Etikett: Ole Settergren

Pensionsmyndigheten: Inkomstpensionen ökar 1 % nästa år

Posted on oktober 26, 2023 by - Pension

I januasri 2024 ökar inkomstpensionen med 1 procent, rapporterar Pensionsmyndigheten i en rapport till regeringen. Redovisningen visar också att fler svenskar får garantipension nästa år. I och med att garantipensionen följer prisutvecklingen höjs den mer än inkomstpensionen; hela 9,1 procent 2024.

Ökningen av inkomst- och tilläggspensionen 2024 blir lägre än i år då inkomst- och tilläggspensionen ökade med 3,0 procent.

— Inkomstpensionens utveckling ska vara i takt med inkomstutvecklingen i samhället. När inkomstpensionen beräknas förstärks den i början av utbetalningen med ett förskott på 1,6 procent. Förskottet dras sedan av från inkomstutvecklingen vid varje årlig omräkning av inkomstpensionen. Eftersom inkomsterna i snitt ökade med 2,6 procent 2023 blir ökningen av inkomstpensionen 1 procent, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Först i december när premiepensionens utveckling blir känd går det att säga hur hela den allmänna pensionen utvecklas 2024.

Pensionmyndigheten påpekar att de flesta garantipensionärer både har inkomstpension och garantipension. Den samlade höjningen av den allmänna pensionen, exklusive premiepensionen, blir därmed mellan 1,0 och 9,1 procent.

Skälet till att antalet garantipensionärer ökar nästa år är den stora skillnaden mellan höjningen av garantipensionen och höjningen av inkomstpensionen. Totalt väntas antalet pensionärer som får garantipension öka nästa år med cirka 190 000.

— Gränsen för att få garantipension flyttas när prisbasbeloppet stiger vilket tillsammans med riksdagens beslut om höjningar av garantipensionen, leder till att det idag är fler som får garantipension än som inte får det, säger Ole Settergren.

12,5 miljarder kronor denna vecka till svenska folkets premiepension

Posted on maj 3, 2023 by - Pension

På fredag denna vecka startar insättningar av totalt 12,5 miljarder kronor till pensionsspararnas och pensionärernas premiepensionskonton, meddelar Pensionsmyndigheten.

Det handlar om återbetalad fondrabatt samt arvsvinster som sätts in på premiepensionskontona, samtidigt som också premiepensionsavgifterna dras från kontona.

Återbetalningen av fondrabatterna beror på att fondbolagen rabatterar sina fondavgifter för att få delta på premiepensionens fondtorg, och den rabatten betalas in en gång per år till sparare och pensionärer. För pengarna köps fler fondandelar till spararnas premiepensionskonton.

Den kapitalviktade fondavgiften var i genomsnitt 0,13 procent av förvaltat kapital 2022. Utan fondtorgets rabatt hade den genomsnittliga kapitalviktade avgiften istället varit 0,45 procent, påpekar Pensionsmyndigheten.

— Premiepensionssparare och pensionärer får tillbaka 12 500 miljoner kronor i rabatter och arvsvinster. Beloppet har påverkats negativt på grund av börsens utveckling under 2022. Men totalt sett har insättningarna ökat tack vare att fler har tjänat in premiepension under längre tid, säger Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en kommentar.

Handeln med nya fondandelar för pengarna som placeras på pensionsspararnas premiepensionskonton startar på måndag och avslutas för de allra flesta den 10 maj. Under tiden handeln pågår köas fondbyten. Fondbyten som beställs efter 4 maj genomförs efter att handeln med nya fondandelar har avslutats.

Arvsvinsterna uppgår till 6,7 miljarder kronor. Det handlar om pengar från personer som avled under förra året och nu fördelas till övriga sparare och pensionärer. Arvsvinsten har ökat jämfört med föregående år, främst beroende på att fler har premiepension och att det rör sig om större belopp än tidigare.

Den avgift som samtidigt tas ut från premiepensionen uppgår till 441 miljoner kronor 2023, vilket i genomsnitt motsvarar 0,02 procent eller 54 kronor per person under 2023. Maximal avgift är 100 kronor per sparare.

Pensionsmyndigheten: Grundskyddet i pensionssystemet är för krångligt!

Posted on december 7, 2022 by - Pension

Förmånerna i grundskyddet i den allmänna pensionen är svåra att förstå för pensionärerna och skulle behöva utredas. Det slutsatsen drar Pensionsmyndigheten i anslutning till sin rapport ”Alternativ för ett enklare grundskydd” som presenterades på onsdagen. 

