Etikett: Anna Pettersson Westerberg

”Svenska försäkringsbolag är väl förberedda inför brexit”

Den svenska försäkringsbranschen är väl förberedd inför Storbritanniens kommande utträde ur EU. Den bedömningen gör Anna Pettersson Westerberg, chefekonom på Svensk Försäkring. Men det gäller att följa utvecklingen noga framöver för att fatta rätt beslut.

De senaste dagarna har det varit en dramatisk utveckling i politiken, både i Storbritannien och i Sverige. Förändringar är på väg som på sikt kan få stor betydelse för den svenska försäkringsmarknaden.

I Storbritannien ser det ut som om landet är på väg att kastas ut i ytterligare politisk osäkerhet sedan regeringens EU-avtal har fallit i parlamentet och inget står klart om vad som kan komma istället.

I Sverige tycks det som om vi efter lång väntan är på väg att få en ny — eller nygammal — regering med S och MP, efter 73 punkts-överenskommelsen med C och L som nu mer eller mindre har välsignats av de involverade partierna.

Anna Pettersson Westerberg är chefekonom på Svensk Försäkring och har under lång tid följt utvecklingen noga, både i Storbritannien och i Sverige.

Hur ska man agera för att navigera i det nya politiska landskapet som tonar fram?

– När det gäller brexit är det djupt beklagligt att nu osäkerheten ökar i och med att förslaget till avtal har röstats ned. Nu verkar man inom EU vara beredda till nya förhandlingar. Men det finns också en risk för en hård brexit, och det är djupt bekymmersamt.

– De direkta konsekvenserna av en brexit är troligen ganska begränsade för försäkringsmarknaden. De försäkringsbolag som har verksamhet i Storbritannien har nu förberett sig under flera år, och som jag kan bedöma det har man förberett sig mycket väl. Flera bolag har redan ansökt om att bli tredje lands-filialer i Storbritannien.

Du säger att det vore djupt bekymmersamt med en hård brexit. Vilka risker ser du framöver?

– Det vill jag inte ens spekulera i, men det vore inte bra för brittisk och för europeisk ekonomi. Det första som skulle påverkas är givetvis den internationella handeln, och den är ju grunden för ekonomin. Om rörelserna över gränser av produkter, tjänster, kapital och människor hindras kan det få stora konsekvenser. I dag är det inte överblickbart vad som kan hända framöver. Men det gäller att följa med i händelseutvecklingen den närmaste tiden för att kunna förbereda sig på olika eventualiteter.

Mer näraliggande än brexit, både i tid och rum, är den kommande regeringsomröstningen i Sverige. Vad ser du för konsekvenser av uppgörelsen i regeringsfrågan?

— Vi har tittat noga på överenskommelsen mellan regeringspartierna och C och L. Det är ett fåtal punkter som i dag har direkt beröring med försäkringsbranschen. En av de punkterna gäller pensionerna. Där har det sagts att pensionsöverenskommelsen ligger fast, samtidigt som man fortsätter att sänka skatten på pensionerna och höjer pensionsnivåerna.

— En annan punkt är att det ska satsas mer på gröna obligationer. Många försäkringsbolag letar i dag efter investeringar som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter.

— Så finns frågan om att öka finanssektorns skatteandel. Det är oklart exakt vad det kommer att innebära konkret. Egentligen är det något som präglar hela dokumentet — fortfarande är det oklart exakt vad överenskommelsen innebär. När utredningarna väl kommer igång, när utredningsdirektiven är på plats, kommer mycket att klarna.

— Sedan är det några saker vi saknar i dokumentet: Det finns inget om att avskaffa skatten på sjukvårdsförsäkringar. Det sägs inget om satsningar mot brottslighet, det som Trygghetskommissionen har tagit fram förslag på. Och det finns inga skrivningar om att underlätta för privat pensionssparande för att komplettera den allmänna pensionen.

— På Svensk Försäkring kommer vi att följa utvecklingen noga och bevaka så att våra intressen tillvaratas i den fortsatta beredningen av förslagen i överenskommelsen. Det är viktigt att man inte bortser från konsekvenserna för försäkringsbranschen — det är en betydelsefull bransch för hela samhället.

