utsträckning än män. Men den viktigaste orsaken till att kvinnor har lägre pension än män är löneskillnader och att fler kvinnor arbetar deltid. Den slutsatsen drar Inspektionen för socialförsäkringen i en färsk rapport. 

Inspektionen för socialförsäkringen har på uppdrag av regeringen undersökt vilka skillnader som finns mellan kvinnor och män och mellan olika grupper på arbetsmarknaden när det gäller tidpunkten – och på vilket sätt – de lämnar arbetsmarknaden.

En slutsats är att kvinnor utträder tidigt från arbetslivet i något större utsträckning än män, vilket leder till något lägre pensioner. Men de viktigaste förklaringarna till att det finns ett pensionsgap mellan kvinnor och män är inte detta. Istället är huvudförklaringen att det löneskillnader mellan män och kvinnor och att fler kvinnor än män arbetar deltid.

En hög andel tidiga utträden från arbetsmarknaden är ofta sammankopplat med yrken som är mansdominerade, är fysiskt tunga, och som ofta har lägre krav på utbildning.

Den vanligaste vägen ut ur arbetslivet för 60 års ålder är sjukskrivning. Tjänstepension är den vanligaste vägen ur arbetslivet efter 60 års ålder. Även arbetslöshets­för­säkringen är en ganska vanlig permanent väg ut ur arbetslivet, särskilt bland män.

Här kan du läsa hela rapporten från ISF

SNS-seminarium: ”Dröjer 150 år tills vi får jämställda pensioner”

Posted on november 27, 2017 by - Pension

Med nuvarande förändringstakt dröjer det 150 år innan det blir helt jämställda pensioner för män och kvinnor. Det framgår av en studie som presenteras i dag på ett seminarium av SNS. Skillnaden i pension beror framförallt i första hand på skillnaden livsinkomst mellan män och kvinnor.  

I dag genomför SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – ett seminarium som bland annat tar upp bakgrunden till skillnaden mellan mäns och kvinnors pension. 

Seminariet modereras av Annika Creutzer, ekonomijournalist och privatekonomisk expert. I diskussionspanelen finns Gabriella Sjögren Lindquist, forskare vid Inspektionen för socialförsäkringen, Karin Lidman, Chef Produkt & Erbjudande på Nordea Liv & Pension samt Martin Linder, förbundsordförande i Unionen och ordförande för PTK. 

En utgångspunkt för seminariet är en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen som publicerades tidigare i år.  

Av rapporten framgår – kanske inte helt överraskande – att skillnad i nivån på pension beror främst på inkomstskillnader under det totala arbetslivet. Skillnaden härrör i första hand från tjänstepensionen, inte från den allmänna pensionen. 

– Skillnaderna i pension återspeglar det ojämställda arbetslivet, och så länge det består kommer könsskillnaderna i pension att göra det. Utan pensionssystemets grundskydd i form av garanti- och efterlevandepensionen samt äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg skulle situationen för äldre kvinnor vara ännu sämre. Samtidigt överför och cementerar tjänstepensionerna inkomstskillnader från arbetslivet till pensionen, sägs det bland annat i ISF-rapporten.

Några av de utmaningar som lyfts fram i rapporten är att personer utan förankring på arbetsmarknaden riskerar att hamna i en utsatt situation som pensionärer. En annan utmaning är flexpensionen i tjänstepensionsavtalen, som ökar möjligheten att gå i tidig ålderspension.

Här kan du ta del av hela rapporten från ISF. 

ISF: Männens premiepension efter pensionsdagen växer snabbare

Posted on november 14, 2017 by - Pension

Män har högre avkastning än kvinnor på sin premiepension. Det konstateras i en analys av Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. En bakgrund är att kvinnor i högre utsträckning än män väljer en traditionell försäkring för premiepensionen i samband med pensionsdagen. 

Män har i genomsnitt högre premiepension än kvinnor.

Visserligen är det så att kapitalavkastningen förklarar en mycket liten del av skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga premiepensioner. I stället är det inkomstskillnaderna under arbetslivet som står för nästan hela könsskillnaden. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen som  har genomfört en analys på uppdrag av regeringen.

Men med detta sagt, kan man ändå konstatera att kvinnors premiepensioner utvecklas sämre än männens under tiden som de är pensionärer. Den skillnaden kan också förväntas spela en större roll för spridningen i premiepensioner än i dag.

– Vi har följt de första årskullarna som tog ut premiepensionen i början av 2000-talet och undersökt hur deras premiepensioner har utvecklats under tiden som de har varit pensionärer. Vi finner då att männens premiepensioner har utvecklats bättre än kvinnornas. Det beror på att männen som har placerat sin premiepension i fondförsäkringar har lyckats bättre med sina placeringar än kvinnorna, säger Gabriella Sjögren Lindquist, projektledare för studien, i en presskommentar.

De som valde att placera sin premiepension i en traditionell försäkring när de gick i pension har fått en sämre utveckling än de som valde att låta premiepensionen ligga kvar i fondförsäkring. Bland de som valde en fond­försäkring fick de som valde fonder med hög risk en bättre utveckling av premiepensionen än andra.

Dock dämpas den framtida inkomstspridningen av att majoriteten av alla unga sparare ligger kvar i förvalet AP7 Såfan när de blir äldre. 

ISF noterar att män väljer efterlevandeskydd för sin partner i större utsträckning än kvinnor. Det leder till att könsskillnaden minskar. Även överföringar av premiepensionsrätter mellan män och kvinnor minskar könsskillnaden i premiepensionen något.

ISF: Blanketternas utformning styr tidsbegränsade uttag av pension

Posted on februari 1, 2017 by - Pension

Vad påverkar hur du tar ut din pension? En färsk rapport från Inspektionen för socialförsäkringen visar att blanketternas och pensionsinformationens utformning har står betydelse för vilka val som blivande pensionärer gör för sin pension.

Inspektionen för socialförsäkringen har bland annat undersökt i vilken mån blivande pensionärer påverkas att ta ut tidsbegränsad pension. 

Slutsatsen är att informationen från pensionsbolag inför pensionen har stor betydelse. 

När möjligheten att göra ett femårigt uttagsval lyftes fram i ett brev till blivande kommunala pensionärer, ledde det till en dryg fördubbling av de femåriga utbetalningarna. När informationen istället lyfte fram möjligheten att göra ett tioårigt uttagsval ökade andelen som valde just tio års utbetalningstid. 

ISF påpekar därför i sin rapport fram att tjänstepensionsbolagen och arbetsmarknadens parter har ett mycket stort ansvar när de utformar information och blanketter till de blivande pensionärerna.

– Tidsbegränsade tjänstepensioner har fördelar som till exempel att de möjliggör en anpassning av konsumtionen vid övergången från arbetslivet till livet som pensionär. Det finns dock en risk att vissa grupper använder upp en för stor del av pensionskapitalet under den första tiden som pensionär, säger i ett pressmeddelande Daniel Hallberg som är en av författarna till rapporten.

Uttagsvalen har följdverkningar på andra inkomster – och även på statens budget. Förvärvsinkomsterna, och därmed skatteinkomsterna, minskar under tiden när den tidsbegränsade pensionen betalas ut. Bostadstillägget ökar och en förklaring till det är minskade inkomster från förvärvsarbete.