Rapporten ingår i Pensionsmyndighetens ”vägvalsserie” som beskriver olika typer av vägval när det gäller vårt allmänna pensionssystem.

Enligt Pensionsmyndigheten kan det faktum att förmånerna i grundskyddet är svåra att förstå leda till att pensionärer riskerar att få fel belopp eller inte få del av dem alls. Myndigheten menar också att målet för grundskyddet är oklart.

I rapporten beskrivs olika vägar för att förenkla systemet. Myndigheten menar också att det bör tillsättas en statlig utredning för att analysera grundskyddet.

— Syftet med de olika förmånerna är delvis oklara och delvis motstridiga. Pensionsmyndigheten ifrågasätter om reglerna idag är ändamålsenliga, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

I dag finns fyra förmåner för grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet;  garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

  • Garantipensionen ger en utfyllnad till den inkomstgrundade pensionen upp till en viss nivå för de som har låg eller ingen egen inkomstgrundad allmän pension.
  • Bostadstillägget är ett skattefritt tillägg för den som har låg pension, hela ekonomin tas med i beräkningen.
  • Det särskilda bostadstillägget är tänkt för personer med särskilt höga boendekostnader.
  • Äldreförsörjningsstödet finns till för personer som inte har rätt till full garantipension och fungerar som ett yttersta skyddsnät som säkerställer en skälig levnadsnivå för alla äldre.
  • Inkomstpensionstillägget sägs ha införts med motiveringen att öka respektavståndet, det vill säga skillnaden i pensionsinkomst för den som har arbetat och den som inte har arbetat ett helt yrkesliv.

Pensionsmyndigheten pekar på att konstruktionen med dessa olika delar är svåra att förstå. De har också införts vid olika tillfällen med olika syften och regelverken för vem som omfattas av grundskydden skiljer sig åt. Pensionsmyndigheten framhåller också att det inkomstpensionstillägg som infördes 2021 står i konflikt med grundskyddets och det inkomstgrundade pensionssystemets logik.

— Dagens grundskydd har ärvts och byggts på under många år. Som det nu är konstruerat ger det i närmast intrycket av ett lapptäcke. Det har inte heller gjorts någon samlad analys och bedömning av mål och hur de olika delarna samverkar. Om syftet med grundskyddet är att så effektivt som möjligt motverka ekonomisk utsatthet så är dagens grundskydd vare sig enkelt, träffsäkert eller ekonomiskt, säger Ole Settergren.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


48 miljarder kr betalas in denna vecka till premiepensionen

Posted on december 5, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelar att de intjänade premiepensionsrätterna nu sätts in på pensionsspararnas konton, med start på fredag denna vecka. Årets insättning är knappt 48 miljarder kronor.

Insättningen avser pensionsavsättningen för inkomståret 2021 plus ränta motsvarande i genomsnitt 8 167 kronor per sparare. Den maximala insättningen är på 12 924 kronor. För pengarna som placeras på pensionsspararnas konton köps nya fondandelar med start på måndag den 12 december. Den som vill kan ändra sitt fondval på pensionsmyndigheten.se. Fondbyten som begärs efter torsdag den 8 december klockan 23.59 genomförs när pensionsrättshandeln är avslutad, tidigast onsdagen den 14 december.

Myndigheten konstaterar också att det under året har betalats in cirka 307 miljarder kronor för inkomstpensionen, i genomsnitt 51 500 kronor per person. Maximal insättning till inkomstpensionen var 81 840 kronor för inkomstår 2021 då den högsta pensionsgrundande inkomsten var 511 500 kronor.

Till det kommer att landets arbetsgivare betalar in cirka 240 miljarder kronor i tjänstepensionspremier till de anställda. Pensionsmyndigheten summerar därmed årets totala pensionsrättsinsättning  till 595 miljarder kronor.

— Vanliga löntagare avstod förra året omkring 22 procent av sin lön för att i stället få ut pengarna i framtiden i form av pension, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en kommentar.

Av de 22 procenten på lönesumman avser 18,5 procentenheter till den allmänna pensionen, varav 2,5 procentenheter går till premiepensionen.