Är det något i övrigt du ser som man kan göra för att förbereda sig redan nu för de förändringar som är på gång?

— Inte annat än att följa med i nyhetsflödet för att se vad som händer och vara flexibel att anpassa sig efter de förändringar som kommer, säger Anna Pettersson Westerberg till Sak & Liv.

Riksdagen debatterar den nya skatten på sjukvårdsförsäkring

Under tisdagen väntas riksdagen debattera regeringens proposition ”Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård” med förslag om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivaren. Ett beslut om den nya skatten väntas under onsdagen, framgår det av Riksdagens hemsida. 

Skatteutskottet har i sitt betänkande från den 3 maj ställt sig bakom regeringens förslag på beskattning av vård och vårdförsäkring som tillhandahålls av arbetsgivaren. 

SD har inkommit med reservation mot förslaget.

M KD, L och C har inkommit med ett särskilt yttrande, men har valt att inte rösta emot förslaget. I sitt yttrande förklarar de fyra allianspartierna att de är mot regeringens beskattning av vård och sjukvårdsförsäkringar. De avstår dock från att delta i beslutet, med hänvisning till att förslaget är en konsekvens av regeringens budget som riksdagen redan har antagit. Så här uttrycks det i det särskilda yttrandet: 

– Om riksdagen ändrar delar av budgetbeslutet i efterhand kan det få långtgående konsekvenser för svensk ekonomi och det politiska systemet. Beroende på utfallet av omröstningar om sådana utbrutna delar skulle riksdagen riskera att försvaga statsbudgeten. Eftersom våra respektive budgetmotioner avslagits avstår vi därför från att delta i beslut om denna särproposition.

Svensk Försäkring fanns på plats den 19 april i Skatteutskottet för att redogöra för vilka problem man såg med skatteförslaget. Man tryckte bland annat på att det var alldeles för kort tid mellan beslut och ikraftträdande, endast sex veckor: 

– Vi var vid mötet mycket tydliga med att om förslaget ska genomföras så bör ikraftträdandet flyttas fram till den 1 januari 2019 för att ge försäkringsbolag, arbetsgivare, anställda en rimlig tid för omställning. Det gäller för övrigt även Skatteverket, som måste hinna sätta sig in i frågan. De riskerar att få många samtal direkt efter att beslutet har tagits i riksdagen den 16 maj. Vi upplevde att många ledamöter i utskottet förstod problemen med förslaget, sade chefsekonom Anna Pettersson Westerberg på Svensk Försäkring i sin kommentar efter mötet med Skatteutskottet.

Här kan du ta del av skatteutskottets betänkande. 

Svensk Försäkrings statistik: Tjänstepensioner upp 7 % 2017

Tjänstepensionspremierna ökade med 7 procent 2017 jämfört med 2016. Det framgår av Svensk Försäkrings kvartalsstatistik i dag på morgonen. Där framgår också att premievolymen för trafik- och motorförsäkring ökade med 4 procent. 

Premieinkomsterna i försäkringsbranschen har totalt sett ökat med 12 procent jämfört med motsvarande period för ett år sedan. Enligt Svensk Försäkring är det ungefär samma ökningstakt som under de senaste kvartalen. Premieinkomsterna ökade med 13 procent för livförsäkringar och 7 procent för skadeförsäkringar.

– Den ökade efterfrågan är inte förvånande med tanke på den starka svenska ekonomin och ökade disponibla inkomster för hushållen, säger Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

Störst ökning inom livförsäkring stod privat kapitalförsäkring för. Där var ökningen 21 procent. Ökningarna var stora också i tjänstepensionsförsäkringen och i kapitalförsäkringen för tjänstepension, som båda ökade med 7 procent. Totalt uppgick premieinbetalningarna för livförsäkringsbolagen till 211 miljarder kronor under 2017. För 2017 blev totalavkastningen på tillgångar som förvaltas av svenska livförsäkringsföretag 6,3 procent vilket är i linje med den genomsnittliga årliga totalavkastningen de senaste tio åren; 6,2 procent.

Premieinkomsterna till skadeförsäkringsbolagen har ökat med 4 procent (3 miljarder kronor) jämfört med föregående år. Ökningen var störst inom trafik- och motorfordonsförsäkringar med 4 procent. Hem- och villaförsäkringar ökade med 1 procent. Företag- och fastighetsförsäkringar minskade med 4 procent och sjuk- och olycksfallsförsäkringar ökade med 4 procent. De totala premieinkomsterna uppgick till 80 miljarder kronor under 2017.

Här kan du ta del av hela kvartalsstatistiken från Svensk Försäkring. 

 

 

Svensk Försäkring: Ökad betydelse för tjänstepensionen

Tjänstepensionen har ökat i betydelse de senaste åren. Den slutsatsen drar Svensk Försäkring av ny publicerad statistik över utbetalda pensioner i Sverige de senaste åren. 

Enligt statistiken från Svensk Försäkring har utbetalningarna av ålderspensioner totalt sett ökat med 26 procent mellan åren 2011 och 2016. 

Men tjänstepensionsutbetalningarna har ökat mer än så. Av statistiken framgår att utbetalda tjänstepensioner har ökat med 28 procent. Även utbetalningen av privat pensionssparande har ökat med 28 procent. 

Det innebär sammantaget att tjänstepensionens andel av utbetalda pensioner ökar. 

– Statistiken visar hur viktiga tjänstepensionerna är i ålderspensionssystemet och att tjänstepensionernas betydelse ökat över tid. Alltfler individer verkar ha många år av intjänande i tjänstepensionssystemen. Ökningen är också en indikation på att den utbyggnad av tjänstepensionssystemen som vi sett under de senaste decennierna börjar slå igenom, säger Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom på Svensk Försäkring i en kommentar.

– Vi förväntar oss att tjänstepensionerna kommer öka ännu mer framöver på grund av de kraftiga ökningarna av avsättningar till tjänstepension som skett på senare tid.

Här kan du ta del av hela rapporten från Svensk Försäkring. 

Så dissar Svensk Försäkring regeringens budgetproposition

I sin kommentar till regeringens budgetproposition, pekar Svensk Försäkring på de negativa konsekvenserna av höjd skatt på privata sjukvårdsförsäkringar och den höjda schablonskatten på ISK och kapitalförsäkringar. 

Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom på Svensk Försäkring, beklagar i sin kommentar att regeringen går vidare med förslaget om utökad beskattning av privata vårdförsäkringar:

– Många arbetsgivare tar ett särskilt ansvar för sina anställda så att de snabbt kan komma tillbaka i arbete vid sjukdom, genom att teckna privata sjukvårdsförsäkringar. Företagarna vet samtidigt att de uppnår ett uthålligt arbetsliv för sina anställda genom en välfungerande arbetsmiljö.

– Det finns ingen rimlighet i vad staten subventionerar och inte via arbetsgivarna. Varför tycker regeringen och vänsterpartiet att det är rimligt att exempelvis skattesubventionera gymkort till anställda, medan man väljer att förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Kostnaden för privata sjukvårdsförsäkringar borde snarare vara avdragsgill för arbetsgivaren och likställas med gymkort. När det bidrar till förbättrad hälsa och arbetsmiljö, fortsätter Anna Pettersson Westerberg.

När det gäller det tidigare aviserade förslaget om höjd skatt på sparande genom att schablonintäkten på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton höjs med 0,25 procentenheter, konstaterar Svensk Försäkring att schablonintäkten nu höjts med 1 procentenhet, om man räknar in den höjningen som genomfördes 2016.

– Många gånger saknas ett intresse hos enskilda för att ta komplexa finansiella beslut. En höjd skatt på eget sparande ger en tydlig signal om att ett eget sparande inte är viktigt samtidigt som lån är fortsatt subventionerat. Oavsett hur liten regeringen menar att skattehöjningen är så är signalen tydlig: Låna gärna, men låt bli att spara, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i sin kommentar. 

Svensk Försäkring påpekar att det finns 3,6 miljoner kapitalförsäkringar i dag, vilket visar att det är en sparform som tilltalar många – människor i olika samhällsklasser och med olika inkomster.