— Den som tidigare har gjort fondval kan passa på att se över sitt val genom att logga in på pensionsmyndigheten.se. Har man inte gjort något val så sätts pengarna in på AP7 Såfa, en portfölj specialanpassad för premiepensionssparandet och med en risknivå som tar hänsyn till din ålder, säger Rasmus Bjälkeson som är chef för fondhandelsenheten på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten påpekar att inte alla svenskar omfattas av tjänstepensionen som betalas in av arbetsgivarna. Cirka nio av tio anställda har en tjänstepension utöver den allmänna pensionen, vilket alltså innebär att en av tio anställda saknar tjänstepension. Inte heller egenföretagare omfattas av den avtalade tjänstepensionen.

— Den som är företagare med enskild firma eller aktiebolag kan behöva kompensera för utebliven tjänstepension. Detsamma gäller den som har en arbetsgivare som inte gör inbetalningar till en tjänstepension för sina anställda. Genom att göra en pensionsprognos på pensionsmyndigheten.se så kan du få ett bra underlag för beslut kopplade till ekonomi och pension, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten: Under nästa år ökar inkomstpensionen med 3 %

Posted on oktober 18, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelade på tisdagen att inkomstpensionen från och med januari nästa år ökar med 3,0 procent. 

Myndigheten påpekar att detta är en större höjning än i år då inkomst- och tilläggspensionen ökade med 2,5 procent.

— Inkomstpensionens utveckling ska vara i takt med inkomstutvecklingen i samhället. När inkomstpensionen beräknas ges ett förskott på tillväxten med 1,6 procent. Förskottet dras av från inkomstutvecklingen vid varje årlig omräkning av inkomstpensionen. Eftersom inkomsterna i snitt ökade med 4,6 procent 2022 blir ökningen av inkomstpensionen 3 procent, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Garantipensionen som följer prisutvecklingen höjs med 8,7 procent motsvarande höjningen av prisbasbeloppet.

Uppräkningen av garantipensionen till följd av den höga inflationstakten beskrivs av Pensionsmyndigheten som den högsta någonsin.

— Som mest höjs garantipensionen med 8,7 procent. Men eftersom de flesta garantipensionärer har både inkomstpension och garantipension blir höjningen för dessa mellan 3,0 och 8,7 procent, säger Ole Settergren.

Höjningarna av pensionerna påverkar sammantaget cirka 2,5 miljoner pensionärer. Av dessa har cirka 1,3 miljoner pensionärer inkomst- och/eller tilläggspension utan inslag av garantipension eller bostadstillägg. Cirka 720 000 pensionärer som både har inkomstpension och garantipension får en förändring av denna delen av pensionen som ligger mellan 3,0 och 8,7 procent medan cirka 280 000 garantipensionärer med ingen eller låg inkomstpension får 8,7 procent i ökad allmän pension.

Utöver inkomstpension och garantipension omfattar det allmänna pensionssystemet även premiepension. Premiepensionens omräkning beror på premiepensionsfondernas utveckling fram till december.

Garantipensionen påverkas bland annat av prisbasbeloppet som höjs från 48 300 kronor 2022 till 52 500 kronor 2023, motsvarande en höjning med 8,7 procent.

Inkomstbasbeloppet höjs från 71 000 kronor 2022 till 74 300 kronor 2023, en höjning med 4,6 procent. Höjningen speglar förändringen i genomsnittsinkomst mellan år 2021 och 2022.

Pensionsmyndigheten: Därför finns det fattiga pensionärer i Sverige

Posted on maj 9, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten har tagit fram en ny rapport om bakgrunden till att det finns pensionärer med låga inkomster: ”Varför finns det fattiga pensionärer – vilka är de och hur kan de bli färre?”. Enligt rapporten är andelen absolut fattiga pensionärer i Sverige lägre än i alla andra EU-länder, och andelen av pensionärerna som är relativt fattiga är lika stor som bland den övriga befolkningen i Sverige.

Av rapporten framgår att andelen absolut fattiga personer i åldersgruppen 65 år och uppåt är 1,3 procent i Sverige, vilket enligt Pensionsmyndigheten är lägst i EU. Andelen relativt fattiga personer i Sverige är lika stor i åldersgruppen över 65 år som i åldersgruppen 20–64 år, nämligen 13 procent.

— Pensionärer i Sverige är generellt sett och i en europeisk jämförelse inte fattiga. Men dagens mått på fattigdom är trubbigt och återspeglar inte pensionärernas faktiska levnadsförhållanden, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en kommentar.

Pensionsmyndigheten konstaterar i rapporten att det relativa fattigdomsmåttet kan vara missvisande. Exempelvis skulle andelen relativt fattiga pensionärer i Sverige minska om pensionärer med låg inkomst flyttade till dyrare bostäder eftersom en dyrare bostad skulle ge rätt till till ökat bostadstillägg vilket skulle ta dem över gränsen för relativ fattigdom. Samtidigt skulle deras samlade ekonomi försämras eftersom bostadsstödet inte täcker hela den ökade kostnaden för boendet.

— Det är bekymmersamt att dagens relativa mått på fattigdom inte alltid identifierar grupperna med mest ansträngd ekonomi. Det begränsar även hur pass träffsäkert man kan utforma åtgärder för att minska fattigdomen, säger Ole Settergren.

I rapporten listar Pensionsmyndigheten åtgärder som kan minska den relativa fattigdomen, så som den mäts i dag, bland pensionärerna. Man har räknat på fyra olika förändringar i pensionssystemets grundskydd:

  1. Alla får maximal boendekostnad i bostadstillägg; 7 500 kronor per månad.
  2. Förmögenhetstillägget inom bostadstillägget tas bort.
  3. Alla som kan få bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd också faktiskt får det.
  4. Alla automatiskt får 40 bosättningsår i garantipension oavsett hur länge de har bott i Sverige.

– Pensionsmyndigheten tar inte ställning till om någon av de ändringar som analyseras i rapporten bör genomföras. Men vår slutsats är att även om alla fyra åtgärder genomförs så skulle det fortfarande finnas relativt fattiga pensionärer i Sverige, säger Ole Settergren.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens rapport.


1 200 miljarder kronor! Så stort är överskottet i pensionssystemet

Posted on februari 8, 2022 by - Pension

Överskottet i inkomstpensionssystemet är större än förväntat, meddelade Pensionsmyndigheten på tisdagen i sin prognos till regeringen. Vid årsskiftet uppgick överskottet till hela 1 200 miljarder kronor!

Pensionsmyndigheten lämnar årligen en prognosen till regeringen med bland annat information om balansen i det allmänna pensionssystemet. Av den senaste prognosen framgår att  överskottet i inkomstpensionssystemet har ökat med 395 miljarder kronor jämfört med förra årsskiftet, till drygt 1 200 miljarder kronor.

— Överskottet är betydligt större än vad vi har prognosticerat i tidigare framskrivningar. Det beror på högre avkastning hos AP-fonderna än väntat. Men det högre överskottet beror också på att pensionsavgifterna i framtiden väntas ligga längre i systemet innan de betalas ut som pension, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en kommentar.

Pensionssystemets tillgångar består dels av nuvärdet av framtida avgifter, dels av tillgångarna i AP-fond 1–4 och 6. Sammanlagt beräknas dessa tillgångar vara 12 procent större än pensionsskulden. Detta innebär att balanstalet är 1,12 för 2023.

I februari publicerar Pensionsmyndighetens sin årsredovisning med ytterligare information om pensionssystemets finansiella ställning.

Så ökade överskottet i inkomstpensionssystemet under 2021
2021-12-31 (miljarder kronor) 2020-12-31 (miljarder kronor)
Tillgångar i buffert-AP-fonderna 2 004 1 696
”Avgiftstillgång” 9 188 8 893
Pensionsskulden -9 991 -9 783
Överskott 1 201 806

Men hallå, var är gasen? Tillgångarna i det allmänna inkomstpensionssystemet har ökat mer än Pensionsmyndigheten tidigare har trott. 

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens budgetunderlag.


Pensionsmyndigheten: Vad ska vi göra av vårt pensionsöverskott?

Posted on december 10, 2021 by - Pension

Den svenska inkomstpensionen har nu ett överskott på sammanlagt 800 miljarder kronor. Men vad ska vi göra av överskottet egentligen? Den frågan väcker Pensionsmyndigheten i en färsk rapport i ämnet. 

Än har det svenska allmänna pensionssystemet ingen gas.

När tillgångarna i inkomstpensionssystemet är lägre än skulderna så sänks omräkningen av inkomstpensionerna. Bromsen slår till.

Men när tillgångarna är högre än skulderna sker ingen utdelning över överskottet.

En statlig utredning om frågan genomfördes år 2004, men hittills har den inte resulterat i några beslut.

I dag finns ett överskott på över 800 miljarder kronor i inkomstpensionssystemet. Balanstalet är i nu på 1,08 och har varit högre än 1,0 sedan år 2015.