 

Svensk Försäkring: Nej, det här gör inte försäkringen jämställd

Svensk Försäkrings attack mot förslaget om skatt på sjukvårdförsäkring

Svensk Försäkring riktar skarp kritik mot förslaget om förmånsskatt på arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar. ”Det finns en risk att efterfrågan minskar”, säger chefsekonom Anna Pettersson Westerberg.

Förslaget att sjukvårdsförsäkringar tecknade av arbetsgivare ska förmånsbeskattas från och med den 1 juli 2018. Förslaget beräknas ge 1 miljard i ökade skatteintäkter.

Totalt har i dag 650 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Omkring 470 000 av dem tecknas av arbetsgivare för sina anställda. Sjukvårdsförsäkringen utgör i dagsläget omkring 1 procent av de totala kostnaderna för vård i Sverige.

– Vi vet att det här är en uppskattad och efterfrågad försäkring av många anställda och arbetsgivare. Det är ett sätt för arbetsgivare att hålla sin personal frisk och bidra till en låg sjukfrånvaro, något som även har efterfrågats av regeringen. En ökad beskattning av försäkringen innebär att priset på försäkringen blir högre och det finns då en risk för att efterfrågan minskar, säger Svensk Försäkrings chefsekonom Anna Pettersson Westerberg i en kommentar på Svensk Försäkrings hemsida.

– Vi önskar att regeringen, istället för att kritisera och försöka begränsa en efterfrågad och uppskattad försäkring fokuserade på att komma tillrätta med de utmaningar som finns med kvalitet och tillgänglighet i den skattefinansierade vården, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i sin presskommentar.

Här kan du se ett inslag från Rapport under tisdagen om förslaget. 

Regeringen vill införa förmånsskatt på sjukvårdsförsäkringar

Har du en privat sjukvårdsförsäkring betald av jobbet? Då blir det förmånsbeskatt från juli nästa år. Det har regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om, rapporterar SVT Nyheter.

I dag har 650 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Ungefär sju av tio får den betald av sin arbetsgivare.

Men från och med 1 juli 2018 ska det förmånsbeskattas, har Vänsterpartiet och regeringen kommit överens om i sina förhandlingar inför budgeten. Förslaget ska aviseras i höstbudgeten och sedan läggas som ett eget förslag i en så kallad särproposition.

Enligt regeringens beräkningar ska förmånsbeskattningen ge upp emot 1 miljard kronor om året i ökade skatteintäkter.

Regeringsförslaget innebär att den anställde förmånsbeskattas för försäkringspremien, och att arbetsgivaren betalar socialavgifter på förmånen och kan göra avdrag för den.

– Det är inte orimligt att anta att privata sjukvårdsförsäkringar faktiskt tillför resurser till vården totalt sett, säger Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar till SVT Nyheter.

– Då är frågan om man inte biter sig själv i svansen när man gör den här försäkringen dyrare, säger Anna Pettersson Westerberg.

Svensk försäkring: Regeringen missförstår vårdsförsäkringarna

Att sjukvårdsförsäkringarna tränger undan offentlig vård bygger på en missuppfattning, skriver Anna Pettersson Westerberg och Eva Erlandsson på Svensk Försäkring i dag i en debattartikel i Dagens Industri.

Debattartikeln skrivs apropå att regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som ska säkerställa att privata försäkringspatienter inte går före i vårdkön.

Vid årsskiftet hade drygt 649 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Det är en ökning med 22 000 personer, eller 3,5 procent, jämfört med samma period 2015. En övervägande del av sjukvårdsförsäkringarna, 72 procent, betalas via en arbetsgivare och var tionde person av antalet sysselsatta personer i åldern 15-74 år har i dag en sjukvårdsförsäkring som betalas av arbetsgivaren.

De arbetsgivarbetalda försäkringarna ökade mest under det fjärde kvartalet 2016, jämfört med motsvarande period 2015, men även de privat betalda gruppförsäkringarna har ökat.

Klicka här för att läsa hela debattartikeln.