I en ny rapport lyfter Pensionsmyndigheten frågan. Pensionsmyndigheten menar i rapporten bland annat att frågan om inkomstpensionssystemets eventuella skuld gentemot staten bör fastställas, och att det är rimligt — om än inte helt självklart — att ett utdelningsbart överskott ska anses tillhöra pensionssystemet.

– Balanseringen som träder in när skulder överstiger tillgångar i inkomstpensionen brukar kallas bromsen. Men pensionssystemet saknar regler för vad som ska ske med ett överskott – utöver att ha funktionen att minska risken för negativ balansering. Under årens lopp har en buffert byggts upp. Därför kan det vara nyttigt att diskutera om bufferten ska minska och i sådana fall hur, när och till vem överskottet ska fördelas. Inte minst mot bakgrunden av den diskussion om låga pensioner och avgiftshöjning som förs, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en kommentar till rapporten.

Rapporten presenterades vid ett webbsänt seminarium på fredagsmorgonen. I paneldiskussionen i anslutning till presentationen deltog SPF Seniorernas sakkunniga på pensioner Anna Eriksson, SEB:s  chefsekonom Jens Magnusson och Första AP-fondens chef för ägaransvar Ossian Ekdahl.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


I helgen får vi ytterligare 45,4 Mdr kr på våra premiepensionskonton

Posted on december 1, 2021 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelar att nu i helgen sker den årliga insättningen av intjänade premiepensionsrätter på pensionsspararnas konton. I år uppgår insättningen till 45,4 miljarder kronor.

Pengarna sätts in med start fredag kväll. Insättningen motsvarar ett genomsnitt på 7 906 kronor per sparare.

Myndigheten påpekar också att det under året har betalats in pengar för pensionens övriga delar. För inkomstpensionen handlar det om cirka 294 miljarder kronor, medanarbetsgivare har betalat cirka 246 miljarder kronor i tjänstepensionspremier. Årets totala pensionsrättsinsättning blir därmed 585,4 miljarder kronor, har Pensionsmyndigheten räknat ut.

— Alla löntagare avstod förra året uppskattningsvis 585 miljarder kronor i lön för att istället i framtiden få ut pengarna som pension. Det motsvarar pensionsavgifter på totalt 28 procent som löntagare i genomsnitt i dag betalar för sin framtida pension, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Pensionsmyndigheten: Är pensionerna tillräckliga?

Posted on november 12, 2021 by - Pension

Lagom till att frågan om höjda pensioner seglar upp som en tung politisk fråga — inte minst i de aktuella samtalen mellan regeringen och Vänsterpartiet — presenterar Pensionsmyndigheten en rapport som är tänkt att belysa frågan om pensionerna är tillräckliga i dag. 

Pensionsmyndigheten slår i rapporten fast att vad som är en tillräcklig pension i hög grad handlar om enskildas och samhällets värderingar.

Den allmänna pensionen når inte upp till ambitionen om 60 procent av slutlönen om man ser till typfall.  Ser man till alla som tog ut sin pension 2019 var däremot den totala pensionen — tillsammans med tjänstepensionen — i genomsnitt över 70 procent, visar Pensionsmyndighetens rapport ”Är pensionerna tillräckliga?”.

Rapporten är den första i en serie faktarapporter som myndigheten presenterar för att belysa olika aspekter av dagens pensionssystem.

— Andelen allmän pension av slutlön, den så kallade kompensationsgraden, blir lägre och lägre. Det beror på att ökad livslängd inte mötts av ökad pensionsuttagsålder – insamlade medel ska räcka till fler år. Samtidigt har avsättningarna till tjänstepension ökat vilket gjort att allmän och tjänstepension både har och ser ut att i framtiden vara stabil om pensionsåldern ökar i takt med riktåldern, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en kommentar till rapporten.

Cirka 15 procent, eller runt 300 000 pensionärer, ligger enligt rapporten under gränsen för relativ låg ekonomisk standard. Detta beror på att alla inte får full garantipension eller fullt bostadstillägg.

— Långt ifrån alla med låg inkomst får fullt grundskydd från den allmänna pensionen. Det kan handla om att man inte har bott i Sverige de 40 år som krävs för full garantipension eller har för låga boendekostnader för att få rätt till bostadstillägg. Samtidigt ska man komma ihåg att även bland icke-pensionärer finns en lika stor andel, 15 procent, med relativt låg ekonomisk standard, säger Ole Settergren.

När det gäller absolut fattigdom kan omkring 1,5 procent av pensionärerna betecknas som fattiga. Detta är lägre än befolkningen i övrigt och lägst i EU.

Rapporterna om pensionssystemet tas fram av Pensionsmyndigheten i syfte att bidra till att pensionsdebatten vilar på saklig grund. De kommande fem rapporten har följande teman:

  • Hur typiskt är ett typfall? 17 december 2021
  • Hur är pensionärernas ekonomiska levnadsförhållanden? 17 januari 2022
  • Hur kan pensionsgapet mellan könen minska inom ramen för pensionssystemet? 14 februari 2022
  • Hur ser pensionerna ut för utrikes födda? 28 mars 2022
  • Varför finns det fattiga pensionärer – vilka är de och hur kan de bli färre? 9 maj 2022

— Vi hoppas med dessa rapporter ge bra och relevant underlag för debatten om pensionerna och ett svar på frågan: Hur står det till med pensionerna och pensionssystemet?, heter det i informationen från Pensionsmyndigheten.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens rapport.


Pensionsmyndigheten: Inkomstpensionen ökar med 2,5 %

Posted on oktober 21, 2021 by - Pension

I januari höjs inkomstpensionen och tilläggspensionen 2,5 procent, meddelade Pensionsmyndigheten på torsdagen.

Inkomstindex, som beskriver hur den genomsnittliga inkomsten utvecklas, beräknas av Pensionsmyndigheten. Därefter fastställs beslutet formellt av regeringen. Inkomstindex ökar med 4,1 procent vilket innebär en ökning av inkomst- och tilläggspensionen med 2,5 procent från och med årsskiftet.

Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren säger så här i sin kommentar:

– Inkomst- och tilläggspensionen står för merparten av pensionärernas pensioner. Dessa pensioner utvecklas i takt med löntagarnas inkomster minus 1,6 procent: ett avdrag som finansierar det förskott som ligger i beräkningen av inkomstpensionen. Det är dock först i december då premiepensionens årsomräkning är klar som vi vet hela den allmänna pensionens utveckling.

Beslutet innebär att cirka 1,5 miljoner pensionärer med inkomst- och/eller tilläggspension — utan inslag av garantipension eller bostadstillägg — får sin inkomstpension höjd med 2,5 procent. Cirka 450 000 pensionärer som delvis har garantipension får en förändring av summan av inkomst- och garantipension på mellan 1,5 och 2,5 procent. Cirka 240 000 pensionärer med ingen eller låg inkomstpension — och som har garantipension och/eller bostadstillägg — får 1,5 procent i ökad allmän pension.

Till detta kommer omräkningen av premiepensionen, som blir känd först i december.

Den genomsnittliga inkomsten beräknas under 2021 öka med 4,1 procent. Det innebär att räntan på alla pensionssparares inkomstpensionskonton detta år också blir 4,1 procent. Att inkomst- och tilläggspensionerna under utbetalning inte ökar lika mycket beror på att pensionerna, när de börjar att betalas ut, beräknas med ett förskott på framtida avkastning om 1,6 procent. Det betyder också att 1,6 procent dras av vid den årliga uppräkningen av pensionerna åren därefter.

Garantipensionen påverkas bland annat av prisbasbeloppet, som blir 48 300 kronor under nästa år. Prisbasbeloppet ökar med 1,5 procent från 2021 till 2022.

Inkomstbasbeloppet väntas öka med 2 800 kronor till 71 000 kronor till följd av förändringen i inkomstindex med 4,1 procent.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens promemoria om pensionshöjningarna.


”Så mycket kan pensionen stiga om pensionsavgifterna höjs”

Posted on april 23, 2021 by - Pension

En höjning av pensionsavgiften från 17,21 procent till 18,5 procent kostar staten 21 miljarder kronor per år och kan höja inkomstpensionen med 6,6 procent, i fall höjningen tillåts påverka nuvarande pensioner. Det visar en färsk rapport från Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten publicerade på fredagen rapporten ”Effekter av höjda avgifter till det allmänna pensionssystemet”. I rapporten har Pensionsmyndigheten räknat på effekterna för individer och samhällsekonomin av att höja pensionsavgiften pensionsavgiften, ofta då från 17,21 procent till 18,5 procent.

– Pensionsmyndigheten tar inte ställning för eller emot en avgiftshöjning. Rapportens beräkningsalternativ är framtagna för att belysa olika effekter av en avgiftshöjning. Om lagstiftaren vill höja avgiften så finns det många olika sätt att göra det på och alla innehåller betydande politiska och samhällsekonomiska överväganden, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en kommentar till rapporten.

För det fall lagstiftaren skulle vilja höja avgifterna till det allmänna pensionssystemet, menar Pensionsmyndigheten att det bästa sättet att göra det är att ta bort den allmänna pensionsavgiften och slopa skattereduktionen för denna avgift. Enligt Pensionsmyndigheten skulle detta göra pensionssystemet lättare att förstå, och den annorlunda ordningen med en avgift som det ges skattereduktion för skulle försvinna.

Pensionsmyndigheten har i rapporten räknat båda på ett alternativ där avgiftshöjningen leder till att nuvarande pensioner och redan intjänade inkomstpensionsrätter höjs, och ett alternativ där detta inte sker.

En slutsats i rapporten är att de antaganden som görs leder till att inkomstindex — och därmed även inkomstpensionen — ökar med 6,6 procent, om inte denna effekt tas bort av lagstiftaren. En annan slutsats är att om ökningen inte används för att höja nuvarande pensioner ger det 5,3 procent eller cirka 1 000 kronor högre disponibel pension för framtida pensionärer födda 2000. För äldre årskullar är effekten mindre. Ifall avgiftshöjningen sker på det sätt som antagits i rapporten, står staten för finansieringen genom minskade skatteintäkter på 21 miljarder kronor från år 2022.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Pensionsmyndigheten simulerar olika typer av grundskydd i pensionen

Posted on januari 22, 2021 by - Pension

Ska pensionen vara lika för alla så att ingen får för lite? Eller ska det vara väldigt tydligt att pensionssystemet innebär att det lönar sig att arbeta mer? För att åskådliggöra den inbyggda målkonflikten som finns för de allmänna pensionssystemen har Pensionsmyndigheten tagit fram en rapport där man undersöker olika möjliga system för grundskydd i pensionen. 

Hur ska grundskyddet för pensionen utformas egentligen för att vara optimalt?

Pensionsmyndigheten har i en rapport skissat på sex olika typer av grundskydd, som skiljer sig från den nuvarande garantipensionen.

I januari förra året fick cirka 780 000 personer pengar från någon av grundskyddsförmånerna i pensionssystemet. Grundskyddet finansieras i dag med allmänna skattemedel medan den inkomstgrundade pensionen finansieras med de avgifter pensionären själv har betalat. Medianbeloppet för dem som får grundskydd i någon form är 1 500 kronor per månad.

I rapporten konstaterar Pensionsmyndigheten att inkomstbaserade pensionssystem alltid har en inbyggd målkonflikt. Å ena sidan ska alla pensionärer ha en tillräcklig standard. Å andra sidan ska löntagare kunna förbättra sin pension genom att arbeta mer. Eller annorlunda uttryckt: Visst är det positivt att de som har lägst inkomst får det bättre, men det innebär också att löntagare i vanliga inkomstlägen får det svårare att förbättra sin pension genom mer arbete.

Pensionsmyndigheten gör i rapporten — som fått titeln Grundskydd från grunden — en simulering av sex olika alternativa utformningar av grundskyddet. Ett syfte med rapporten är att peka på de existerande målkonflikterna och vilka effekter det ger att på olika sätt göra avvägningen mellan dem. Pensionsmyndigheten lämnar dock inget konkret förslag till hur dagens regler ska förändras.

– Våra mer eller mindre radikala experiment belyser, enligt min uppfattning, de avvägningar som lagstiftaren direkt eller indirekt har tagit ställning till i det nuvarande grundskyddet. Ett av våra experiment är att ersätta det nuvarande grundskyddet för äldre och inkomst- och tilläggspensionen med en form av nygammal folkpension, alltså samma pension till alla. Pensionsgapet mellan könen skulle minska bland annat till priset av hundraprocentiga marginaleffekter. Dessutom skulle kopplingen mellan livsinkomsten och pensionens storlek nästan upphöra helt och endast bestämmas av tjänstepension, premiepension och eget sparande, säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Det är svårt att inte tänka tanken att Pensionsmyndigheten har tagit fram sin rapport som ett slags kommentar till beslutet att höja de lägsta pensionerna med 600 kronor i månaden — något som Pensionsmyndigheten uttryckte stark kritik mot eftersom det innebar att det inte längre lönar sig lika mycket att arbeta. I rapporten sägs dock inget direkt om denna diskussion och kritik, utan myndigheten beskriver det mer som att rapporten är framtagen för att öka kunskapsnivån om olika typer av grundskydd.

Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, säger så här i sin kommentar:

– Vi har genomfört de här experimenten med målet att höja kunskapen om grundskyddet och vilka avvägningar som måste göras i dess utformning. Genom att studera alternativa utformningar av grundskydd ökar vi kunskapen om det vi har idag. Jag hoppas att rapporten ger kunskap till alla som har ett intresse av äldre personers välfärd och pensionssystemet.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Pensionsmyndigheten: Pensionerna stiger 0,5 procent nästa år

Posted on oktober 23, 2020 by - Pension

I januari nästa år ökas inkomstpensionen och tilläggspensionen med 0,5 procent, meddelar Pensionsmyndigheten. 

Den beräknade ökningen är något lägre än den prognos på 0,8 procent som Pensionsmyndighetens lämnat tidigare, men högre än motsvarande prognos i början av året.

Pensionsmyndigheten påpekar att inkomstpensionen inte utgör hela den allmänna pensionen utan att pensionsnivån även beror på premiepensionen.

– För att få en bild av hur den totala ökningen av inkomstgrundad allmän pension blir behöver pensionärerna vänta till december då premiepensionens utveckling är känd, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en presskommentar.

Pensionsmyndigheten konstaterar att prognoserna för pensionnivåerna nästa år har varierat kraftigt under året.

– Våra prognoser har varierat ovanligt kraftigt under året. Orsaken är att bedömningen av pandemins effekt på inkomsterna har varierat. Vi har tidigare inte lagt någon vikt i att kommunicera prognoser för inkomstpensionen. I år har vi dock avvikit från den traditionen med anledning av ett stort intresse för påverkan på pensionerna från Covid19. Den senaste prognosen var att inkomstpensionen skulle utvecklas med —2,7 procent 2022. Vår nuvarande prognos för inkomstpensionen 2022 är reviderad och beräknas till —0,5 procent, säger Ole Settergren.

– Coronakrisen har hittills inte påverkat pensionssystemet mer än vad en kraftig konjunkturförsvagning skulle ha gjort. Inkomstpensionerna, i likhet med de förvärvsaktivas inkomster, har en svag eller negativ utveckling men den finansiella styrkan i systemet är fortfarande stor. Tillgångarna i inkomstpensionssystemet beräknas överstiga skulderna med cirka 540 miljarder kronor vid det kommande årsskiftet.

Räntan på pensionssparares inkomstpensionskonton nästa år blir 2,2 procent. Att det är en skillnad jämfört med förändringen av inkomstpensionen beror på ett förskott på inkomstutvecklingen med 1,6 procent, som ingår i beräkningen av inkomstpensionen när den börjar att betalas ut. Förskottet ingår i pensionen som en antagen framtida inkomstutveckling. Varje år räknas pensionen om med skillnaden mellan den verkliga och förskottsberäknade inkomstutvecklingen. Omräkningen kallas för följsamhetsindexering.

Ole Settergren till attack mot den höjda inkomstpensionen

Posted on september 28, 2020 by - Pension

Analyschef Ole Settergren på Pensionsmyndigheten riktar i en artikel i Svenska Dagbladet mycket hård kritik mot den föreslagna systemet för höjningen av inkomstpensionen. 

Ole Settergren påpekar i intervjun med Svenska Dagbladet att den individuella information om den allmänna pensionen på Min pension nu inte längre stämmer. Men hans kritik mot förslaget är framför allt av mer principiell karaktär:

– Politikerna frångår livsinkomstprincipen men också idén om ett autonomt pensionssystem som står fritt från politiken och statsbudgeten. Istället skapar man något som enligt min åsikt inte bygger på några principer alls, säger han i intervjun.

– Det här är inte hållbart. Det kommer hända saker, bland annat eftersom bidraget innebär mer än 100-procentiga marginaleffekter för en stor grupp löntagare, omkring 1 miljon personer enligt våra beräkningar. Det är en sensationell ordning.

Enligt Ole Settergren är bristerna i regeringens förslag faktiskt så stora att det inte kommer fungera:

– Reglerna kommer att behöva ändras. Vi hade ett pensionssystem vars principer vi nu överger och med den här typen av effekter är det inte ordning och reda i det som kommer.

Av intervjun framgår att Ole Settergren hade föredragit att regeringen förändrat beskattningen, alternativt höjt avgifterna till pensionssystemet.

Här kan du ta del av artikeln i Svenska Dagbladet.